Andelen äldre ökar ständigt i samhället. Många av dessa äldre behöver flytta till särskilt boende för att få den hjälp och omvårdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vår kunskap inom detta område för att ta hand om de äldre på ett bra sätt. Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser i samband med flytten från det egna hemmet till ett särskilt boende. Metoden som användes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frågor. Frågorna handlade om tankar och känslor inför, under och efter flytt. Åtta äldre personer som flyttat till särskilt boende senaste året deltog i studien. Att anpassa sig till sin situation var något som framkom tydligt under intervjuerna. Både de som själva valt att flytta till särskilt boende och de där andra har påverkat flytten talade om att de förstår att flytten är nödvändig och att de accepterar situationen. Många äldre personer har en förmåga att anpassa sig till och acceptera att livet förändras med stigande ålder och sviktande hälsa.

Att lämna sin hemort för att flytta till en ny stad är en stor omställning som kan spela in på en individs identitet och känsla av härkomst. Denna studie undersöker platsrelaterat identitetsformande hos personer som har flyttat från sin hemort till Uppsala för att studera. Syftet är att fånga om, och i så fall hur, hemorten och den geografiska härkomsten kommer till uttryck i informanternas studentliv i Uppsala. Frågeställningarna berör hur informanterna navigerar mellan hemortens identitet och den nya studentidentiteten samt hur de upplever sin relation till “hem” som idé, plats och begrepp. Den inkluderade tidigare forskningen i ämnet berör identitet i förhållande till lokalitet, kollektivitet, sociala relationer, platstillhörighet, mobilitet, förväntningar och hemmakänsla. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen är socialpsykologiska identitetsrelaterade teorier och begrepp från Richard Jenkins (2008) och Gary Alan Fine (2014). Jenkins tre sociala ordningar används som övergripande teori, och Fines begrepp idiokultur som fördjupning och vidareutveckling. En kvalitativ metod är vald, där en fenomenologisk ansats ligger till grund för semistrukturerade intervjuer med Uppsalastudenter som är inflyttade från olika orter i Sverige. Resultaten tyder på att de sociala relationerna spelar den största delen i informanternas identitetsnavigering, och att den trygghet dessa relationers inger samt mängd tid spenderad på en plats anses relatera till informanternas hemmakänsla - det vill säga deras upplevelse av var och vad hemma är. Slutsatsen är därmed att sociala relationer och meningsskapandet kring “hem” är centrala vid studenternas platsrelaterade identitetsformande.

<p>Abstract</p><p>Titel: English translation of the title: Childrens residence rules in the population register, when the legal guardians seperate and moves within Sweden.</p><p>Author: Maria Montén Gustafsson</p><p>Legal Studies in advanced law, and masters thesis 10 credit points, autumn 2006. Department of behavioural, social and legal sciences (jurisprudence), Örebro university.</p><p>Keywords: Population register, childrens residence, moves.</p><p>The purpose with this essay (paper) is to examine if the population register fulfil their real aim when talking about childrens residence rules. Also to examine the connection between the reigster and social need in comunity. Population registration in Sweden has ancient roots and the church administrated it. The first regulation on church books dates from the year 1600. Each person resident in Sweden must be registered for population purpus and the volym each year is name, marriage, migration, birth, divorce and death. The population register is now administered by the Tax Agency. The place where you are registred is important for many rights and obligations. It´s therefore important that every new circumstance become reported to the Tax Abency too maintain a correct register. The concept of guardianship is a legal on and any written notification that regulates the childrens everyday care does not affect the population register for the childrens residence. There are no seperate statutory regulations for childrens residence. Some cases with children residence are hard to cope with and each case has to be studied individuallity. Unanimity must exist in the Swedish statutory.