SKISSERING AV HOVEDTEMATIKKEN: OM SELVSTENDIGGJØRING AV GRAVIDITET OG PERSONIFISERING AV FOSTERET Jeg startet dette arbeidet med én hovedperson i tankene: Den gravide kvinnen. Etter hvert som prosjektet har utviklet seg, i en bevegelse mellom litteratur, empiri, tanke og tekst, har en konkurrerende hovedperson gradvis trådt frem for meg; fosteret i kvinnens mage. I vår forståelse av svangerskap forutsetter kvinnens og fosterets kropper hverandre og de defineres i kraft av hverandre. De er gjensidig fundamentalt avhengig av hverandre som kategorier; uten den ene ville den andre være uten mening. Denne gjensidige konstitueringen betyr at en aldri kan forstå den ene til fulle uten å ta den andre i betraktning, men en kan midlertidig skyve en av dem i bakgrunnen og fokusere tanke og oppmerksomhet på den andre. Den foreliggende teksten pendler mellom disse to kroppene. Ved å ta utgangspunkt i de to hovedpersonene vil jeg forsøke å illustrere det jeg mener er to parallelle prosesser som preger vår måte å forstå graviditet på i dag. Den ene handler om en endring i hvordan vi forstår den gravide kvinnekroppen, en prosess jeg har kalt en selvstendiggjøring av graviditeten (Noem 2000). Den andre handler om en endring i vår konseptualisering av den fremvoksende fosterkroppen, som kan betegnes som en økende personifisering av fosteret (se bl.a. Franklin 1991; Mitchell og Georges 1998, 2000; Rapp 1997a). Begge kan forstås som en type autonomiseringsprosesser - det vil si prosesser som innebærer en viss grad av utskillelse, løsrivelse og tydeliggjøring av et fenomen eller et objekt (se f.eks. Larsen 2002) som i denne sammenhengen betyr at vi tenderer mot å tilskrive henholdsvis graviditeten og fosteret mening som noe i seg selv.

No description available.

<p>Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk.</p><p>Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.</p><p>De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor verklighetsanknytning. Om detta beror på att den nuvarande ekonomiska krisen driver upp både intresse och möjligheterna att använda sig av verkliga händelser har dock inte undersökts. Några av respondenterna tar även upp lärarens roll som intresseväckare i undervisningen, och elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i ekonomi på fenomen de möter i vardagen är god.</p> / <p>That economics is a common subject in the studies of basic civics in the Swedish secondary school is a fact, but how do textbooks present economics, and how do the pupils understand the teachings? Is it dull, difficult and complicated, or interesting and fun? The purpose of this study is to examine these questions. The hypothesis presented is that the pupils find the tuition dull and complicated because it is not relevant to their own lives, but just a collection of theories.</p><p>The results of the study comes from a analysis of how textbooks present economics, and what the authors of these books see as important, and from qualitative interviews with six students that is currently studying, or has just finished studying basic civics, and their understanding of the tuition.</p><p>Conclusions drawn from the study is that the textbooks in many aspects are very much alike in the choices of presented subjects, but there is some variation, and there are flaws when it comes to ecological sustainability and historic background. The pupils’ experience of the subjects of economics is positive, many find it interesting. The tuition of the interviewed pupils also consisted of a clear connection to real life. If this is an effect of the current economic crisis enhancing both the interest for economics and the possibility to apply economics to real events is however not studied. Some of the respondents also bring forth the teachers’ role to gain interest in the tuition, and the pupils’ ability to apply their tuition on phenomena they experience in everyday life is at satisfying level.</p>

