In the small town of Västergarn on Gotland lies a rather impressive rampart, circa one kilometre long. Excavations of the area inside of the rampart, as well as excavations of the rampart itself, have yielded no conclusive answers regarding the dating and main purpose of the rampart and the settlement that supposedly lies within. This paper aims to shed some light on the date and purpose of the Västergarn rampart. This will mainly be done by a comparative study, where the Västergarn Rampart will be compared to other ramparts, one in Waterford and one in Birka. In this analysis the construction, mainly of the core construction of the ramparts, will be taken into consideration but aspects such as terrain and building material will also be considered. The results of earlier research in and around the Västergarn area will also be used to then come to a comprehensive theory regarding the dating and purpose of the Västergarn rampart.

The purpose of this thesis is to examine the earliest active time period of the harbour of Västergarn on the island of Gotland. The exact time of the founding of Västergarn has been debated for almost a century. Extensive excavations were conducted between 2005 and 2013 by the University of Gotland which resulted in a large amount of pottery, of which the earliest type was the Baltic Sea ware. I aim to add to this discussion with a study of the morphology and chronology of the Baltic Sea ware found at the site. This type of pottery is an excellent archaeological source material for exploring the early history of Västergarn. Because the Baltic Sea ware is found all over the excavated area it provides evidence for the material needs of a growing urban population. As an everyday resource for the people of Västergarn it also indicates when the site was permanently settled.    The study of the morphology and the distribution pattern clearly shows that Västergarn was well populated already in the 12th century. Such an early date for occupation of the site has been questioned in earlier research. There is now archaeological evidence to argue that the settlement within the earthen rampart was probably founded in the second half of the 11th century. In the same time period Visby was established as an urban site. Furthermore, based on a topographical study comparing the presence of Baltic Sea ware in different trenches with the shore line I argue the rampart was constructed somewhere between circa 1000 and 1200 A.D. / Syftet med denna uppsats är att undersöka den tidigaste aktivitetsperioden i den gotländska hamnen Västergarn. Den exakta tiden för Västergarns grundande har debatterats i nästan ett århundrade. Extensiva utgrävningar genomförda av Högskolan på Gotland mellan 2005 och 2013 resulterade i en stor mängd keramik, varav östersjökeramiken är den äldsta. Jag ämnar utveckla denna diskussion med en studie av morfologin och kronologin av östersjökeramiken som finns på platsen. Denna godstyp är ett utmärkt arkeologiskt källmaterial i undersökningen av Västergarns tidiga historia. Då östersjökeramiken har hittats på nästan hela det utgrävda området bevisar det att en växande befolkning fanns på platsen. Som vardagsgods i Västergarn antyder keramiken också när platsen blev permanent befolkad.    Studien av östersjökeramikens morfologi och korologi visar också tydligt att Västergarn var välbefolkat redan under 1100-talet. En så tidig datering för platsens befolkning har länge varit ifrågasatt inom tidigare forskning. Nu finns det dock arkeologiskt bevis att platsen troligen blivit grundad under den andra halvan av 1000-talet. Staden Visby grundades under samma tidsperiod. Fortsättningsvis, med basis i en topografisk analys som jämför östersjökeramikens närvaro i vissa schakt med strandlinjen argumenterar jag för att Västergarnsvallen byggdes någon gång mellan cirka år 1000 och 1200.

The mass grave in Västergarn, Gotland, Sweden is located between two medieval churches and thought to be a bone depot from when one of the churches expanded their wall in more recent time. The bone depot is problematic in a way because it could contain individuals from a wide time frame, making it hard to ask certain questions regarding how the individuals lived and died. Also conducting individual studies of the skeletons is hard since the osteological material is highly fragmented and the individual graves has been disturbed post burial. Therefore this osteological study will not focus on studying the health of the people individual by individual, but rather examine the permanent teeth of this material and then apply statistics to study the overall oral health of Västergarns mass grave. Enquiries regarding tooth health and how people experienced their life because of it, are questions that I will be trying to answer in this study. A deeper and thorough investigation regarding certain teeth conditions such as dental calculus, caries, enamel hypoplasia as well as mechanical damage will be conducted. There will also be comparisons between other historic locations in Sweden such as Uppsala, Skara and the older cemetery and its ruin in Västergarn. Last but not least a discussion regarding the difficulty of examining a diverse material with different timeframes.

