<p>Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser.</p><p> </p><p>De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer. Det flesta oroande artiklarna publiceras i början av rapporteringen och det som oroar är att man inte kan ge någon heltäckande bild av vad som hänt eftersom man inte får några klara besked från Sovjet vilket kritiseras i båda tidningarna. I övrigt så ger man god information om vad man bör göra för att undvika den radioaktiva strålningen och denna information kommer från experterna på Statens Strålskyddsinstitut (SSI). Bilden av vad som har hänt vid kärnkraftverket klarnar dock ju längre tiden går och i slutet av undersökningsperioden har man en relativt bra bild av händelsen.</p><p> </p><p>Vad det gäller frågan om hur tidningarnas politiska färgning påverkar oron i rapporteringen har problemet varit att tidningarna i undersökningen har samma åsikt i kärnkraftsfrågan. Oron är dock ungefär lika stor i de båda tidningarna vilket också gör att de i alla fall inte avviker från vad tidigare forskning har kommit fram till nämligen att den politiska färgen på tidningen spelar en roll för oron i rapporteringen.</p>

Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser.   De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer. Det flesta oroande artiklarna publiceras i början av rapporteringen och det som oroar är att man inte kan ge någon heltäckande bild av vad som hänt eftersom man inte får några klara besked från Sovjet vilket kritiseras i båda tidningarna. I övrigt så ger man god information om vad man bör göra för att undvika den radioaktiva strålningen och denna information kommer från experterna på Statens Strålskyddsinstitut (SSI). Bilden av vad som har hänt vid kärnkraftverket klarnar dock ju längre tiden går och i slutet av undersökningsperioden har man en relativt bra bild av händelsen.   Vad det gäller frågan om hur tidningarnas politiska färgning påverkar oron i rapporteringen har problemet varit att tidningarna i undersökningen har samma åsikt i kärnkraftsfrågan. Oron är dock ungefär lika stor i de båda tidningarna vilket också gör att de i alla fall inte avviker från vad tidigare forskning har kommit fram till nämligen att den politiska färgen på tidningen spelar en roll för oron i rapporteringen.

Abstract The purpose of this study was to research the local opinion of nuclear power in the city of Gävle in the shadow of the nuclear catastrophes in Chernobyl (1986) and Fukushima (2011). In 1986, Gävle was, in Sweden, the worst afflicted by the radiation from Chernobyl’s meltdown. This, alongside the referendum of 1980, triggered a strong opposition to the nuclear power industry and many wanted to see that all the Swedish nuclear power-plants were discontinued. In 2011, the last date set, for a complete decommission of the Swedish nuclear power, by the referendum of 1980 has passed. And in the shadow of Fukushima, the opinion regarding to the dangers of nuclear powers has been shifted. This study uses to two local newspapers of Gävle, Arbetarbladet and Gefle Dagblad to study the effects the two different nuclear meltdowns had on the people of Gävle during 1986 and 2011. The analyze categories the local papers writing into three aspects: One of information, one of opinion and one of politics. And to support its conclusions it refers to Ulrich Beck’s theory of the risk society and the reflexive modernism. As well as a Swedish study about the Swedish peoples trust in nuclear power during the period of 1986 to 2009.   Keywords: Nuclear Power, Opinion, Chernobyl, Fukushima, Gävle, Risk society, Reflexive Modernism, Ulrich Beck.