Diss. Linköping : Univ., 2004.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009. / Härtill 8 uppsatser. I publikationen felaktiga ISSN 1651-4289 för tryckt version och 1651-4297 för online version.

Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2004.

Milleniemål nummer sju avser att skapa en hållbar utveckling för framtida generationer. Ett sätt att uppnå mål nummer sju är skapandet av mer energieffektiva energisystem med förnybara ämnen. Solen är en av de förnybara källor som skall skapa energiomställningen. Uppsatsen studerar solelens roll i energiomställningen. Studien kommer att redogöra för vad som får bostadsrättsföreningar och/eller enskilda att installera solel. Det finns såväl hinder som möjligheter för installationer av solel som i sin komplexitet påverkas av de politiska besluten. Hindren representeras av lagar och regler som försvårar för personer att enkelt och okomplicerat byta energisystem från Uppsalas elnät till egenproducerad solel. Att möjliggöra nettodebitering, nya skatteregler och möjligheten att äga andelar i solcellsparker är framtida ambitioner och visioner för att ytterligare gynna solelens roll i energiomställningen. Dagens möjligheter kommer av den lönsamhet som kommer av solel och faktum att vara en del av en mer energi- och miljövänlig elkultur. Energiomställningen förstärks vidare av den kapacitet prosumenter (konsumera och producera egen solel) har. Likväl som politiska beslut behövs för att främja expansionen av solel står individer för en förändrad kulturell syn på energisystem.

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies – STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet. Undersökningen visar att en stor del av debatten som förs i opinionsmaterialet kan förklaras i termer av energisäkerhet. Aktörernas argumentation angående kärnkraften och de alternativa energikällornas fördelar och nackdelar tydliggörs och förklaras. Dessutom visar studien hur opinionsmaterialet förhåller sig till de av staten framtagna beslutsunderlagen.

Lic.-avh. Västerås : Univ., 2007.

<p>Uppsatsen följer upp SOU utredningen, <em>Klimat- och sårbarhetsutredningen</em> från 2007 och den efterföljande propositionen <em>En sammanhållen klimat- och energipolitik</em> där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.</p>

Abstract The purpose of this study was to research the local opinion of nuclear power in the city of Gävle in the shadow of the nuclear catastrophes in Chernobyl (1986) and Fukushima (2011). In 1986, Gävle was, in Sweden, the worst afflicted by the radiation from Chernobyl’s meltdown. This, alongside the referendum of 1980, triggered a strong opposition to the nuclear power industry and many wanted to see that all the Swedish nuclear power-plants were discontinued. In 2011, the last date set, for a complete decommission of the Swedish nuclear power, by the referendum of 1980 has passed. And in the shadow of Fukushima, the opinion regarding to the dangers of nuclear powers has been shifted. This study uses to two local newspapers of Gävle, Arbetarbladet and Gefle Dagblad to study the effects the two different nuclear meltdowns had on the people of Gävle during 1986 and 2011. The analyze categories the local papers writing into three aspects: One of information, one of opinion and one of politics. And to support its conclusions it refers to Ulrich Beck’s theory of the risk society and the reflexive modernism. As well as a Swedish study about the Swedish peoples trust in nuclear power during the period of 1986 to 2009.   Keywords: Nuclear Power, Opinion, Chernobyl, Fukushima, Gävle, Risk society, Reflexive Modernism, Ulrich Beck.

This study examines the complex interplay and relationships between national climate–, energy– and nature conservation policy within the framework of offshore wind power development in Sweden. Focusing on the potential conflicts and synergies between these policy areas, the research applies theories of Policy Integration (PI) and Environmental Policy Integration (EPI) to clarify the integration between the policy areas and whether environmental concerns are prioritized. The energy sector is developing rapidly in response to the challenges of climate change, with offshore wind power emerging as a central component in sustainable energy transitions. However, the expansion of offshore wind power poses a potential threat to marine biodiversity. The study uses a qualitative content analysis of selected national policy documents in the areas of climate, energy and nature conservation to identify important goals and concepts. The results reveal synergies between climate and energy goals, demonstrating a common motivation to reduce greenhouse gas emissions and transition to renewable energy sources. Nevertheless, conflicts arise in the energy policy area, highlighting tensions between economic benefits and the responsible use of marine resources. Marine biodiversity conservation policy exhibits strong environmental policy integration, which emphasizes the paramount importance of environmental considerations in decision-making. This research offers practical insights for policymakers navigating the intricate landscape of offshore wind deployment while emphasizing the need for a balanced approach that takes into account economic, climate and biodiversity objectives.