Bakgrund Utsläppen av växthusgaser i världen ökar och de livsmedelsval konsumenter gör har en allt större betydelse för att skapa en hållbar framtid för miljön. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur miljömedvetna konsumenter anser att de är i sina livsmedelsval och jämföra det med hur de anger att de äter. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader i livsmedelsval mellan olika demografiska grupper. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes med 439 respondenter som rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Datan analyserades och bearbetades i dataprogrammet IBM SPSS Statistics 24. Chi-två test användes för att se om det fanns några skillnader mellan variablerna. Signifikansnivån sattes till p≤0,05. Resultat De flesta respondenterna gjorde inte livsmedelsval som motsvarade deras egen uppfattade miljömedvetenhet. Män åt nötkött oftare än kvinnor, vilket även var den enskilt största orsaken till att män hade mindre miljövänliga livsmedelsval än kvinnor. Att livsmedel är ekologiska samt i rätt säsong var något som prioriterades mer i butiker än på restauranger enligt respondenterna. Det fanns ingen korrelation mellan utbildningsnivå och livsmedelsval. Slutsats Då deltagarnas uppfattade miljömedvetenhet ej stämde överens med deras livsmedelsval framgår det att en viss inkonsekvens finns. Att nötkött konsumeras i högre grad hos män är något som påvisats i tidigare studier och har även observerats i denna. / Background With the increasing amount of greenhouse gases in the world, consumers food choices becomes more important for the environmental sustainability. Objective The aim of this study is to examine how environmentally aware consumers consider themselves being in their food choices and then compare that with how they indicate that they eat. The aim is also to examine if there are any differences in food choices between different demographic groups. Method A web based survey was performed with 439 respondents who were recruited through a convenience sample. The data was analyzed and processed in IBM SPSS Statistics 24. Chi-square test was used to see if there were any differences between the variables. The significance level was set to p≤0,05. Results Most of the respondents did not make food choices that corresponded to their own perceived environmental awareness. Men ate more red meat than women, which also was the primary reason why men had less environmentally friendly food choices than women. The respondents considered it more important that food was organic and in the right season in the stores than in restaurants. There was no correlation between level of education and food choice. Conclusion Since the perceived environmental awareness of the participants are inconsistent with their food choices, it appears that a certain inconsistency exists. Red meat is consumed at higher levels by men which also has been demonstrated in other previous studies.

Vid sidan av begrepp som miljövänlig, grön och hållbar har ett nytt ord dykt upp i miljödiskursen - klimatsmart.Klimatsmart, eller enbart smart i olika miljörelaterade sammansättningar, används flitigt av gemene man, i media, i debattartiklar och reklamkampanjer. Vad innebär då klimatsmart?Denna uppsats syftar till att i en diskursanalytisk kontext undersöka begreppet klimatsmart, dels ur ett politiskt perspektiv samt i den svenske medborgarens vardag. Medborgaren och dennes vardagliga val är onekligen en stor del av miljö- och klimatfrågan idag. Den svenska miljö- och klimatpolitiken kräver ofta medborgares aktiva deltagande. Allt pekar på att den stora källan till dagens miljöproblem och klimatförändringar ligger i de miljontals val människor gör varje dag, och att det därför krävs att varje enskild människa tar ansvar för sina val och dess konsekvenser, för att vi ska kunna se en förändring. Samtidigt som en stor del av detta ansvar har lagts på den enskilde medborgaren, har politiken fortfarande huvudansvaret, det är politikens ansvar att förse medborgare med de medel som krävs för att möjliggöra och underlätta dessa val.Ett slående inslag i miljö- och klimatpolitiken är den kontrast som finns mellan hur allmänheten ser frågan i allmänna och enkla termer, medan hos beslutsfattare och politiker är frågan mycket mer teknisk och detaljerad. Politiken kan bli legitim och effektiv först när den lyssnar på medborgaren. I studien har e-postserveys med medborgare boende i Karlskoga samt intervjuer med regionala politiker verksamma i Karlskoga kommun eller Örebro län genomförts. Denna empiriska data har analyserats med hjälp av diskurs både som teori och metod samt framing-teorin. Även politiska styrdokument på nationell och internationell nivå har använts som underlag. Studien visar att för medborgaren innebär klimatsmart att i vardagen göra val som i första hand är bra för miljö och klimat, men som även har någon personlig nytta, utifrån varje individs egna förutsättningar, värderingar och intresse.I politiken har klimatsmart en plats i den talade politiska retoriken och då framförallt i regionpolitiken. Ju närmre den enskilde medborgaren politiken rör sig, desto men relevant blir begreppet klimatsmart. Med detta blir det också relevant för politiker att kunna nyttja begreppet till sin och politikens fördel, för att den medborgarinriktade miljö- och klimatpolitiken skall lyckas.

