• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • 1
  • Tagged with
  • 20
  • 13
  • 13
  • 9
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Psykologisk socialhistoria

Jarrick, Arne January 1985 (has links)
No description available.
2

Närhet och avstånd : Om medeltida faderskap i de svenska mirakelberättelserna

Olsson, Lovisa January 2014 (has links)
No description available.
3

John Hedberg och välgörenheten : En maktkamp på liv och död i barmhärtighetens tjänst / John Hedberg and the charity : A life and death power struggle in the service of mercy

Johansson, Michael January 2020 (has links)
Social care is something that has been subject for debate both in historical times as in the present day. This thesis study the power struggle between the social care organized by the government versus the private charity by doing a case study about John Hedberg, a baptist preacher subject for much debate in public media around the start of the 20th century. This period in history was a time of change, especially when it came to politics revolving around social welfare, which was a subject that would bring about some conflicts. It will follow the debate and then analyze it by using Bourdieu’s theories about symbolic capital.
4

Rättfärdiga och orättfärdiga tiggare : En kvalitativ analys av Dagligt Allehanda 1768-1774 / Rättfärdiga och orättfärdiga tiggare : A qualitative analysis of Dagligt Allehanda 1768-1774

Jakobsson, Jonathan January 2022 (has links)
No description available.
5

Madame Bovary den tredje : en feministisk och socialhistorisk analys av Emma Bovary som kvinna, hustru och moder

Tingström, Jonna January 2013 (has links)
I en närläsning av Gustave Flauberts Madame Bovary fokuserar denna studie på huvudkaraktären, Emma Bovary, och hennes brytningar från de förväntningar som finns på henne som kvinna, hustru och moder. Förväntningar som bestämmer hur hon bör vara och agera. Emma jämförs dessutom med romanens andra kvinnor då även de analyseras. Studien utförs med stöd i feministiska teorier men även ett socialhistoriskt perspektiv används. Det resultat som går att finna består av Emmas ovilja till anpassning i sina kvinnliga roller. Hon vägrar vara enbart kvinnlig, sätter sig själv i första hand, frånsäger sig ansvaret för hem och hushåll och stöter bort sin dotter. Emma varken kan eller vill vara den kvinna som det förväntas av henne, istället vill hon vara den hon drömmer om och det i en annan verklighet än sin egen.
6

Lojalitet eller kriminalitet? : Ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949.

Laine, Jonas January 2005 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. Påföljderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg på två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte stävja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karaktären på brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.
7

Den ideala barndomens avvikare : Nyköpings barnavårdsnämnds tillämpande av 1902 års vanartslag 1907-1916 ur ett maktperspektiv

Karlsson, Jessica January 2007 (has links)
<p>I och med 1902 års lag angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lättare för myndigheterna att påverka ett barns uppväxt. I Nyköping bildades barnavårdsnämnden, som hade denna lag som rättesnöre, år 1907. Barnavårdsnämnden innehade en stor makt då de kunde påverka ett barns liv. Under åren 1907 till 1916 anmäldes 40 barn till barnavårdsnämnden i Nyköping. Dessa barn ansågs avvika från normen om en ideal barndom. Den ideala barndomen i början av 1900-talet ansågs från myndighetshåll vara att växa upp med en försörjande far och en vårdande mor. Det ansågs bättre att växa upp på landet än i staden där nöjen som biografer och Folkets park kunde skada barnen moraliskt.</p><p>Med hjälp av handlingar från barnavårdsnämnden i Nyköpings arkiv, tidigare forskning och en makt- och normaliseringsteori analyseras i uppsatsen barnavårdsnämndens arbete mellan åren 1907-1916.</p><p>Barnavårdsnämnden hade olika disciplineringsåtgärder att vidta vid fostran av de till dem anmälda barnen. Dessa åtgärder var varning, aga, att ställas under uppsikt eller att skiljas från hemmet. Även barnens föräldrar kunde av barnavårdsnämnden förmanas att sköta sina uppfostringsplikter bättre. Skolan hade stort inflytande i hur dessa dicsiplineringsåtgärder tillämpades. Detta då de anmälda barnens lärare fick uttala sig om barnet ifråga inför nämnden. Många av de barn som anmäldes till nämnden ådrog sig fler än en åtgärd. Den vanligaste disciplineringsåtgärden var varning. Den vanligaste anledningen till att barnen anmäldes var olika former av tjuvnadsbrott och den vanligaste anmälaren var polisen.</p>
8

Den ideala barndomens avvikare : Nyköpings barnavårdsnämnds tillämpande av 1902 års vanartslag 1907-1916 ur ett maktperspektiv

