The essay examines whether EU citizens who beg have a right to reside in Sweden and on what grounds, and also whether income from begging is taxable or not. The examination therefore stretches across two judicial branches: Migration Law and Tax Law. In the part covering Migration Law, the different forms of right of residence according to the Aliens Act (2005:716) and  ECJ case-law, are examined in order to determinewhen EU citizens who beg have a right of residence and when they do not. Legal grounds for refusal of entry and deportation are also examined in order to give an apprehensive view of the regulations concerning the right of residence. In the part covering Tax Law, the question, whether or not an EU citizen is liable to tax, is examined and further, if income from begging is taxable. The assessment explores if the income falls under the exception from tax liability for gifts, according to Chapter 8 of the Income Tax Act (1999:1229). The main focus of the essay lies on this assessment, which presents good grounds for the notion of that not being the case.  A similarity judgment between street musicians and beggars is also performed to further clarify the legal position. In the essay, it is presented how  most of the begging EU citizens, who reside in Sweden, do so without a residence permit according to established law, and also how transgressions of the legal residence activate tax liability. / I uppsatsen utreds om tiggande EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige och på vilka grunder, samt huruvida inkomster från tiggeri är skattepliktiga eller inte. Undersökningen rör sig därmed över två rättsområden: migrationsrätten och skatterätten. I den migrationsrättsliga delen prövas de olika formerna för uppehållsrätt i utlänningslagen (2005:716) och mot EU-domstolens praxis för att fastställa när tiggande EU-medborgare har uppehållsrätt och när inte så är fallet. Grunderna för avvisning och utvisning gås även igenom för att ge en övergripande bild av reglerna kring uppehållsrätten. I den skatterättsliga delen prövas frågan om tiggande EU-medborgare är skyldiga att betala skatt i Sverige och om inkomster från tiggeri är skattepliktiga. Till detta prövas om inkomsten kan hänföras till gåvoundantaget som finns i 8 kap. inkomstskattelagen. Tyngdpunkten i uppsatsen läggs vid denna prövning, som visar på goda grunder för att så inte är fallet.  En likhetsbedömning utförs även mellan gatumusikanters och tiggares inkomster för att ytterligare klargöra rättsläget. I uppsatsen visas att flertalet tiggande EU-medborgare som vistas i Sverige inte har uppehållsrätt här enligt gällande rätt, samt hur överskridelser av den legala vistelsen aktiverar skatteplikten.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka och analysera enskilda människors attityder och förhållningssätt till tiggeri och till de människor som tiggeri i Piteå stad. Tiggeriet i Piteå och norra Sverige har de senaste åren ökat och har ansetts som ett nytt socialt fenomen. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Fyra personer intervjuades på ett semistrukturerat sätt, fyra teaman där tiggeri, tiggaren, mötet med tiggaren, att välja att ge eler inte samt förekomsten av tiggeriet var ledande i intervjuerna. Metoden som användes för att analysera och tolka intervjuerna är inspirerade av grundad teori, där kodning och kategorisering var centrala verktyg för att komma till slutsatser och hitta likheter och skillnader i intervjupersonernas berättelser. Intervjuerna visade på ett komplext och ambivalent möte mellan intervjupersonerna och tiggarna. Där intervjupersonerna ställdes inför en rad olika svåra överväganden, dels i hur de skulle bemöta tiggaren men också i frågan om att ge eller att inte ge. Tre av intervjupersonerna upplevde mötet med tiggaren som jobbigt och obekvämt. En bidragande faktor till de ambivalenta känslorna var intervjupersonernas osäkerhet kring tiggeriets bakgrund, det vill säga om kriminella ligor förekommer eller inte, detta påverkade intervjupersonernas syn på tiggeri men också i själva mötet med tiggaren.

Tiggeri är ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhälle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och åsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar på detta syfte utgick vi från en kvalitativ metod och har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgått från frågeställningar kring vilka åsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.Vårt resultat visade att det fanns många tankar och åsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta känslor. De gemensamma åsikterna som framkommit är att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren väcker både känslor och ett ifrågasättande om dennes ärlighet. Den främsta orsaken till en tiggares situation ansågs vara fattigdom samt bristen på social välfärd.

Tiggeri och tiggare är idag ett omtalat fenomen som berör människor på olika sätt. Hur människor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan många gånger avgöras av hur media framställer fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framställs i media över en längre tidsperiod. Materialet består av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 – december 2013. Studien utgår från ett diskursanalytiskt angreppssätt och använder även Goffmans (1972) stigmatiseringsbegrepp. Resultatet visar att det finns två rådande diskurser: fördömandet och empati och att en diskursförskjutning kring beskrivningar av tiggare sker.  Studien visar att stigmatiseringsprocesser är beständiga över tid och att tiggare tenderar att tillskrivas egenskaper som konstruerar de som homogena och avvikande grupper i samhället.

No description available.

No description available.

I denna studie undersöks hur tiggare porträtteras i debattartiklar samt om det finns mönster i de olika tidningarnas porträttering. Till vår hjälp har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys och hämtat vår empiri från fyra utvalda tidningar. Empirin baseras på tjugoåtta debattartiklar från tidningarna; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Studien utgår från en hermeneutisk inriktning med ett konstruktionistiskt synsätt. De teoretiker vi använder oss av i studien är; Bauman, Becker, Berg, Elias och Scotson. I analysen presenteras fyra teman som uppkom under resultatdelen. Dessa teman är samhällsansvar, medmänsklighet, åtgärder och förbud. Studien visar att det sker stämplingar, stigmatiseringar, utanförskap gällande tiggare och ett liv som en vandrare skildras. Det som också framkom är att det sker en diskriminering av romer som tiggare. De mönster vi fann hos tidningarna är att de i stort rör sig i samma ”åsiktsbubbla”, mer eller mindre.

No description available.

Tiggare/tiggeri är fenomen som blivit allt vanligare i vårt svenska samhälle. Samtidigt som företeelsen av tiggare/tiggeri blivit mer synlig har även röster som kräver ett förbud av tiggeri höjts. Märkbart är hur det via social media sprids budskap med starka argument som belyserden problematik många människor upplever med tiggeriet. Via social media skapas uppslutningar med olika mål, som växer och frodas i nätets öppna rum. Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad en sammanslutning av människor, i detta fall ett Facebook evenemang, kan generera i form av kommunikativ praktik samt vilken inverkan social media kan ha i frågan om dess förmåga att sprida ett budskap. Vi vill sedermera förstå uppropet och det budskap som förmedlas samt se till hur social media spelat roll fördess utveckling. Med en netnografiskt inspirerad forskningsmetod undersöker vi det socialaliv och samspel som sker online, men inom ett begränsat rum, det vill säga det evenemang vivalt att studera. Vår teoretiska referensram utgår från Canettis teori om massan makt vilken viknyter an till vårt nätverksamhälle och till sociala medier. Vidare utgår vi från begreppetFraming vilket är en kulturell inramning vilken beskriver hur sociala rörelser konstrueras, tolkas och beskriver verkligheten, samt rörelsens egen roll. Ur ett sociologiskt perspektiv vill vi förstå uppropet "Förbjud tiggeriet nu", dess budskap samthur dess mobilisering skedde inom ett offentligt rum som Facebook. Resultatet visar på hur ett budskap växer fram, hur det förmedlas och hur det sprids samt vilken stark förmåga till mobilisering ett offentligt evenemang på social media har.

No description available.