Just nu pågår en av de största folkomflyttningarna i modern tid som följd av krig och konflikter. Sedan gränserna in till EU stängde i mars i år har flyktingströmmen längs Balkanrutten avstannat. Fram till dess var det den vanligaste flyktvägen för människor på väg norrut som kom med båt över Medelhavet från Turkiet till Grekland. Vi har under våren tillbringat en månad i norra Makedonien, Tabanovce, för att skildra situationen för de individer som fastnat där. Vårt syfte med detta examensarbete är att förmedla enskilda individers öden i den rådande flyktingdiskursen. Genom att lyfta individens röst är vårt mål att bidra till en mer nyanserad och mänsklig bild av den rådande situationen. Det journalistiska arbetet består av fyra delar som behandlar flykten som kvinna, barn, hur EU:s gränser separerar människor som vill vara tillsammans och hur smugglingen brer ut sig när den fria rörligheten begränsas. Vi hoppas kunna spegla enskilda öden som är en konsekvens av en större struktur. Till arbetet hör en akademisk reflektion som tar upp etik, källkritik, metodval och en teoretisk bakgrund till det valda ämnet.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter är unika då de har upplevt svåra förhållanden på sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns föreställningar och förväntningar på Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger på data från två kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas föreställningar och förväntningar på Sverige innan flykten var få. Ungdomarna tog sig igenom svårigheter under flykten för att påbörja ett nytt liv. Studiens teoretiska utgångsram består av KASAM, systemteori samt beskrivning av familjebegreppet och mottagande- och etableringsprocessen. Trots svårigheterna de upplevt under migrationen har de ambitioner och ser positivt på framtiden. Denna studie kan ge en förståelse för ensamkommande flyktingbarns behov och därmed underlätta för deras etablering i Sverige.

I mitt reportage De som avvek och en som gick in berättar krigsvägraren William Males, desertören Steve David Kinnaman och veteranen Bill Ray i porträttform om hur de på olika sätt undkom kriget som rasade i Vietnam mellan åren 1955-1975. En vägrade i initialt skede att delta i kriget. En var halvvägs till Vietnam innan han avvek. Den tredje upplevde krigets fasor och överlevde. Gemensamt för dem alla är att Sverige blev deras andra hem från 1960-talet och framåt, en fristad undan kriget och hemlandet USAs politiska förföljelser. Utifrån ett dussin intervjuer, arkivmaterial, facklitteratur, gamla tidningsdokument, fotografier, ljudsnuttar, filmer och digitala källor har jag skrivit reportaget i tre självständiga porträtt. Tillsammans med nytagna porträttbilder av intervjupersonerna och privata fotografier från deras ungdomstid, flyktväg, krigsminnen och familjer har jag försökt skapa en så levande bild av deras liv som möjligt.

No description available.

Vi vill med den här studien bidra med perspektiv och tankar kring hur pedagoger i förskolan kan använda barnböcker som beskriver flykt och flyktingar för att öka barnens förståelse och medvetenhet kring andras levnadsvillkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar. Frågeställningarna i studien är: Hur uppfattar barnen omständigheterna kring varför människor måste fly? Vad säger barnen under boksamtalen? Hur talar barnen kring flykt under boksamtalen utifrån de barnböcker vi valt. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar och anteckningar av boksamtalen som hölls med barn mellan tre- till fem år under en fyra veckors period i en förskola. Analysen av empirin grundar sig på fenomenologi av Edmund Husserl (1859-1938) och Säljös (2005) tolkning av begreppet literacy samt Judith Langers (1995) begrepp föreställningsvärld. Studiens resultat visar att barnen förstår varför protagonisterna måste fly men de visar olika reaktioner mot anledningarna till deras flykt. Barnen kopplar också den lästa texten till sina egna erfarenheter för att förstå den. Resultaten visar att barnen skapar tolkningar av texten som inte alls överensstämmer med boken, de gör ologiska kopplingar enligt oss vuxna. Till sist så lever sig barnen inte bara in böckerna på ett fantasifullt sätt utan de resonerar också kritiskt mot texten och bilderna.

