No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010. Jag undersöker vilka idéer som har framförs, både för kristendomens likställning gentemot andra världsreligioner, och för dess särställning gentemot andra världsreligioner. Frågeställningarna är: ”Vilka idéer utmärker dagens debatt om hur stort inflytande kristendomen bör ha i den svenska religionsundervisningen?” samt ”Vilka likheter och skillnader i idéer går att urskilja mellan debattens olika parter?”. Åsikter som har framförts under år 2010 har analyseras.  Jag har inkluderat allt material som jag har funnit kring debatten under detta år. Debatten har framför allt förts på Svenska Dagbladets (SvD) Brännpunkt, vilken är den delen i tidningen där personer utanför tidningens redaktion kan skriva debattartiklar. Av denna anledning har jag valt att undersöka flertalet debattartiklar från Brännpunkt i denna uppsats. Jag har även undersökt artiklar från Aftonbladet, Dagen (en kristen tidning) samt Kristdemokraternas hemsida. Debattartikeln i Aftonbladet är skriven på Debatt, vilken – precis som i SvD – är delen där för tidningen utomstående debattörer kan skriva debattartiklar. Slutligen har jag även undersökt en debatt mellan Christer Sturmark (ordförande i Humanisterna) och Jan Björklund, som sändes i Sveriges Television. För att svara på frågeställningarna har jag utvecklat två dimensioner som jag analyserar materialet utifrån. Dessa dimensioner är: Argument som hävdar att kristendomen bör inneha en särställning i religionsundervisningen jämfört med andra världsreligioner, samt Argument som hävdar att kristendomen bör likställas med andra världsreligioner. Resultatet visar att idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 rör sig inom ramen för kategorierna: Kristendomens historiska inflytande i Sverige (kategori 1); Elevens rätt till kunskap (kategori 2); och Gudstro (kategori 3). Det framkommer såväl likheter som skillnader i idéer bland aktörerna. Inom kategori 1 framkommer främst idéer kring kristendomens inflytande – eller frånvaro av inflytande - inom flera olika områden, som ”kultur”, ”värderingar”,” bildning”, ”samhällsliv”, ”familjeliv”, ”livsförståelse”, ”vetenskap” och ”etik”. Inom kategori 2 är idéer kring rättigheter, allmänbildning, identitet och ansvar centrala. Inom kategori 3 berör alla argument, utom möjligtvis ett, antal kristna individer i Sverige. Inga argument, utom möjligtvis ett, berör Guds existens. Det är alltså i huvudsak inom ramen för dessa idéer som argumenten i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 har rört sig.

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv. Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen. Detta gav  tillfälle att utvärdera metodens  funktionalitet samt att undersöka resultatet av att kategorisera satserna i klassrådsdiskussionerna utifrån den framtagna  metodens  tre  olika  talhandlingar  (handlingsövervägande  satser, handlingsbeskrivande  satser  och  handlingsvärderande  satser)  genom  ett  syftes-  och kontextorienterat perspektiv. Metodens  tillämpning påvisade  att handlingsbeskrivande  satser var den överlägset vanligaste talhandlingen i båda klassrådssamtalen. Analysdelen följs av en diskussionsdel  där  ett  resonemang  förs  kring  orsaker  till  resultatet  utifrån  begreppen  logos, enthymem,  topos,  doxa  och  distinktionen  mellan  samtycke/samförstånd.  Resonemanget  har förts utifrån dessa fem huvudpunkter: För det första språkets funktion som perspektivskapare samt åtskillnaden mellan språk och sak.   För det andra utifrån dialogens öppna struktur. För det  tredje  utifrån  topikens  roll  för  skapandet  av  slutsatser.  För  det  fjärde  problematiseras begreppet  doxa  samt  de  effekter  det  får  på  klassrådsdiskussionen.  För  det  femte problematiseras  avslutningsvis  perspektivet  på  målet  med  det  elevdemokratiska  samtalet utifrån  begreppen  samtycke  eller  samförstånd. Avslutningsvis  redovisas  sammanfattande  de centrala slutsatserna kring uppsatsens två projekt.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? – Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rättat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprätthålls, genom att analysera om ursprungsrättare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nästan varannan uppsats i svenska B på gymnasiet får ett avvikande betyg mellan lärarna och kontrollanterna. Läraren sätter allt som oftast ett högre betyg än kontrollanten (2012:17-18). Exakt vad skillnaderna är framkommer inte. I den här uppsatsen granskar jag nationella prov som är skrivna av gymnasieelever i årskurs 3 år 2010. Eleverna har haft i uppgift att skriva debattinlägg, nöd och lust som behandlar äktenskapsrelaterade frågor. Dessa uppsatser har jag analyserat utifrån två aspekter. En form av innehållsanalys där jag har granskat elevernas subjektsperspektiv, samt en argumentationsanalys utifrån Palmérs och Östlund– Stjärnegårdhs modell i Bedömning av elevtext- en modell för analys. Syftet har varit att undersöka hur gymnasieelever argumenterar och vilka subjekt som är vanligast, samt om det fanns några betygs– och könsmässiga skillnader mellan dem. Mitt material är begränsat och på så sätt går det inte att dra några generella slutsatser. Men resultaten visar bland annat att eleverna oftast använder sig av aktörer i texterna och att pojkar tenderar att använda företeelser/ förnimmelser och organisationer som subjekt medan flickor använder individer som: barnen, föräldrarna eller Gyllenhammar. Resultaten kan vara kopplade till vad annan forskning visat vad beträffar genusskillnader, där män och kvinnor anses ha olika samtalsstil. Mäns stil anses vara opersonligare och mer distanserad medan kvinnors samtalsstil är mer samhörighetsskapande och privat. När det gäller argumentationsanalysen så har inte några tydliga genusskillnader framkommit. Men när det gäller betygen så har jag framförallt urskilt två tydliga kvalitetsdrag: graden av personlighet och förekomsten av en tydlig tes. De godkända eleverna är minst personliga, de diskuterar äktenskap och skilsmässa utan att använda personliga erfarenheter. De väl godkända eleverna är mest personliga och på gränsen till privata. De beskriver utelämnade skildringar och känslor kring framförallt skilsmässor. Medan de mycket väl godkända eleverna inte är lika personliga utan debatterar utifrån ett samhällsperspektiv. Lite drygt hälften av eleverna har otydliga teser i sina texter. Det innebär att de har en tes inledningsvis som de senare argumenterar mot. Eleverna debatterar på så sätt inte, de diskuterar. Faktum är att två av de godkända eleverna inte har någon tes alls. Samtliga av de väl godkända eleverna har teser, men dessa blir otydliga då de argumenterar mot dem i slutet av debattinlägget. De mycket väl godkända texterna har teser som följer som en röd tråd genom texterna.

