<p>Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (<em>Esox lucius</em>) och abborre (<em>Perca fluviatilis</em>) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (<em>Gasterosteus aculeatus</em>) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (<em>Leucaspius delineatus)</em> och löja (<em>Alburnus alburnus</em>) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund.</p><p>Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.</p>

No description available.

Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (Leucaspius delineatus) och löja (Alburnus alburnus) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.

Shelters and Nuclear weaponsA discourse analysis of the Swedish defense and civil defense debate during the Cold war Sweden during the Cold War set into motion one of the world’slargest civil defense policies at the time, second only to neutral Switzerland. The governments expenditure was far greater per capita than both that of USA and Soviet Union and included massive evacuation plans for Stockholm and other large cities in Sweden, with the hopeful expectation to bring down the amount of people in each of them to 15000 in case of a foreign hostile nuclear attack. The policies included construction of shelters with room for 2,5 million of about 7 million citizens in total at the time along with gasmasks for the whole population. Not only this, Sweden was considered one of the biggest military powers of that time in relation to its size and population. This brings the question what kind of discourse allowed such an expansion in military as well as civil defense?    The aim of this study is to examine what conception of a coming war was discussed in Swedish press and how it was interconnected with the defense and civil defense debate during 1954, 1960 and 1966. Using the theoretical framework of discourse analysis - including the two branches Nukespeak and Conceptual history - the study wants to bring forth firstly how the threat of nuclear war was discussed in Swedish press. Secondly if the conceptions of this future war was presented and used by a dominant group for political gains. And third, if so, what strategies was used to keep this dominance and how did this situation change as we move towards the mid 1960´s? The result is then compared with the work of other Swedish historians in the field of Cold War culture as Marie Cronqvist, Jonas Anshelm, Henrik Sjövall, Jerry Määttä and Michael Godhe to give a plausible explanation of the development.    The results show that the dominant perspective of a coming nuclear attack was built upon an authoritarian ideology with the following attributes: 1) The coming nuclear war was a terrible plague that would destroy the whole world’s civilization, even humanity as a race was threatened by it. 2) The threat of war was considered realistic and plausible. The local conflict in Scandinavia and the global conflict is also considered being one and the same which grants the Swedish military a key position in preventing the east and west superpowers from unleashing a total annihilation. 3) A requirement to be able to keep peace between the superpowers and survive the war as it is presented is that technical innovation is maintained at all costs. This is presented as a necessity given by the atomic age as a deterministic historical epoch. 4) It is possible to survive this apocalyptic war with good planning, well built shelters, a strong will of resistance to foreign power and a well equipped military.    This hegemonic perspective is maintained by methods described by Edward Schiappa and other linguistic scientists as domestication and bureaucratization, and also with a plea of a 'male' rationality, thus expelling female criticism. 1966 this hegemonic perspective is challenged and the reason of this change could be that of saturation of the concept of the atomic age and what it could bring to human civilization. Also a merging of military expertise and foreign politics could have played a part in this and a general relaxation of the superpowers foreign politics which meant that the war that was expected and planned for by the military advisers was more and more unlikely to occur.

I syfte att nå ökad kunskap om hur tröskelförmåga bör förstås och anpassas i relation till doktrinära koncept och försvarsstrategiska målsättningar, genomförs i denna masteruppsats en kvalitativ och granskande analys, där Robert Dalsjös fem dimensioner av tröskelförsvar belyses och utvecklas gentemot en extern hotbild i form av Gerasimovs New Generation Warfare. Masteruppsatsen fokuseras mot att besvara hur Dalsjös fem dimensioner fångar komplexiteten i det domänöverskridande och ickelinjära krigföringskonceptet NGW och hur den svenska försvarsstrategin kan utvecklas för att svara upp mot hotet. Resultatmässigt påvisas att Dalsjös dimensioner är väl förankrade i internationell litteratur och att de i de flesta stycken även fångar den hotbild som NGW projicerar. Däremot är indelningen mellan dimensionerna inte avvägd för att möta de ickemilitära påverkansmedlen i tillräcklig utsträckning, vilket föranleder att masteruppsatsen förordar en utveckling av primärt dimensionen hinder/försvar. Genom en uppdelning av hinder/försvar till två dimensioner, tydligt avgränsade i konfliktskalan, skapas förutsättning för att i analyser även fånga ickemilitära hybridåtgärder. / Krigsvetenskap

