No description available.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009. / Härtill 8 uppsatser. I publikationen felaktiga ISSN 1651-4289 för tryckt version och 1651-4297 för online version.

Om vi människor inte minskar våra utsläpp av växthusgaser beräknas det kunna få katastrofala följder i framtiden. Sverige beskrivs som ett föregångsland inom det klimatpolitiska området men trots det finns nationella svårigheter med att uppnå de klimatpolitiska målsättningarna. Följande väcker frågor kring hur Sverige planerar att hantera och åtgärda klimatsituationen framöver, varför denna studie undersöker och dekonstruerar det nyframtagna klimatpolitiska ramverket En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Därför undersöker jag vilken/vilka diskurs(er) som förekommer i utredningen, samt vad som legitimeras respektive avlegitimeras i denna/dessa diskursiva konstruktioner. Därutöver studerar jag huruvida det råder diskursiva strider om klimatfrågans meningsinnehåll och klimatpolitikens utformning. I resultaten visas att utredningen primärt underbyggs av en dominerande diskurs, inom vilken klimatfrågan artikuleras som en positiv sidovinst, ett offentligt/statligt/politiskt ansvar samt ett problem som kan lösas via forskning och teknisk innovation. Ekonomisk tillväxt, kommunalt engagemang och en nollutsläppsvision är element som ges en central och strukturerande funktion inom diskursen. De lösningar som fortsättningsvis legitimeras är olika former av forskning och tekniska innovationer, hållbar konsumtion/produktion, tillväxt, statligt/offentligt/politiskt ansvarstagande/engagemang och olika former av ekonomiska incitament. Samtidigt avlegitimeras icke-tekniska lösningar, beteendeförändringar hos privatpersoner/hushåll, minskad produktion/konsumtion, ohållbar konsumtion/produktion och utvebliven/minskad tillväxt. Fortsättningsvis antas de idéer som uttrycks i strategin vara förenliga snarare än motstridiga, vilket tyder på att det kan ha skett en hegemonisk intervention.

No description available.

Vid sidan av begrepp som miljövänlig, grön och hållbar har ett nytt ord dykt upp i miljödiskursen - klimatsmart.Klimatsmart, eller enbart smart i olika miljörelaterade sammansättningar, används flitigt av gemene man, i media, i debattartiklar och reklamkampanjer. Vad innebär då klimatsmart?Denna uppsats syftar till att i en diskursanalytisk kontext undersöka begreppet klimatsmart, dels ur ett politiskt perspektiv samt i den svenske medborgarens vardag. Medborgaren och dennes vardagliga val är onekligen en stor del av miljö- och klimatfrågan idag. Den svenska miljö- och klimatpolitiken kräver ofta medborgares aktiva deltagande. Allt pekar på att den stora källan till dagens miljöproblem och klimatförändringar ligger i de miljontals val människor gör varje dag, och att det därför krävs att varje enskild människa tar ansvar för sina val och dess konsekvenser, för att vi ska kunna se en förändring. Samtidigt som en stor del av detta ansvar har lagts på den enskilde medborgaren, har politiken fortfarande huvudansvaret, det är politikens ansvar att förse medborgare med de medel som krävs för att möjliggöra och underlätta dessa val.Ett slående inslag i miljö- och klimatpolitiken är den kontrast som finns mellan hur allmänheten ser frågan i allmänna och enkla termer, medan hos beslutsfattare och politiker är frågan mycket mer teknisk och detaljerad. Politiken kan bli legitim och effektiv först när den lyssnar på medborgaren. I studien har e-postserveys med medborgare boende i Karlskoga samt intervjuer med regionala politiker verksamma i Karlskoga kommun eller Örebro län genomförts. Denna empiriska data har analyserats med hjälp av diskurs både som teori och metod samt framing-teorin. Även politiska styrdokument på nationell och internationell nivå har använts som underlag. Studien visar att för medborgaren innebär klimatsmart att i vardagen göra val som i första hand är bra för miljö och klimat, men som även har någon personlig nytta, utifrån varje individs egna förutsättningar, värderingar och intresse.I politiken har klimatsmart en plats i den talade politiska retoriken och då framförallt i regionpolitiken. Ju närmre den enskilde medborgaren politiken rör sig, desto men relevant blir begreppet klimatsmart. Med detta blir det också relevant för politiker att kunna nyttja begreppet till sin och politikens fördel, för att den medborgarinriktade miljö- och klimatpolitiken skall lyckas.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv samt en diskursanalytisk metod skapa förståelse för hur diskurser av maktstrukturer är synliga i svensk klimatpolitik. Det empiriska material som ligger till grund för studien utgår från den europeiska såväl som den svenska strategin för Grön Infrastruktur, samt Norrbottens handlingsplan för Grön Infrastruktur. Diskurserna avgränsas till att undersöka hur kön, klass, etnicitet samt icke-mänskligt annat är såväl explicit som implicit synligt i dokumenten. För att uppnå syftet undersöktes vilka diskurser som framträdde i det valda materialet, samt hur de kunde analyseras utifrån en intersektionell teori, vidare undersöktes vilka intressen som speglades i materialet, samt vilka konsekvenser det leder till. Uppsatsens resultat visar att svensk klimatpolitik baseras på en övergripande dominerande diskurs där ojämlika sociala förhållanden reproduceras och upprätthålls. / The aim of this essay is to create an understanding of how discourses of power structures are visible in Swedish climate policy, using a discourse analysis and an intersectional perspective. The empirical material underlying the study is based on the European as well as the Swedish strategy for Green Infrastructure and therewith Norrbotten´s Action Plan for Green Infrastructure. The discourses are delimited to investigate how gender, class, ethnicity and non-human others are both explicitly and implicitly visible in the documents analyzed.In order to full fill the purpose of the essay it was examined which discourses that appeared in the chosen material as well as how the discourses could be analyzed from an intersectional perspective. Furthermore, the paper asked which interests that were reflected in the material and what consequences that might result in. The result of the essay shows that Swedish climate policy is based on an overall dominant discourse where uneven social conditions are reproduced and maintained.