No description available.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskollärarnas lönedebatt som presenteras i Svenska läraretidning år 1906. Fokus ligger på argumentationen kring löneförslaget som tidningen presenterar, vilka argument som används och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utgående från Toulmins (1958) argumentationsmodell. Utifrån denna modell har jag systematiskt gått igenom argumentationen i tidningen. De olika aktörerna har delats in i olika grupper och deras argument har lyfts fram med de underliggande värderingar som ligger i grund för deras retorik. Slutsatserna därifrån presenteras i resultat och analysdelen. Diskussionen utgår från Connells (2003) teorier om genus som system och belyser tidningens argumentation utifrån manliga och kvinnliga egenskaper och samhälleliga strukturer. Det kan konstateras att merparten av argumentationen fokuserar på olika lön till kvinnor. Argumentationen utgår från att männen har rollen som familjeförsörjare och därmed har större ekonomiska behov. Man hänvisar också till andra samtida yrken där kvinnor har lägre ställning och sämre betalt än männen. Dock finns det motstånd mot den ojämna lönesättningen. Ett flertal folkskollärarinnor med petitioner presenteras men den mest framstående är Elsa Eschelsson som framför starka argument emot den olika lönen. Slutligen kan vi se hur folkskollärarkåren i detta forum står som enad för lika lön för lika arbete och utbildning medan det från samhällets håll i stort krävs att lärarinnorna skall få lägre lön.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ”svarting”-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande. Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ”rasister” och ”ickerasister” genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man. Samtidigt beskrev de en odefinierad ”rasism” utifrån antagandet att det är ett individuellt fenomen exkluderat från samhället. För det andra förutsatte flera av journalisterna att människor kände sig diskriminerade av Hanssons uttalanden på grund av deras etniska ursprung. För det tredje förekom nationalistiska formuleringar om sport som per definition exkluderade främmande kulturer från den ickerasistiska gemenskapen. Vår vidare analys av de undersökta texternas förhållande till varandra och teorier om mediers arbetsrutiner visade att tio av elva journalister inte gav handlingskraftiga roller till diskriminerade. Att ”rasism” generellt hade betydelsen av ett beskyllningsord förde den senare delen av debatten mot närbesläktade ämnen som yttrandefrihet, censur och begreppet ”politisk korrekthet”. Vår slutsats var sammantaget att journalisternas förnekelse av kolonialism i språk och samhälle formas av och formar en struktur som är diskriminerande.

No description available.

After a longer period of abscense due to sickness, the leader of the Swedish Democrats (SD) announced his return to his political mission in a the popular talkshow “Skavlan” which airs in the Swedish public television. The news leaked out before the show was aired and caused a mayor debate among journalists in massmedia and among the public about the legitimacy of the interview. After the transmission the debate continued and was fueled by the fact that a massive amount of complaints were made to the review board by citizens claiming that the interview was bias and not objective enough. This study analyses a number of columns written by journalists that reason about the event. Our aim was to get a better understanding of how they view themselves in relation to their audience, this by using argument analysis. We found that they dipslay signs of the “third person effect” which means they view “the others” (the viewers) as more impressionable to masscommunications with messages they perceive as harmfull. Our conclusion is that the columns can be seen as a result of this, an attempt to warn the public about a harmfull message. Connecting this to the agenda setting theory this paradoxically leads to more attention and publicity for a politician whos opinions they try to counteract.

No description available.