</p> / <p>”Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation”</p><p>Maria Montén Gustafsson</p><p>Örebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen. I folkbokföringen registreras var i landet vi bor, uppgifter om namn, identitet och familjeförhållanden. För att folkbokföringen ska kunna bli korrekt måste varje förhållande uppges till Skatteverket. Skatteverket handlägger många ärenden inom folkbokföringen och där den största ärendegruppen utgörs av flyttningar. Bosättningsärendena omfattar i första hand prövning av var någonstans i landet en person ska anses vara bosatt. På flera områden är folkbokföringen kopplad till olika samhällsfunktioner i samhället, t.ex. genom att skolplikten i Sverige anknyts till barnets bosättning kan man via folkbokföringen få upplysningar om barnen. Ett domstolsbeslut som rör barnets boende ska inte påverka barnets folkbokföring, dvs. här saknas koppling. Denna ordning är nödvändig för att förhindra missbruk av olika stödsystem. Det finns inga separata bestämmelser i folkbokföringslagen om var ett barn ska folkbokföras. Barns folkbokföring kan upplevas som komplicerad. Det kan vara svårt att förklara reglerna för dem som berörs (dvs. vårdnadshavarna). Varje fall är unikt och måste studeras enskilt. Samhället förändras med tiden och så även boendeformerna för barn vars vårdnadshavare inte bor tillsammans. En samstämmighet måste råda i lagen.</p><p>Nyckelord: Folkbokföring, flytt, barns boende.</p><p>Uppsats i Offentlig rätt - HT 2006</p><p>Handledare: Catarina Bartholdson</p>

Abstract Titel: English translation of the title: Childrens residence rules in the population register, when the legal guardians seperate and moves within Sweden. Author: Maria Montén Gustafsson Legal Studies in advanced law, and masters thesis 10 credit points, autumn 2006. Department of behavioural, social and legal sciences (jurisprudence), Örebro university. Keywords: Population register, childrens residence, moves. The purpose with this essay (paper) is to examine if the population register fulfil their real aim when talking about childrens residence rules. Also to examine the connection between the reigster and social need in comunity. Population registration in Sweden has ancient roots and the church administrated it. The first regulation on church books dates from the year 1600. Each person resident in Sweden must be registered for population purpus and the volym each year is name, marriage, migration, birth, divorce and death. The population register is now administered by the Tax Agency. The place where you are registred is important for many rights and obligations. It´s therefore important that every new circumstance become reported to the Tax Abency too maintain a correct register. The concept of guardianship is a legal on and any written notification that regulates the childrens everyday care does not affect the population register for the childrens residence. There are no seperate statutory regulations for childrens residence. Some cases with children residence are hard to cope with and each case has to be studied individuallity. Unanimity must exist in the Swedish statutory. / ”Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation” Maria Montén Gustafsson Örebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap. Sammanfattning Syftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen. I folkbokföringen registreras var i landet vi bor, uppgifter om namn, identitet och familjeförhållanden. För att folkbokföringen ska kunna bli korrekt måste varje förhållande uppges till Skatteverket. Skatteverket handlägger många ärenden inom folkbokföringen och där den största ärendegruppen utgörs av flyttningar. Bosättningsärendena omfattar i första hand prövning av var någonstans i landet en person ska anses vara bosatt. På flera områden är folkbokföringen kopplad till olika samhällsfunktioner i samhället, t.ex. genom att skolplikten i Sverige anknyts till barnets bosättning kan man via folkbokföringen få upplysningar om barnen. Ett domstolsbeslut som rör barnets boende ska inte påverka barnets folkbokföring, dvs. här saknas koppling. Denna ordning är nödvändig för att förhindra missbruk av olika stödsystem. Det finns inga separata bestämmelser i folkbokföringslagen om var ett barn ska folkbokföras. Barns folkbokföring kan upplevas som komplicerad. Det kan vara svårt att förklara reglerna för dem som berörs (dvs. vårdnadshavarna). Varje fall är unikt och måste studeras enskilt. Samhället förändras med tiden och så även boendeformerna för barn vars vårdnadshavare inte bor tillsammans. En samstämmighet måste råda i lagen. Nyckelord: Folkbokföring, flytt, barns boende. Uppsats i Offentlig rätt - HT 2006 Handledare: Catarina Bartholdson