Karlsson, Jessica January 2007 (has links)
I och med 1902 års lag angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lättare för myndigheterna att påverka ett barns uppväxt. I Nyköping bildades barnavårdsnämnden, som hade denna lag som rättesnöre, år 1907. Barnavårdsnämnden innehade en stor makt då de kunde påverka ett barns liv. Under åren 1907 till 1916 anmäldes 40 barn till barnavårdsnämnden i Nyköping. Dessa barn ansågs avvika från normen om en ideal barndom. Den ideala barndomen i början av 1900-talet ansågs från myndighetshåll vara att växa upp med en försörjande far och en vårdande mor. Det ansågs bättre att växa upp på landet än i staden där nöjen som biografer och Folkets park kunde skada barnen moraliskt. Med hjälp av handlingar från barnavårdsnämnden i Nyköpings arkiv, tidigare forskning och en makt- och normaliseringsteori analyseras i uppsatsen barnavårdsnämndens arbete mellan åren 1907-1916. Barnavårdsnämnden hade olika disciplineringsåtgärder att vidta vid fostran av de till dem anmälda barnen. Dessa åtgärder var varning, aga, att ställas under uppsikt eller att skiljas från hemmet. Även barnens föräldrar kunde av barnavårdsnämnden förmanas att sköta sina uppfostringsplikter bättre. Skolan hade stort inflytande i hur dessa dicsiplineringsåtgärder tillämpades. Detta då de anmälda barnens lärare fick uttala sig om barnet ifråga inför nämnden. Många av de barn som anmäldes till nämnden ådrog sig fler än en åtgärd. Den vanligaste disciplineringsåtgärden var varning. Den vanligaste anledningen till att barnen anmäldes var olika former av tjuvnadsbrott och den vanligaste anmälaren var polisen.
9

Grycksbo Sjuk- och begravningskassa 1916–1995 : En undersökning av en lokal sjuk- och begravningskassas medlemsutveckling och dess aktivitet

Isaac, Lena January 2020 (has links)
Syftet med undersökningen är att kartlägga Grycksbo sjuk- och begravningskassas medlemsutveckling och aktivitet, det vill säga utdelning av olika hjälp i fråga om sjukdom, begravning och mödrahjälp mellan åren 1916 till 1995. Det källmaterial som använts är: protokoll, mötesprotokoll och styrelseprotokoll från 1891 till 1995 samt kassabok. Även verksamhetsberättelser, ekonomi- och revisionsberättelse från 1931 samt en kassa/dagbok rörande åren 1926 till 1953 har använts. Räkenskaper från 1926 till 1933 har även det kommit ifråga för undersökningen. Resultaten visar att medlemsantalet i föreningen var som högst 1952 med 959 personer. Som lägst var medlemsantalet när föreningen lades ner 1995. De manliga medlemmarna dominerade medlemsantalet mellan åren 1934 till 1977. De kvinnliga medlemmarna dominerar från och med 1979 till det att föreningen lades ner. Föreningen betalade som mest ut 31 088 kronor (916 204,94 kronor i dagens penningvärde) i sjukhjälp 1931. Rörande frågan om begravningshjälp betalade kassan som mest ut 19 200 kronor (37 948,91 kronor i dagens penningvärde) 1986. Rörande moderskapshjälp framkom det att högsta beloppet betalades ut 1921. Lägst summa betalade föreningen ut under två år, 1916 respektive 1922.
10

”…jag anhöll att ej komma i fråga - i anseende till hög ålder och oförmåga” : Gullereddagboken 1871–1930: en mångsysslares ord om byn och omvärlden. / "...I asked not to come into question - due to old age and incapacity" : The Gullered diaries 1871-1930: the words of a jack of all trades regarding the village and the outside world.

Svensson, Andreas January 2023 (has links)
När skrivkunnigheten ökade under 1800-talet började fler och fler bönder föra dagbok. Primärt nedtecknades de sitt dagsverke, väder och vad annat som skedde på deras gårdar. Tack vare Bondedagboksprojektet, som startades under 1970-talet av Nordiska museet, har ett stort antal dagböcker tillgängliggjorts för forskare, vilka kommit att bli värdefulla källor till vår historia. Egenproducerat material från bondeklassen hade före projektet varit knappt. Syftet med uppsatsen har varit att tolka Gullereddagboken 1871–1930 ur ett socialt perspektiv. Metoden som använts är transkribering och kategorisering av dagboksanteckningar från valda årgångar, vart tionde års dagbok, med enstaka undantag. Genom tidigare forskning har fastställts att bönder ännu vid denna tid i högre grad snarare var mångsysslare än enbart brukare av jorden, och forskningsfråga 1 berörde vilka andra åtaganden än jordbrukare och snickare Carl Gustaf (CG) Jacobson hade. Genom inläsning av dagböckerna framkommer en rad andra sysslor som kan räknas till arbete, såsom uppdrag i olika föreningar och landsting. Även auktions- och bouppteckningsförrättare ingår frekvent i dessa åtaganden. Då jag i forskningsfråga 2 undersökt dagboksförfattarens sociala ställning och sammanhang går det att utläsa att han arbetade nära sin familj och att familjen visade honom stor aktning vid hans död. Även CG:s sociala status utanför familjen framgår genom dagböckerna, då han t.ex. föreslås ställa upp i riksdagsval. Forskningsfråga 3 berör vilka händelser som nedtecknades i dagböckerna lokalt och från omvärlden, och hur de kommenterades. Här framträder bilden av en man som var samhällsengagerad och intresserad av sin omvärld. Detta gäller både för närmiljön, med arbete inom kyrka och fattighus, men också en vidare blick för omvärldshändelser. Trots korthuggna och relativt neutrala anteckningar går det att utläsa svar på forskningsfrågorna och få en relativt klar bild av en man och hans miljö, trots att han lämnade oss för nästan 100 år sedan.

Page generated in 0.0808 seconds