Syftet med förstudien var att undersöka vilka parametrar som kommer ha inflytande på en regulator i ett nytt koncept för prognosstyrning av byggnaders värmesystem, och om möjligt även undersöka hur mycket inflytande de har. Påverkande parametrar är t ex utetemperatur, sol, vind, nederbörd och internvärme i samverkan med byggnaders huströghet, dvs. värmelagringsförmåga. Målet var att ta fram dels en specifikation, som beskrev olika driftfall, och dels ett designförslag på en möjlig webbaserad sida i ett av företaget Regins HMI-system (användarverktyg). Användargränssnittet till designförslaget skulle vara enkelt och tydligt att förstå, samt ha en tydlig koppling till energibesparing.Förstudien ”Innovativt koncept för prognosstyrning av byggnaders värmesystem” skulle ligga till grund för en utveckling av företaget AB Regin´s produktsortiment – resultatet av specifikationen och designförslaget kommer senare implementeras i en fungerande produkt, som skall innehålla både prognosstyrning och val av komfort.Prognosstyrning har funnits sedan 1980-talet och det som ursprungligen skulle uppnås med detta var ett jämnare inomhusklimat. För att spara ännu mer energi kan prognosstyrning kombineras med en komfortratt, men då kommer det behövas en större acceptans från brukarna för en något kallare temperatur inomhus vintertid och en något varmare temperatur sommartid. För att möta dagens krav och EU:s mål med en minskad energianvändning borde detta nya koncept – med möjlighet att även påverka komforten inomhus – ligga rätt i tiden.För att genomföra undersökningarna har en litteraturstudie och en simulering gjorts. För detta krävdes en referensbyggnad och då har företagets eget kontor i Kållered använts. Resultatet visar att utetemperatur, solinstrålning och internvärme har en stor betydelse för prognosstyrning. Även vinden påverkar (främst ventilationsanläggningen), men med rätt utförande på denna borde den vara marginell. Sol och nederbörd på fasad har också en marginell påverkan, då de flesta moderna hus är välisolerade. / Program: Energiingenjör

<p>Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå.</p><p>Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet.</p><p>Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens.</p><p>Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat? Metod I studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg. Resultat I Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester. I Danderyd och Täby är det upp till varje verksamhet att bestämma själva huruvida skolmaten ska vara ekologisk eller inte. I Täby är skolmaten till stor del utlagd på entreprenad. I Sundbyberg är det politikerna som fattar beslut kring hur stor andel skolmat som ska vara ekologisk. Alla tre kommunerna arbetar för att höja andelen ekologiska livsmedel. När det gäller ekologiska livsmedel är ekonomin en avgörande faktor då det ekologiska ofta är dyrare. Det finns flera olika möjligheter för samtliga kommuner att öka andelen ekologisk skolmat. Danderyd och Täby efterfrågar större engagemang från politikerna. Slutsats Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader i de tre undersökta kommunerna. Det är endast politikerna i Sundbybergs kommun som satt upp mål för hur stor andelen ekologiska livsmedel ska vara, samt ger ekonomiska bidrag för att kunna öka andelen ekologiska livsmedel. Vi kan konstatera att skillnaderna dels ligger på politisk nivå: vilka politiska partier som styr i kommunerna, dels på individnivå: vilket engagemang kostcheferna respektive husmödrarna har.

Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå. Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet. Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens. Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.