Syftet med denna uppsats är att urskilja motiven till varför företag väljer att flytta produktion närmare kärnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgångspunkt från studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering ämnar denna uppsats att undersöka vilka motiven är för producerande företag att flytta produktionen närmare kärnverksamheten. En fallstudie på sex företag med kärnverksamhet i Sverige och som har eller ämnar flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gällande sina motiv till flytten. De studerade företagen är Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jämförande sammanställning analyseras motiven och ställer dessa mot teorin för att undersöka vad som används i praktiken. Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att flytta produktion närmare kärnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten på sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet. Fler motiv var att öka samarbetet mellan produktion och utveckling, korta ledtiden och få bättre kontroll över tillverkningen. Slutligen fann vi ett nytt motiv vilket var att kunna hävda att produkten helt är tillverkad i Sverige.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun. För att göra detta använder vi oss av litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt analyser av GIS-material och diagram. Dessutom bidrar vi med kunskap om vilka styrkor och vilka svagheter Åstorps kommun har som en attraktiv boendekommun. Förhoppningsvis kan denna kunskap generera en ökad inflyttning till kommunen. / The work with the complex question of attractiveness is considered being one of the key issues within municipalities today. One of the strategies the municipality of Åstorp presented to achieve its vision as an attractive municipality, and getting an increased migration, is to create attractive residential environments. The municipality of Åstorp had an increasing population during the millennium, but in recent years this growth has stagnated. The intention with this study is to seek an understanding and clarify what attractions are sought after in the choice of residence. With the support of various theoretical and empirical studies, the aim of this study is to find out what kind of qualities that makes Åstorp a more attractive municipality of residence. To do this, we make use of literary studies, interviews, surveys and analysis of GIS-maps and diagrams. Furthermore, we provide knowledge about what strengths and what weaknesses the municipality of Åstorp has as an attractive residential municipality. Hopefully this knowledge can generate an increased migration to the municipality.

Syftet med denna rapport är att sammanställa fakta kring hur åtgärder före och efter trädflytt kan påverka trädets etablering. Rapporten behandlar även vilken inverkan rotbeskärning har på träd och hur nybildning av rötter kan främjas. Rapporten besvarar frågor kring hur ett träd reagerar på att bli flyttat och hur trädart, växtplats och tidigare åtgärder kan påverka resultatet av en trädflytt. Rapporten besvarar även frågor angående vilka åtgärder som kan genomföras, innan och efter trädflytt, för att förbättra trädets etablering på sin nya växtplats, vilken inverkan rotbeskärning har på det flyttade trädet och hur nybildning av finrötter kan främjas. Rapporten är skriven som en traditionell akademisk rapport och är baserad på litteratur som har samlats in från vetenskapliga artiklar, böcker och uppslagsverk. Vid trädflytt förlorar ett träd stora delar, cirka 90 procent, av sitt rotsystem och drabbas av stressymptom. Ett friväxande, sådd i naturen och icke-rotbeskuret, träd kan förlora ännu större delar av sitt rotsystem. Det är viktigt att undersöka om det är ett plantskoleträd eller ett friväxande träd och även vilken trädart som ska flyttas då det kan ha betydelse för hur lyckad trädflytten blir. Genom att utföra rotbeskärning skapas ett kompakt rotsystem som ger en minskad rotförlust. Rotbeskärning främjar även tillväxten av finrötter i rotklumpen, vilket gynnar trädet vid etablering och ger minskad vattenstress. Ofta genomförs en kronreducering för att reducera obalansen mellan krona och rötter. En måttlig kronreducering, mellan 10 och 30 procent, kan gynna trädet. Om trädet ska kunna etablera sig och överleva flytten måste det övervinna stressymptomen. Om ett träd ska kunna bilda nya rötter och ha tillväxt av grenar och skott behöver trädet ha god vitalitet. Bevattning spelar en essentiell roll för trädets överlevnad och etablering. Mulch kan ge god tillväxt av finrötter och bidra till en