<p>I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.</p>

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:• Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?• Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet? / The purpose of this essay was to research why and how the Swedish version of networkcentric warfare (NCW) was initiated and processed in the political and military arena. Theessay was structured after a rational policy theory written by R Premfors. Four out of sevenphases from the theory were used; problem, alternatives, recommendation and decision.This work started with studies of official documents and publications and was followed bysix interviews with individuals who held important positions connected to the developmentof NCW. This work determined that the fall of the Berlin Wall and the dissolution of theWarsaw Pact, together with the development of civil technology in the mid 1990’s were allcontributors to a necessary change within the Swedish Armed Forces. Meetings betweenindividuals from Sweden and the US played an important role in initiating the process.Unofficial briefings to the Defence Secretary and decisions made by him played an importantrole later in the process. The development of the NCW was formalised with three parliamentbills. This work showed a defective rationality in the beginning of the process andlack of cohesion throughout the process. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

The security dilemma is a well-known model for describing how states act in certain situations due to the lack of trust in the intentions of other states. Instead of trusting that other states will cooperate, and that their increased military spending are for defense purposes, one might conclude that the wisest course of action would be to increase one’s own defenses as well, thus creating a vicious cycle of an arms race. Whether or not one state trusts another seems to be the fundamental aspect of the dilemma. Can a similar pattern be found in the behavior of individuals when it comes to trust? Are their opinions on the need for a stronger defense related to the extent to which they trust others? This is what this thesis strives to answer by examining the correlation between the trust and people’s opinion on defense spending. The thesis is based on previous studies and theories within the field of trust research and attempts to fill the gaps in an otherwise well researched field through analysis of data collected by the research program EVS. The findings of the study indicate a correlation between the general trust of Swedes and their opinion on the importance of maintaining a strong defense.

Abstracts [Sv] En del av Myndigheten för psykologiskt försvars (MPF) uppdrag är att identifiera otillbörlig informationspåverkan. Begreppet saknar legaldefinition men utvecklas i förarbetet som föranledde upprättandet av myndigheten. Otillbörlig informationspåverkan beskrivs primärt som aktiviteter där främmande makt försöker påverka Sverige eller svenska intressen negativt. Utöver främmande makt kan otillbörlig informationspåverkan också anses spridas av antagonistiska aktörer, men vilka dessa aktörer är klargörs inte till fullo i förarbetet. En fråga som ännu inte är utredd är om, och i så fall på vilket sätt MPF i sitt arbete med att identifiera otillbörlig informationspåverkan har rätt att samla in uppgifter om personer inom Sveriges gränser. Myndighetsuppdrag som innefattar att individers personuppgifter samlas in bör formuleras så precist som möjligt för att leva upp till offentligrättsliga krav på legalitet. I detta arbete konkretiseras begreppet otillbörlig informationspåverkan, varpå begreppsdefinitionen analyseras ur en legalitetsynpunkt, med ett särskilt avsnitt omrättighetsbegränsningar. Myndighetsuppdraget att identifiera otillbörlig informationspåverkan analyseras även med hjälp av en teori om effektiv lagstiftning. Det finns betydande utmaningar i att bedöma om MPF:s uppdrag är effektivt utformat i relation till myndighetens utpekade mål. Vad som går att konstatera är att MPF:s uppdrag är effektivt främst i det avseendet att det utformats för flexibilitet. Ett flexibelt begrepp för vad som ska anses vara otillbörlig informationspåverkan gör att MPF snabbt kan anpassa sitt arbete efterhand som nya typer av påverkanskampanjer riktas mot Sverige. Ett flexibelt uppdrag, som inte lätt låter sig ringas in, skapar goda förutsättningar för att kunna möta oförutsägbara hot och gör det sannolikt svårare för en angripare att planera påverkanskampanjer. Såsom identifieringsuppdraget är utformat av regeringen i dagsläget får tydlighet och konkretion i uppdraget till viss del stå tillbaka till förmån för ett flexibelt, effektivt och för motståndaren oförutsägbart psykologiskt försvar.