<p>Då benämningen nedskärning kommer på tal inom företag så sprids antagligen en negativ känsla hos de allra flesta. Ordet är ofta tätt sammankopplat med en viss oro och ångestframkallande uttryck såsom lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet. I ett samhälle som vårt, där arbete och trygg inkomst värderas högt och nästan är ett krav för bli socialt accepterad, kan arbetslöshet skälva de flesta människors vardagliga liv.</p><p>Även för de som inte blir av med sitt jobb i nedskärningen, utan jobbar kvar i ett företag där ens kollegor nyligen fått gå kan en nedskärning vara jobbig. Forskning som gjorts inom området visar att om en nedskärning planerats och genomförts på rätt sätt så behöver denna inte medföra några negativa effekter utan snarare tvärtom. En nedskärning som utförs på rätt sätt kan påverka den kvarvarande personalen positivt och till exempel stärka samarbetet inom arbetslagen och bland personalen i stort på arbetsplatsen. Som utomstående åskådare kan man tycka är det borde vara en självklarhet för samtliga företagsledningar som genomför nedskärningar, att göra detta till en positiv uppsving för företaget istället för tvärtom. Samma forskning visar dessvärre att så är inte fallet.</p><p>I Sverige och i övriga världen råder det nu på många håll ett mycket dåligt ekonomiskt klimat. Flera stora företag tvingas till betydande nedskärningar och i vissa fall också till nedläggning. Även på en del av Sveriges skolor blåser en bister ekonomisk vind, dock oftast på grund av andra orsaker än finanskrisen. När en verksamhet tvingas till ekonomisk återhållsamhet och nedskärningar i personalstyrkan på grund av ekonomiska svårigheter, återspeglas ofta detta på olika sätt hos de anställda. Denna uppsats kommer att fokusera på hur nedskärningar har påverkat personalen vid två svenska skolor. Både negativa och positiva effekter kommer att studeras, även om fokus kommer att läggas kring de som kan tolkas som positiva.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som är 15 år och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i Södertälje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig själva i ljuset av att de ingår i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sådant lag när det gäller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhället. Vår studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.</p><p>Studien visar att en treenighet bestående av Familjen, Föreningen och Församlingen är centrala när det gäller skapandet av dessa ungdomars normer och värderingar. Vi har sett att denna treenighet också spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, både vad gäller synen på sig själva som individer och för hur de ser på assyrier som etnisk grupp. Det har utöver detta framkommit att denna treenighet påverkar hur ungdomarna tror att assyrier betraktas av omvärlden och vilket ansvar de själva har, som grupp och individ, för att bilden av deras etniska grupp ska bli så positiv som möjligt. Vi har också förstått att dessa ungdomar menar att denna bild är avgörande för deras möjligheter till integration och delaktighet i samhället. Laget och föreningen tillskrivs en stor roll när det gäller att föra ut en positiv bild av assyrier i det omgivande samhället. Ungdomarna menar att det är här de fostras och formas till ansvarstagande individer som visar respekt för andra människor. Det är också i laget de kan växa och utvecklas genom att ’spegla’ sig i varandra. Dessa ungdomar ser denna möjlighet som avgörande inför framtiden, oavsett om de blir fotbollsproffs eller får nöja sig med ett vanligt jobb. De menar att de genom lagets fostran får en social kompetens som gör det möjligt att bli delaktig och få en berättigad plats i det svenska samhället, vilket är eftersträvansvärt då de känner sig både som assyrier och svenskar, dubbla integrerade identiteter. Laget har därmed en viktig roll i ungdomarnas identitetsskapande och för hur de ser på den etniska gruppen assyrier och dess möjligheter att integreras i det svenska samhället.</p>

Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk. Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor verklighetsanknytning. Om detta beror på att den nuvarande ekonomiska krisen driver upp både intresse och möjligheterna att använda sig av verkliga händelser har dock inte undersökts. Några av respondenterna tar även upp lärarens roll som intresseväckare i undervisningen, och elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i ekonomi på fenomen de möter i vardagen är god. / That economics is a common subject in the studies of basic civics in the Swedish secondary school is a fact, but how do textbooks present economics, and how do the pupils understand the teachings? Is it dull, difficult and complicated, or interesting and fun? The purpose of this study is to examine these questions. The hypothesis presented is that the pupils find the tuition dull and complicated because it is not relevant to their own lives, but just a collection of theories. The results of the study comes from a analysis of how textbooks present economics, and what the authors of these books see as important, and from qualitative interviews with six students that is currently studying, or has just finished studying basic civics, and their understanding of the tuition. Conclusions drawn from the study is that the textbooks in many aspects are very much alike in the choices of presented subjects, but there is some variation, and there are flaws when it comes to ecological sustainability and historic background. The pupils’ experience of the subjects of economics is positive, many find it interesting. The tuition of the interviewed pupils also consisted of a clear connection to real life. If this is an effect of the current economic crisis enhancing both the interest for economics and the possibility to apply economics to real events is however not studied. Some of the respondents also bring forth the teachers’ role to gain interest in the tuition, and the pupils’ ability to apply their tuition on phenomena they experience in everyday life is at satisfying level.

Då benämningen nedskärning kommer på tal inom företag så sprids antagligen en negativ känsla hos de allra flesta. Ordet är ofta tätt sammankopplat med en viss oro och ångestframkallande uttryck såsom lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet. I ett samhälle som vårt, där arbete och trygg inkomst värderas högt och nästan är ett krav för bli socialt accepterad, kan arbetslöshet skälva de flesta människors vardagliga liv. Även för de som inte blir av med sitt jobb i nedskärningen, utan jobbar kvar i ett företag där ens kollegor nyligen fått gå kan en nedskärning vara jobbig. Forskning som gjorts inom området visar att om en nedskärning planerats och genomförts på rätt sätt så behöver denna inte medföra några negativa effekter utan snarare tvärtom. En nedskärning som utförs på rätt sätt kan påverka den kvarvarande personalen positivt och till exempel stärka samarbetet inom arbetslagen och bland personalen i stort på arbetsplatsen. Som utomstående åskådare kan man tycka är det borde vara en självklarhet för samtliga företagsledningar som genomför nedskärningar, att göra detta till en positiv uppsving för företaget istället för tvärtom. Samma forskning visar dessvärre att så är inte fallet. I Sverige och i övriga världen råder det nu på många håll ett mycket dåligt ekonomiskt klimat. Flera stora företag tvingas till betydande nedskärningar och i vissa fall också till nedläggning. Även på en del av Sveriges skolor blåser en bister ekonomisk vind, dock oftast på grund av andra orsaker än finanskrisen. När en verksamhet tvingas till ekonomisk återhållsamhet och nedskärningar i personalstyrkan på grund av ekonomiska svårigheter, återspeglas ofta detta på olika sätt hos de anställda. Denna uppsats kommer att fokusera på hur nedskärningar har påverkat personalen vid två svenska skolor. Både negativa och positiva effekter kommer att studeras, även om fokus kommer att läggas kring de som kan tolkas som positiva.

