Gävle hamn under andra världskriget är ett tidigare outforskat område. I denna uppsats undersöks hur hamnens verksamhet samt ekonomi påverkades under krigsåren 1939-1945. Uppsatsen fokuserar på stuveriarbetarförbundet samt den kommunala hamnstyrelsen. Vidare så undersöks huruvida det fanns dokumenterade åsikter angående Nazityskland och eventuella moraliska dilemman som uppstod i samband med handeln mellan Gävle hamn och Nazityskland. Resultatet visar att Nazitysklands ockupation av Danmark och Norge, samt spärren i Skagerack, som innebar ett stop för sjöfart mellan Östersjön och Atlanten, påverkade Gävle hamns verksamhet i stor utsträckning. Detta ledde till att Nazityskland var den enda möjliga stora handelspartnern för svenska Östersjöhamnar, vilket innebar att ekonomin och verksamheten i Gävle hamn upplevde störst nedgång efter att Nazitysklands krigslycka hade vänt. Dokumenterad kritik från stuveriarbetarförbundet mot Nazityskland var sparsam till mängden, men ökade något mot slutet av kriget.

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför. Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform. De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade. Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

Abstract   Linking Sweden to the war - Insurgents of the Norwegian resistance movement 1942-1945   The main aim of this paper is to illuminate the activity of the Norwegian resistance movement during 1942-1945 in the area of Finnskogen in northern Värmland (Sweden) to the eastern parts of Hedmark in Norway. The theoretical perspective being that of a movement orientated view on the Norwegian resistance. In order to achieve this I will focus on two main questions:   How did they administrate the activity of couriers and refugees? How did people get involved and what kind of people did the resistance movement involve?   The method used to illuminate the activity of the Norwegian resistance movement will focus on sampling and processing data linked with the specific area. A field study based on interviews with former members of the resistance movement will be conducted. My conclusion is that people in this area crossed the border during the war and the main reason for doing so was to get away from the everyday boredom and instead find a life of excitement and purpose. The common traits of the members were that they were passionate youngsters, unmarried and willing to take risks. The drive of the resistance movement was a perceived sense of powerlessness and anger towards the occupying force that practiced a total control of symbols, radio, newspapers, schools and the implementation of the German language in the Norwegian society.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka Ängöskolans tid som baltiskt flyktingläger i Kalmar under den tidiga efterkrigstiden. I arbetet med uppsatsen har jag studerat listan över inskrivningsliggare som redogör för antalet registrerade flyktingar på Ängöförläggningen i Kalmar med avseende till ålder, kön, yrke/klass, civilstånd och generation. I målet att besvara hur Kalmars flyktingverksamhet organiserades och dess roll som arbetsinstitution har främst inkommande skrivelser samt intendentens skrivelser i form av brev studerats. Jag har även jämfört mina resultat med Kalmar hjälpkommittés verksamhet för judiska flyktingar och Skånes baltiska flyktingmottagning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder under den tidiga efterkrigstiden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. Påföljderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg på två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte stävja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karaktären på brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.

No description available.

No description available.