förbättrad etablering. Rapportens slutsats är att både förberedande åtgärder och efterskötsel har inverkan på trädets etablering och hur väl trädet klarar av att bli flyttat. En korrekt genomförd rotbeskärning bör utföras, en måttlig kronbeskärning av 10-30 procent av kronan bör utföras, träd ska flyttas under sin viloperiod och träd som flyttas bör ha hög vitalitet. Nybildning av rötter främjas av god markfukt, varm jord, jämn bevattning och att mulch läggs på. / The purpose of this report was to put together facts regarding how the measures before and after tree transplanting can affect the establishment of the tree. The report also dealt with the impact that root pruning might have on trees and how regeneration of roots can be promoted. The report answers questions concerning how tree transplanting affects a tree and how tree species, locality and previous measures can influence the effect of a tree transplanting. The reports also answers a question concerning which measures could be performed, before and after tree transplanting, to improve the tree’s establishment in it’s new locality. The last question that this report answers is what impact root pruning has on the tree and how regeneration of fine roots can be favoured. The report is written as a traditional academic report and is based on literature that was collected from scientific articles, books and encyclopedias. A tree loses a large amount, approximately 90 percent, of its root system during the tree transplanting. This causes stress symptoms in the tree. A tree, sown and grown in nature, that has never been root pruned will lose even larger amounts of its root system when it’s transplanted. It’s important to do investigations before tree transplanting. Investigations should be done before tree transplanting to determine what kind of tree, nursery-grown or grown in nature, and what species is about to be transplanted. Both of these aspects may have an influence on how successful the transplanting is. Root pruning can make the root system more compact which reduces root loss during transplanting. Root pruning also increases the amount of fine roots in the root ball which is beneficent during establishment and also reduces water stress. The high amount of root loss causes an imbalance between crown and roots. The crown is often reduced to correct this imbalance and in this report it was proven that a moderate crown reduction is beneficial for the tree. The tree must overcome the stress symptoms to be able to survive and to establish itself. Trees need good vitality to be able to regenerate roots, shoots and branches. Irrigation plays an important part in the establishment and the survival of the tree. Mulch can promote regeneration of fine roots and contribute to an improved establishment. The conclusion of the report is that both preparatory measures and after care has an impact on the establishment and on how successful the transplanting of a tree will be. A correctly executed root pruning and a moderate crown pruning (10 to 30 percentage of the crown) should be carried out. Trees should be transplanted during their dormant season and trees, that are going to be transplanted, should have high vitality. Regeneration of roots is promoted by having good soil moisture, warm soil, even watering and applying mulch.

Utflyttningar av huvudkontor ökade kraftigt i Sverige under slutet av 1990-talet och medförde en stor debatt i det svenska näringslivet. Ämnet fick även ökad uppmärksamhet i ekonomisk forskning eftersom det befarades leda till långsiktiga negativa effekter för samhället. Frågan om företagens huvudkontor aktualiserades återigen under 2017 med en rad uppmärksammade fall, bland annat Nordeas flytt från Sverige. Behovet av studier som följer upp huvudkontorens lokalisering och de bakomliggande drivkrafterna ansågs därmed fortfarande vara lika aktuellt och nödvändigt. Därför bestämde vi oss för att studera vad som hänt med huvudkontorens lokalisering under 2010-talet och särskilt drivkrafterna för lokaliseringen baserade på företagens berättelser. Undersökningen bestod av två delar. Den första delen var en upprepad tvärsnittsstudie och huvudkontoren kartlades för företagen på Veckans Affärers (2018) lista över Sveriges 500 största företag. Likt tidigare studier undersöktes drivkrafterna ägarstruktur, skatter, branschtillhörighet och storlek. I undersökningens andra del undersöktes drivkrafterna närmare genom att följa upp alla de företag som flyttat sitt huvudkontor till eller från Sverige sedan 2010. Detta hade inte gjorts i