Mat står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Att börja leva hållbart blir mer viktigt i dagens samhälle, men samtidigt ändrar inte en stor del av befolkningen på sitt beteende. Tidigare forskning har visat att mobilappar kan med fördel användas till att ändra vanor vid mathandel, särskilt om en app är utformad på rätt sätt som bidrar till en påverkning. Forskningen undersöker dock inte hur människor ser på sambandet mellan ekonomi och klimatsmart mat, vilket är något som denna studie har i syfte att utforska med frågeställningen: Hur resonerar studenter mellan ekonomi och klimatsmarta varor vid matinköp? I denna studie deltog 13 deltagare. Deltagarna fick först besvara en individuell enkät och sedan medverka i ett användartest av en app-prototyp, designad för denna studie. Under testet genomförde deltagarna ett matinköp på matbutiken ICAs hemsida, ica.se, och använde app-prototypen till att se koldioxidutsläpp för olika varor. Därefter fick de besvara ytterligare en enkät och utvärdera och diskutera sin upplevelse i fokusgrupper. Deltagarna upplevde innan testet att klimatsmart mat främst definieras av orden ekologiskt, vegetariskt och närodlat. Ingen tydlig förändring kan ses efter användartestet, men däremot visar fokusgrupperna att det skett en liten skiftning i vad deltagarna tänker om klimatsmart mat. Ofta var priset en avgörande faktor i hur studenterna handlade, men matinköp är en mycket komplex fråga som beror på flera faktorer. Det fanns ett tydligt intresse bland deltagarna för att använda en app som hjälpmedel vid matinköp. Designen av appen och dess innehåll behöver däremot utvecklas så att beteendeförändringen sker i användandet och att appen inte blir ett tillägg som tar upp mer tid av matinköpet. Ett förslag är att inkorporera appens funktionalitet i en applikation för att hitta recept. / Food is responsible for a large portion of the world’s carbon emissions. To live a sustainable life has become more important in today’s society. Nevertheless the majority of the population does not change their behavior. Earlier studies have shown that mobile applications can be used to impact behavior when buying food. Especially if the app is designed for ultimate impact. Research does however not investigate how people perceive the relationship between economy and climate friendly food. That is the purpose of this study and thus the research question is: How do students reason between economy and climate friendly food when buying groceries? In this study, 13 students participated. The participants first responded to an individual survey, followed by taking part in a user test of an app prototype. During the test the participants purchased groceries on the store ICA’s website, ica.se, and used the app prototype to view the carbon emissions of the different products. Following the user test, the participants performed another survey and discussed and evaluated their experience in focus groups. Before the user test the participants perceived that climate friendly food primarily can be defined by the words organic, vegetarian and locally grown. No clear change is seen after the user tests, however the focus groups show a slight shift in how the participants perceive climate friendly food. Often the price of the products was the deciding factor of the students’ grocery habits. However, grocery shopping is a highly complex issue that depends on several factors. Nonetheless there was a clear interest among the participants on using an app as an aid when buying groceries. The design of the app and its contents need to be developed such that the desired change in behavior happens through the app use, so that the app does not become a time consuming addition to the grocery shopping. A suggestion is to incorporate the functionalities of the app in an application made to find recipes.

No description available.

Karlstad kommun har de senaste åren arbetat med projektet ”Klimatsmart mat” där kommunen fokuserat på hållbarhetsfrågor inom måltidsverksamheter i skolor. Konceptet One planet plate har testats för första gången i skolor och Karlstad kommun var först ut i Sverige att prova.  Det här är en kvalitativ studie som har genomförts via personliga intervjuer med fyra stycken kostansvariga på de skolor som var utvalda att delta i One planet platesamt kommunens koststrateg. Syftet med studien har varit att undersöka hur de utvalda skolorna upplever att konceptet har fungerat på deras arbetsplats samt vilka möjligheter och hinder de upplever att det klimatsmarta arbetet ger upphov till. Studien har visat att One planet platehar upplevts som ett konkret och enkelt verktyg för de kostansvariga att använda sig av. Det har dock tagit mycket tid och planering att skapa recept som håller sig inom gränsvärdet för koldioxidutsläpp. För att förbättra konceptet föreslås att måltiderna bör kombineras med pedagogisk undervisning angående matens klimatpåverkan för att skapa en bättre förståelse hos eleverna.  I det klimatsmarta arbetet har flera hinder och möjligheter beskrivits och de viktigaste handlar om ekonomiska förutsättningar och politikers makt att påverka. Även att erbjuda klimatsmart mat från tidig ålder har lyfts som betydande för att kunna förändra attityder och kunskap som skapar långsiktiga hållbara vanor. / Karlstad community has been working with the project ”Climate-smart food” where the community in the past years has been focusing on sustainability questions within school canteens. The concept ”One planet plate” has been tested for the first time in schools and Karlstad community was the first in Sweden to try it. This is a qualitative study, carried out by interviewing those four people responsible for catering at the selected schools within one planet plateand the food strategist of the community. The purpose of this study have been to examine how the chosen schools experience that the concept have worked on their working place and which opportunities and obstacles they find the climate smart work causes. The study have found that one planet platehas been perceived as a concrete and easy tool for those responsible of the cantines to use. However, it has been time consuming to create recipes whitin the limits of carbon emissions. To improve the concept they suggest to combine the meals with educational teaching concerning the climate impact of food, to create a better understanding for the students. In the climate-smart work various obstacles and opportunities were described and the most important concerns financial prerequisites and the power politicians have to affect. Also, to offer climate-smart food from an early age have been lifted as important to be able to change attitudes and knowledge that creates long-term sustainable habits.

No description available.