Om att leta efter ett narrativt berättande i rummet. Om att hitta tillbaka till scenkonsten efter en flera års exkursion i radiomediet. Om att försöka berätta om något som egentligen ligger för nära. Om att sätta fingret på vad jag konkret har gjort under den senaste två åren, åt vilket håll jag börjat gå. En text som är ett dokumentärt berättande i sig. Om de som har haft oturen att inte födas till ett pass. Om migrationsverkets perversiet. En text som vill förändra. En text som i sin väv har tillit till sig själv. / radio in the room

Denna studie syftar till att undersöka hur karaktärer på flykt framställs i ett urval samtida barnböcker samt undersöka platsen och hemmets funktion för att se vilka värderingar som förmedlas. Detta sker genom en kvalitativ textanalys av fem barnböcker utgivna mellan år 2008–2017. De böcker som analyseras är Mina två filtar, Milos flykt, Pudlar och pommes, Fyra fötter, två sandaler och Om jag får stanna. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur framställs litterära karaktärer på flykt utifrån kategorierna genus, etnicitet och klass? Hur skildras samt relaterar karaktärer till platsen och hemmet? Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna intersektionalitet, teorier om hem, hemlöshet och identitet och teorier om skönlitteraturens roll. Den förstnämnda utgångspunkten är i studien begränsad till kategorierna genus, etnicitet och klass. Resultatet visar på en relativt varierad skildring av både karaktärer och flyktupplevelsen. I samtliga verk är det ovanligt att kommentera karaktärers utseende och etniska bakgrund, både vad gäller karaktärer på flykt och karaktärer i mottagarlandet. Personbeskrivningar av huvudkaraktärer sker endast i bild eller inte alls. Karaktärer i de analyserade böckerna både utmanar och upprätthåller genusnormer. I majoriteten av böckerna tillskrivs karaktärerna både stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper och verkar således inom de båda fälten. Klassperspektivet skildras främst genom att samtliga karaktärer lever i utsatta situationer utan egen bostad och arbete. Hemmet och framförallt platsen är av stor betydelse i samtliga verk. I fyra av fem böcker fokuseras mottagarlandet och integrationsproblematiken medan hemlandet i regel anonymiseras och får stå tillbaka.

<p>Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien.</p><p>Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig till</p><p>barn med traumatiska erfarenheter.</p><p>I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma. Trauma och den så kallade posttraumatiska</p><p>stressen är två begrepp vi beskriver i sammanhanget. Vidare behandlas hur den vuxne i skolan bemöter barnen samt hur de planerar sin</p><p>undervisning. Vi grundar vår empiriska studie på sju intervjuer med vuxna med olika utbildning som arbetar i grundskolan. I resultatdelen redovisar vi det som framkommit under intervjuerna. Respondenterna har svårt att veta vilka reaktioner och beteende som beror på de trauman som barnen upplevt. Det beror på att barnen sällan berättar om sina erfarenheter. Alla respondenter nämner vikten av att bemöta barnen med respekt, tillit och inge eller skapa ett ömsesidigt förtroende för att barnen ska känna sig trygga. Respondenterna nämner att barnen måste bearbeta det de upplevt. Det kan göras på olika sätt, till exempel genom samtal eller estetiska uttrycksformer.</p><p>I diskussionen analyserar vi resultatet och fördjupar oss i det vi fått fram i vår studie. Vi har kommit fram till att reaktioner och beteenden är svåra att härleda till det barnen tidigare upplevt. De vuxna i skolan bemöter barnen på olika sätt utifrån varje situation. Det viktiga är att visa barnen respekt.</p>

Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien. Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig till barn med traumatiska erfarenheter. I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma. Trauma och den så kallade posttraumatiska stressen är två begrepp vi beskriver i sammanhanget. Vidare behandlas hur den vuxne i skolan bemöter barnen samt hur de planerar sin undervisning. Vi grundar vår empiriska studie på sju intervjuer med vuxna med olika utbildning som arbetar i grundskolan. I resultatdelen redovisar vi det som framkommit under intervjuerna. Respondenterna har svårt att veta vilka reaktioner och beteende som beror på de trauman som barnen upplevt. Det beror på att barnen sällan berättar om sina erfarenheter. Alla respondenter nämner vikten av att bemöta barnen med respekt, tillit och inge eller skapa ett ömsesidigt förtroende för att barnen ska känna sig trygga. Respondenterna nämner att barnen måste bearbeta det de upplevt. Det kan göras på olika sätt, till exempel genom samtal eller estetiska uttrycksformer. I diskussionen analyserar vi resultatet och fördjupar oss i det vi fått fram i vår studie. Vi har kommit fram till att reaktioner och beteenden är svåra att härleda till det barnen tidigare upplevt. De vuxna i skolan bemöter barnen på olika sätt utifrån varje situation. Det viktiga är att visa barnen respekt.

No description available.