<img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi" /> Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen: 1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen. Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov. I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att genom en fallstudie undersöka mottagningsprocessen i Värmland och vilka organisationer och aktörer som var inblandade med de finska krigsbarnen, samt att se genom en kvalitativ texttolkning om fallstudien visade några skillnader i mottagningsprocessen och flyktingmottagningen generellt beskrevs i den tidigare forskningen. Att den tidigare forskningen visar att Värmland relativt snabbt klassades som ett skyddsobjekt med anknytning till Tysklands ockupation av Norge så innebar det att inga flyktingar fick vistas i Värmland efter 1940. Klassningen som skyddsobjekt och det höga antalet barn som Värmland tog emot i förhållande till sin befolkning tyder på att den norska flyktingströmmen inte påverkade de finska barnen i Värmland. Den generella mottagningen av barn från Finland i Sverige, ger inte heller någon klar bild på att den massiva invandringen till Sverige under andra världskriget påverkade barnens vistelse. Makthavarna i Sverige och det svenska folkets hållning mot våra nordiska grannar var att man såg det sin plikt att hjälpa dem så långt man kunde. Var det genom donationer, krigsmaterial eller att öppna sina hem till tusentals barn, så försökte många personer i Sverige att hjälpa till så gott dom kunde. Att barnen evakuerades till Sverige och inte flydde är ändå av den största betydelse när man ska se till resultatet av uppsatsen. Den enorma ideella uppoffring Sverige och svenska familjer gjorde för cirka 70 000 finska barn får en allt för liten plats i svensk historia, tycker jag.

Följande uppsats undersöker vad svenska officerare studerade under två militära studieresor till Frankrike under perioden 1954-1960. Syftet med uppsatsen är att få en tydligare bild av vad som officerarna avsåg att studera efter andra världskrigets slut och hur kunskaper samt innovation förmedlades under fredstid.  Studien genomförs med en kvalitativ textanalys av källmaterialet för att utröna den svenska militära organisationens studium av den franska Krigsmakten utifrån de erfarenheter som uppstått i samband med det världskrig som föregått världen. Detta görs genom att analysera den militära organisationens uppbyggnad med hjälp av kulturella dimensioner. Analysen av detta bedrivs även mot bakgrunden till den omorganisation av maktbalansen i världen som skedde.  Resultaten av studien tyder på att den kulturella faktorn har haft en betydande roll inom den militära sektorn, och att det från Sveriges sida fanns ett stort intresse att ta lärdom av erfarenheter från det föregående världskriget.

Uppsatsen behandlar kvinnoföreningen Husmodersföreningen i Hässleholm med omnejd fråndess att föreningen startades och tio år framöver, dvs åren 1938–1948. Husmodersföreningen iHässleholm med omnejd var verksamma fram till år 2011 då den lades ner efter 73 verksammaår. Hässleholm är en stad belägen i nordöstra Skåne. Uppsatsen studerar föreningens medlemsantal och aktiviteter, exempelvis föreläsningar,kurser och studiebesök. Föreläsningarna kunde ha fokus på bl.a. hälsorelaterade ämnen,barnuppfostran, knyppling, inredning eller vara samhällsbildande. Kurserna som erbjöds varexempelvis sykurser eller matlagningskurser av olika slag. Med de olika studiebesöken fickmedlemmarna exempelvis åka till Perstorps Ättiksfabrik eller gå på Husmodersföreningensriksmöten. Föreningen hjälpte även till i samhället genom att bidraga stöd till Norge och Finlandunder krigsåren där kvinnorna hjälpte till att sända bl.a. garn, kläder, mat och andraförnödenheter till de krigsdrabbade grannländerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

This study has examined a selection of the wrecks of Narvik, which comes from the battle of Narvik in april 1940. The essay introduces every ship that was involved in the battle of Narvik in a chart, and the wreck which is still in Narvik on a map over Ofotfjorden. Ofotfjorden is the fjord where Narvik is located. The chart shows which country the ships comes from, what kind of ship and when it was built. Then the study used an object biography to study the life stories of P/S Norge, S/S Rauenfels, Wilhelm Heidkamp and Anton Schmitt. The result shows that the ships had been used in different ways before the battle of Narvik, both for war, transportation and escorting, and then met the same fate. The result also tells about the interest in the wrecks and discusses how marine archealogy can be used to use the source material to get more knowledge about the ships that were involved in the dramatic battle in april 1940.

No description available.

SammanfattningVi har gjort en undersökning i hur läromedel från 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk händelse. Valet av händelse för vår undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra världskriget. Vi har valt att delvis se närmare på permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. Utifrån denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur läroböcker förmedlar historien och om läroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken på något vis problematiserar händelsen i olika tidsperspektiv då - nu - framtid och om händelsen synliggörs utifrån olika aktörers synvinklar. Böckernas innehåll har vi kopplat till vad de rådande läroplanerna föreskriver. Med utgångspunkt därav kan vi påvisa ett skiftande resultat i avseende på hur och vad som fokus läggs på, vilket leder fram till påvisbara tendenser. Forskningen inom det område vi undersöker har visat, att det är viktigt att läromedel granskas och ifrågasätts, eftersom de har stor relevans för vilken kunskap skolungdomar tillgodogör sig. Läroböckerna har betydelse för historieundervisningen i stort men även för möjligheten till utveckling av en historiskmedvetenhet hos den enskilde eleven. Forskningen visar vidare, att läromedel har sin givna och markerade betydelse för den historiska identiteten för skolungdom inom historieundervisningen. Det är till betydande stöd för lärare inom historieundervisningen och ligger i stort också till grund för en vinst i en vidare mening utanför skolämnet historia. Sökord: neutralitetspolitiken, andra världskriget, permittentrafiken, permittenavtalet, historiemedvetenhet / AbstractThis paper is a study about Swedish neutrality politics during Second World War, through a minor event that took place mostly the year of 1943 called permittentraffic or permittenagrement. Our meaning with this paper is that this minor event had and has a significant impact on history and for history consciousness, in a widely meaning that includes an important identification on an individual and also society level, today and in the future, as science shows. The choice of history event is based on our attempt to show the important connection between educational literature and the history consciousness as our work reveals. With this study, we together with science on the area of history consciousness, points out the differences in matter of what and how the history we study is represented or not, in the educational literature this paper and it’s result is based on. Keywords: neutrality politics, Second World War, permittentraffic, permittenagrement, history consciousness

Denna uppsats behandlar kvinnoföreningen Stockholms husmodersförening Martha, åren 1938-1945. Uppsatsen redogör för Marthaföreningens aktiviteter och hur andra världskriget avspeglas i föreningens aktiviteter. Syftet med denna uppsats är att undersöka Marthaföreningens aktiviteter och kvinnors organisering under åren 1938 och 1945 . I uppsatsen redovisas protokollsböcker, som nämner antal närvarande till föreningens möten och aktiviteter. Protokollsböckerna framställer om hur många som var närvarande till föreningens styrelsemöten och medlemsmöten under den undersökta perioden. I undersökningsdelen används det tidningsartiklar och protokollböcker som behandlar aktiviteter som föreningen höll för att kunna vara hjälpsamma för nationen under andra världskriget. Marthaföreningens aktiviteter blir även synliga när föreningen höll en höstmässa med försäljning för att samla in pengar till neutralitetsvakten. De hjälpte även till i samhället genom att bidra med stöd till Finlandshjälpen under krigsåren. Föreningen anordnade bland annat operaföreställningar där inkomsten av föreställningen gick åt Finlandshjälpen.