Arbetets syfte är att undersöka hur de ogifta mödrarna i Gudmundrås socken mellan åren 1931-1936 behandlades jämfört med andra kvinnogrupper inom fattigvården, samt vilka ärenden de förekommer i. Det material som har använts har hämtats från fattigvårdens egna protokollsböcker, vilka går att finna i Kramfors kommunala arkiv. Resultatet tyder på att de ogifta mödrarna inom Gudmundrås socken ofta behandlades på ett annorlunda sätt jämfört med de övriga kvinnogrupper som finns representerade under denna tidsperiod mellan 1931-1936. I de ärenden som finns beskrivna mellan 1931-1936 kan man utläsa att de ogifta mödrarna är den kvinnogrupp som är störst jämfört med de övriga utsatta kvinnogrupperna. Deras bifallna ärenden tyder också på att de först och främst fick hjälp med mat åt barnet jämfört med de andra kvinnogrupperna.

During the 19th and 20th century, Sweden saw a dramatic increase of illegitimate children. The phenomenon was not however equally distributed, as the frequency was much lower in the western parts of the country. In several doctoral thesis, the development has been explained with the advancing industrialization of the modern society. The primary aim of this study has been to test this thesis in Västbo district 1860-1939. The district, which is located in the heart of the south western parts of Sweden, had around the turn of the century 1900, several more or less industrialized towns, but was still strongly influenced by the surrounding agrarian parishes. As expected, the parishes with an established industry, tended to have a higher proportion of illegitimate births than those of agrarian character. Therefore, the same thesis that has been accepted on a national scale, can also be applied on a local scale, even within the region that represents a low proportion of illegitimate births. The study has also proven that the majority of the illegitimate children’s fathers were unknown, which often put the mother in a difficult economic and social situation. On the other hand, a bigger proportion of the fathers were identified from 1926, when each municipality was obliged to institute a child welfare committee. The main material of the study has been the birth books and the child welfare committees’ protocols.

No description available.

During the time between 1660-1680 the nobility in Sweden came to be a gigantic landowner with 65 % of the total amount of land, but only 20 years later they lost almost half of their possessions. The eighteenth century was on its way – a period in history were “ordinary” people started to question the nobility’s right to be excused from tax, at the same time as farmers and the “middlegroup” started to appropriate more and more land from the nobility and the Crown. Through King Gustav III:s document of 1789, land became free to own to whoever it was – except from the prime nobility’s land; but the Swedish Parliament followed the wind of change, and 1809/10 this land was also free to own. At the end of 1840, the nobility owned about 19 % of the land in Sweden, and the farmers and middlegroup owned 69 %. The tide had turned... But Öja parish showed a different development compered to the rest of Sweden. Instead of decreasing their land, nobility increased from 0 percent in 1784 to 33 percent in 1840, and at the same time farmers, the Crown and the middlegroup lost possessions.

<p>During the time between 1660-1680 the nobility in Sweden came to be a gigantic landowner with 65 % of the total amount of land, but only 20 years later they lost almost half of their possessions. The eighteenth century was on its way – a period in history were “ordinary” people started to question the nobility’s right to be excused from tax, at the same time as farmers and the “middlegroup” started to appropriate more and more land from the nobility and the Crown.</p><p>Through King Gustav III:s document of 1789, land became free to own to whoever it was – except from the prime nobility’s land; but the Swedish Parliament followed the wind of change, and 1809/10 this land was also free to own. At the end of 1840, the nobility owned about 19 % of the land in Sweden, and the farmers and middlegroup owned 69 %. The tide had turned...</p><p>But Öja parish showed a different development compered to the rest of Sweden. Instead of decreasing their land, nobility increased from 0 percent in 1784 to 33 percent in 1840, and at the same time farmers, the Crown and the middlegroup lost possessions.</p>

Västergarn is a parish on Gotland with an extraordinary archaeological environment, occupied by both prehistorical and historical monuments. The parish lies a bit over 20 kilometers south of Visby, along the western coast of Gotland. The site has been examined several times, but questions remain to be answered. The relationship between the remains from a Romanesque church and the still standing Gothic church is a frequently discussed subject because it is confirmed that both of the churches were used throughout the Middle Ages. This essay aims to examine why the Romanesque church was preserved in its original roman design next to the new Gothic church and how this information can add to the understanding of the medieval population in Västergarn. The essay consists of a literature study with an agency perspective as well as an identity perspective, including both archaeological and historical sources with the purpose to encourage further interdisciplinary studies.

<p>Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser.</p><p>Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur.</p><p>Nedanstående frågor har ställts:</p><p>• Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram?</p><p>• Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner?</p><p>• Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats?</p><p>• Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur?</p><p>I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess.</p><p>Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv.</p><p>En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.</p>

Syftet med denna mikrohistoriska studie var att undersöka långsiktiga och omedelbara förändringsprocesser i Gunnarskogs sockens självstyre i samband med kommunalreformen 1862. Studien antar en kvantitativ analys av sockenstämmoprotokollen för att skapa en översiktlig bild av källmaterialet för att sedan göra en tolkning av beräkningarna samt en mer ingående kvalitativ tolkning av källmaterialet där beräkningarna kan ge indikationer på saker som rör frågeställningen. Studiens frågeställning består av följande frågor: Vilka omedelbara konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Vilka långsiktiga konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Skiljer sig dessa förändringar från andra socknar i Sverige under samma period? Studiens resultat ger svar på frågorna som ställs och både långsiktiga och omedelbara konsekvenser syns tydligt i den kvantitativa underökningen. När det gäller kommunalreformens omedelbara konsekvenser visar resultatet att över hälften av sockenmännen innan reformen byttes ut i samband med reformen, antal stämmor per år sjönk drastiskt och en stabilare sockenstämma där samma personer i högre grad än tidigare var närvarande på flera stämmor. De långsiktiga konsekvenserna blir mycket tydliga när man jämför 1852 och 1872. En ökande trend av reglering, rutinisering och formalisering syns genom färre stämmor, färre ärenden per stämma och flera valrelaterade stämmor. Det nya ombudsmannasamhället präglar Gunnarskog, där val till ombudsmän och representanter får större utrymme på stämmorna. Förändringsprocessera som påvisas för Gunnarskog följer en trend som liknar andra socknar i Sverige under samma period. Det som dock skiljer sig är de omedelbara konsekvenserna reformen fick för Gunnarskog. Medan de styrande personerna i andra socknar tenderade till att fortsätta styra på samma sätt före och efter reformen, så byttes över hälften av sockenmännen ut från året före reformen till året efter.

No description available.

The term socken – comparable to the English term parish – refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term – discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it. The history of parishes goes centuries back. The parish has throughout this period of time become an essential part of the local rural geography, in the 20th century however, the parish – as an autonomous rural entity – has been abandoned for larger administrative areas resulting in changes in the local geography in rural spaces. The concept of the parish is however not easily made rid of: it is still viewed as a relevant part of the conceptualization of the local and the man-land relationship. The understanding of what makes out the local area and its significance is a relevant inquiry. This essay explores the parish as a geographical place considering the multi-layered aspects of the concept and the different understandings of place represented by diverse geographical discourses. A field study carried out in the rural municipality of Ydre in east Sweden explores the construction of the local area by understanding the parish as place.