Genom att sammanföra historiskt och modernt kartmaterial kan våtmarkers naturliga lokaler synliggöras. När kartmaterialet jämförs med inmätningar av dikesstrukturer blir det tydligt hur marken har dränerats. Korrelationen mellan historisk våtmark, modern torvmark och dikesstrukturer synliggör var i landskapet det finns god potential att nyskapa våtmarker med syfte att bilda kolsänkor. Kolsänkor binder in kol och minskar koldioxidutsläpp till atmosfären. Nyskapade våtmarker och regenererade kolsänkor kan bidra till att nå Sveriges miljömål Begränsad klimatpåverkan – ett tvärvetenskapligt perspektiv behöver utvecklas för att naturvetenskaplig forskning ska kunna appliceras effektivt inom klimatpolitiskt arbete. Med ett sådant synsätt tydliggörs även additionalitet gällande andra miljömål som bidrar till hållbar utveckling.

The purpose of this essay is to map the debate regarding the government's climate policy andhow it is perceived from the perspective of different actors. The questions asked are: whichfocus areas are prioritized by the various actors and how does it relate to the IPCC's definitionof an ambitious climate policy? Also, based on the framework concept, which competingperspectives can be identified in the debate? The material that forms the basis of the essay ispublished "climate agendas" from the actors' websites. The theoretical framework applied inthe essay is framing theory, together with an operationalization of the concept of ambitiousclimate policy. The theory forms the framework in the essay's analysis part. To structure thework, a qualitative method has been applied. A functional idea analysis feels relevant basedon the design of the study as the aim is to consider climate policy in relation to certainspecific actors within the climate policy sphere. The idea analysis is actor-centered with theaim of giving a more vivid presentation by writing how certain actors argue in the debate.Previous research shows that many actors are difficult but beneficial and necessary to be ableto make the climate transition more efficient. On the other hand, attention is drawn to a kindof inertia in the current system that stops benefits that outside actors could contribute to theprocess. In agreement with previous research, this essay shows that many actors make itdifficult to create a climate agenda that includes all interests. However, the results indicatethat more actors are necessary to be able to design a more comprehensive climate policy.Despite an increased diversity of actors, national governments will still be a character as thecomprehensive laws, budget proposals and taxes affect which actors are included in the work.The essay's results show that many actors unite around some areas, but the motives behind,and the management options vary. Regardless of whether an actor has been assigned a role inthe environmental movement or not, it can be seen that three out of four actors have anoutspoken criticism of the government's climate policy.

The previous year there was a change of power in Norrköping, where the Borgerlig samverkan consisting of the Moderates, the Christian Democrats and the Liberals took over from Kvartetten, in other words the Social Democrats, the Center Party, the Liberals and the Christian Democrats. The purpose of this study is both to explore disagreements within the local environmental and climate policy among the parties in Norrköping as well as to investigate how the change of power affects the local environmental and climate policy. A qualitative content analysis of both documents and debates has been carried out to answer the study's questions. Through scientific literature, we have identified themes, which became the starting points for the analysis of the study's material. The results show that there are clear contradictions between parties, something that the literature suggests is becoming more and more common. The parties' views diverge on what role technology should have, whether the airport should be closed down or preserved, whether to switch to renewable energy sources, how essential organic food production is, what transport-related changes should take place, whether nature reserves should be established and to what extent climate adaptation measures should be implemented. Furthermore, it appears that the new governance, Borgerlig samverkan, has lower ambitions than Kvartetten when it comes to environmental-and climate policy actions. The new board, Borgerlig samverkan, claims that the municipality's environmental and climate work should be characterized by technological optimism. In that case, this would mean that a societal change will not be achieved, which the parties in Borgerlig samverkan also do not consider to be necessary or desirable. Borgerlig samverkan further wants to preserve the airport, is positive towards nuclear power as a form of energy and regard wind power negatively, does not prioritize ecological or climate adaptation measures and does not want to establish nature reserves, but sees it as important that the car is included in the municipality's central areas.

<p>This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report <em>Livestock’s long shadow</em>,<em> </em>showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission’s position and response to this question since the release of the report.</p><p>Using Arne Naess’ argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart. The arguments will then be critically examined and explored through the lense of selected perspectives from the sustainable development literature, as well as the FAO report itself. The analysis will show that the Commission’s position on this question stands in sharp contrast to the many findings and recommendations in the FAO report, and relies on a set of assumptions that are often both unclear and of questionable validity. The line of argument used by the Commission is closely aligned to a wider theoretical discourse on sustainable development that, as argued by many of the theorists consulted in this paper, places a disproportionate focus on economic advantages, at the expense of social and ecological interests.</p>