tidigare studier. Första delen av undersökningen visade att 30 procent av företagen hade sina huvudkontor utomlands. Detta innebar en minskning sedan 2010 och nivån var även under den som uppmättes vid millennieskiftet. Vidare visade undersökningen att ägarstruktur utgjorde den enskilt starkaste drivkraften för huvudkontorets lokalisering. Undersökningen visade också att det svenska ägandet fortfarande dominerade bland de största företagen i Sverige. Nivån av utlandsägande konstaterades vara fortsatt stabil. Det tidigare dominerande ägandet från USA hade dock upphört och istället hade det europeiska ägandet ökat. De nationaliteter som var mest framträdande som ägare till de största företagen i Sverige år 2019 var Nederländerna och Luxemburg. Detta förklarades som en följd av uppköp och förvärv, men ägande från dessa länder var främst skattemässigt motiverande vilket kunde påstås ligga bakom ökningen i andelen utlandsägda företag med huvudkontor i Sverige. Dock kunde undersökningen inte fastslå skatter som en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Utifrån undersökningen kunde inte branschtillhörighet fastslås som en drivkraft för huvudkontorets lokalisering, däremot fanns skillnader mellan olika branscher. Inom bank och finans, fastighet samt mediebranschen fanns inget eller endast ett fåtal företag som lokaliserat huvudkontoret utomlands. Vidare visade undersökningen att företagets storlek inte var en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Undersökningens andra del visade att samtliga företag som flyttat sina huvudkontor till Sverige sedan 2010 kunde kopplas till ägande och handlade om en återflyttning tillbaka till Sverige. Ett av fallen utmärkte sig dock genom att ägarförändringar utlöst flytten av huvudkontoret, men lokaliseringen i Sverige förklarades inte av ägarens nationalitet. Även de företag som flyttat sina huvudkontor från Sverige sedan 2010 kunde förklaras av ägandeförändringar, men motiverades även av förbättrade regelverk och skatter.

Industrialisation, modernisation and urbanisation are common words used to describe an evolving community. General patterns are often linked to the meaning of the above words but can these patterns be applied to individual parishes on the agricultural countryside? The purpose of this study is to seek moving patterns and how they change during the 19th century in the parish of Västra Eneby, municipal of Kinda, Östergötland. The main thesis is that the study will show an increasing intensity of translocations over the parish border towards the end of the 19th century. The study is based on material from Västra Eneby’s church archives to establish statistical data beginning with 1809 and with a sample rate of 10 years, ending with 1909. The study consists of two main parts that links together in the results. Firstly all the marriages that took place are registered, with names and place of living etc. Then all the general movements across the parish border are registered and cross referenced with the marriages to search for matching entries. This gives a general idea of the moving patterns during the 19th century, both general and those in combination with the marriage. The results show an increasing amount of movements over the parish border closer to the 20th century. However there is no clear difference between sexes that follow through the whole duration of the time of the study. The movements linked to the marriages also increased in the end of the years in the study. Here a much larger share of women than men moved, although this share decreases towards the end of the time of the study. The study shows that earlier research from other parts of the country and world can be applied to the parish of Västra Eneby, although the differences between sexes are not that significant as other studies have shown.

Mitt projekt är en bilderbok som skildrar en kort men omvälvande tid i ett barns liv.  En flytt river upp känslor och osäkerhet. Bildvärden var min ingång till berättelsen.  Den visuella världen är uppbyggd av olika minnen och referenser  porträtterade i kollage form. Bilderna fokuserar på barnets perspektiv, att porträttera den kroppsliga känslan snarare än den anatomiskt korrekta. Samlandet av bilder har varit som att trä pärlor på tråd, att plocka upp karaktärer och sätta dem i olika scener som sen placerats i olika ordning. De bildar en berättelse om vänskap och hur den påverkas av förväntningar vi får från andra. Berättelsen speglar klass, tillhörighet och vilka konsekvenser små vardagliga ting kan få för ett barn.