Syftet med denna studie är att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som är 15 år och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i Södertälje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig själva i ljuset av att de ingår i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sådant lag när det gäller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhället. Vår studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration. Studien visar att en treenighet bestående av Familjen, Föreningen och Församlingen är centrala när det gäller skapandet av dessa ungdomars normer och värderingar. Vi har sett att denna treenighet också spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, både vad gäller synen på sig själva som individer och för hur de ser på assyrier som etnisk grupp. Det har utöver detta framkommit att denna treenighet påverkar hur ungdomarna tror att assyrier betraktas av omvärlden och vilket ansvar de själva har, som grupp och individ, för att bilden av deras etniska grupp ska bli så positiv som möjligt. Vi har också förstått att dessa ungdomar menar att denna bild är avgörande för deras möjligheter till integration och delaktighet i samhället. Laget och föreningen tillskrivs en stor roll när det gäller att föra ut en positiv bild av assyrier i det omgivande samhället. Ungdomarna menar att det är här de fostras och formas till ansvarstagande individer som visar respekt för andra människor. Det är också i laget de kan växa och utvecklas genom att ’spegla’ sig i varandra. Dessa ungdomar ser denna möjlighet som avgörande inför framtiden, oavsett om de blir fotbollsproffs eller får nöja sig med ett vanligt jobb. De menar att de genom lagets fostran får en social kompetens som gör det möjligt att bli delaktig och få en berättigad plats i det svenska samhället, vilket är eftersträvansvärt då de känner sig både som assyrier och svenskar, dubbla integrerade identiteter. Laget har därmed en viktig roll i ungdomarnas identitetsskapande och för hur de ser på den etniska gruppen assyrier och dess möjligheter att integreras i det svenska samhället.

Women organize in women’s organizations for various causes across Europe and across the globe today as they have for the past 150 years. The European Women’s Lobby (EWL) is the largest platform for non-governmental women’s organizations in the EU and on their website they state that they have more than 4000 member organizations. It is therefore reasonable to assume that there is a great deal more women’s organizations in the EU, which may not be registered at the EWL, and even more when all the European countries are taken into account. Since the 1970’s feminist research has grown in many different directions and in most disciplines. Despite this, because there are so many, thousands of women’s organizations and the issues they mobilize around will be remembered only by those who have been in contact with them. Making a few of these many organizations and their struggle visible has therefore been one of the goals of this thesis. I went to the European Social Forum (ESF) in Paris the fall of 2003. I thought it was a great idea to interview a large number of women’s organizations to get a grip on what the women’s movement in Europe looked like at that time and place. I contacted around 20 women’s organizations by e-mail and a few more by post. Barely anyone answered. When I finally went to Paris I only had one person that I knew I was going to interview; I was nervous. But at the forum my interviewee put me in contact with a few other women, the journey turned out to be fruitful, and I got the opportunity to meet some impressive activists! Another aim of this thesis has been to see how NGO’s or social movements can be relevant to the subject of civics. As a teacher student of civics it is relevant to ask: why study organizations as part of a social movement, the women’s movement? It is important to study social movements because they are a means to bring about or influence social change for people who do not have the access to formal power. Even in democracies, where the people have formal power (the right to vote and institutions that are there to ensure their political rights) it can be difficult to bring attention to issues that aren’t already on the established political agenda. Since governments and political systems are founded upon structures that often have difficulties incorporating new questions and changes without being pressured from the outside, collective action and social movements are important pressure groups. They can influence those in power and promote, and some times enforce, political change; they can bring about attention to neglected issues of their concern. According to Swedens national steering documents for the subject of civics pupils are supposed to broaden and deepen their knowledge and reflect on contemporary social conditions and societal issues locally as well as globally. Further more the subject is supposed to provide “pupils with better conditions to actively take part in the life of society and a preparedness to meet changes in society”. NGO’s mobilize around, bring attention to and bring about change around issues that they perceive need more attention on the political agenda. They take a stand and try to find ways of influencing the community. Some NGO's work to further the local community others with global issues and some work with both. NGO mobilization is therefore of interest to study as a social phenomenon in itself as well as the subject matters they mobilize around and finally as an inspirational example of one of the forms pupils may be able to actively partake in society.

No description available.