Studien undersöker hur arkeologiskt djurbensmaterial från Västergarn, Gotland har påverkats av tafonomiska processer på Västergarn. Syftet med uppsatsen är att framföra vikten av tafonomi inom arkeologi och osteologi, vinklat mot om de tafonomiska processerna skulle kunna påverka den osteologiska analysen och isåfall hur? En stor del ben frystes även för att få bukt på den aktiva mögelprocessen, hur har det påverkat benen? Kan samband ses mellan en viss fragmenteringsgrad, vissa frakturtyper och specifika tafonomiska processer från Västergarn? Detta diskuteras i samband med jordbeskrivningarna av de kontext som benen hittats i och undersöker vilken potentiell process som kan ha skapat förändringen på benet. Slutligen framför uppsatsen vikten av tafonomisk kunskap, då samtliga ben som undersöktes påvisar flera tafonomiska processer som kan påverka den osteologiska analysen. Vissa av processerna som identifierades var: rotavtryck, rotinvasion, erosion och frostsprängningar. / This study investigates how archaeological animal bones from Västergarn, Gotland has been affected by taphonomic processes on Västergarn. The purpose of the essay is to present the importance of taphonomic knowledge in archeology and osteology, angled towards whether the taphonomic processes could affect the osteological analysis and if so how? A large number of bones were also frozen to overcome the ongoing mold process, how has that affected the bones? Can relations be found between a certain degree of fragmentation, certain fracture types and specific taphonomic processes from Västergarn? This is discussed in connection with the soil descriptions of the contexts in which the bones were found and examines what potential process may have created the change on the bone. Finally, the essay presents the importance of taphonomic knowledge, as all the bones that were examined demonstrate several taphonomic processes that can affect the osteological analysis. Some of the processes identified were: root etching, root invasion, erosion and frost fracturing.

In this Bachelor thesis an animal bone material from Västergarn parish is analyzed and discussed. The purpose of this thesis is to gain more knowledge about the Viking Age/Early Medieval Västergarn. Västergarn has a few remains from former days which have been discussed throughout the years and are still a bit of a mystery for archaeologists. The main focus is to inquire into whether Västergarn was an urban, complex society or a rural settlement. This will be done by studying the animal husbandry from the property of Snauvalds 1:2. The animal bones have been typed, and sex and age estimations have been made on the most common domestic animals, ergo cattle, sheep/goat and pig. The result from the analysis shows that Västergarn has tendencies of both countryside settlement and a more urban society and the final conclusion is that it has most probably been a trading place or a market place considering its closeness to a Viking Age harbor.

This essay represents a chronological and contextual analysis of clay pipes that have been found in the urban settlement of Västergarn during seminary excavations between 2006 – 2012, conducted by Gotland University. Clay pipes can be dated closely and are useful means for dating and interpreting archaeological contexts from the early modern period, such as house foundations. There have been excavated four house foundations in Västergarn with different sorts of clay pipes dating to the post-medieval period. Can they tell which people used them or which country they were produced? By discussing the meaning of clay pipes in early modern society on Gotland this essay tries to answer these questions.

No description available.

No description available.

No description available.

Årets undersökning har bekräftat att vi nu funnit delar av den senvikingatida/tidigmedeltida verksamhet som västergarnsvallen byggdes för att omgärda. Hur omfattande bebyggelsen på platsen varit, dess rumsliga omfattning och datering är fortfarande inte klargjort. Inte heller kan vi i nuläget avgöra vilken eller vilka verksamheter som funnits i området. Men de dateringar och fynd vi så här långt har gör dock att vi nu kan säga att verksamhet innanför vallen säkert kan daterat till 1000-tal. Den tidigare framförda uppfattningen om att Västergarnsvallen inte tycks omgärda något som står i relation till vallens omfattning och de efterhängsna benämningarna ”staden som aldrig blev och en ofullgången stad” kan nu på allvar börja diskuteras. Även om de husgrunder vi nu lokaliserat innanför vallen ännu inte regelrätt kan benämnas stad visar fynden på att Västergarn måste betraktas mer som en stadsmiljö, om än inte av Visbys omfattning, än regelrätt gotländsk landsbygd. Vallens omfattning och konceptet med två samtida mycket nära varandra liggande kyrkor har ju redan tidigare gjort stadsdiskussionen aktuell men avsaknaden av dateringar och annan medeltida bebyggelse innanför vallen har gjort att man mer eller mindre avfört tanken på en stad i Västergarn. Undersökningarna i Västergarn innanför vallen har också satt nytt ljus på Paviken och förhållandet mellan Paviken och Västergarn. Enligt tidigare uppfattning upphörde verksamheten vid Paviken vid ingången av 1000-talet och påbörjades inte förrän runt 1150 nere i Västergarn, den senare tidpunkten bygger främst på uppförandet av den romanska kyrkan och avsaknaden av fynd daterade innan 1150. De nya dateringar som nu finns visar att denna besvärliga lucka på 150 år nu inte tycks existera. Men att sedan klargöra förhållandet dem emellan kräver mer undersökningar och fram för allt forskning. Ett helhetsgrepp med Paviken, Västergarn innanför vallen och Kronholmsområdet bör på sikt anläggas för att man ska kunna bringa klarhet i områdets funktion och betydelse från vikingatid in i tidig- och högmedeltid. Västergarns hade av allt att döma ett mycket strategiskt läge inte bara som hamn- och handelsplats på den gotländska västkusten utan också som knutpunkt för vidaretransport av handelsvaror till gotlands inland. Möjligheten att lasta om gods i Västergarn för vidare transporter in i ön via de vattensystem man når från Västergarn upp i västergarnsån in i Paviken och vidare in i sjösystemen bör ha gjort Västergans läge ytterst fördelaktigt. Det är heller inte orimligt att denna vattenled till och med kan användas för att transportera gods ända ut till öns östkust med destination mynningen av gothemsån. Även här måste man i den fortsatta forskningen lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp på det vikingatida och medeltida landskapet och dess fornlämningar och andra fyndomständigheter kring inlandets vattensystem.