Thesis (M. P. A.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1999. / Cover title. Includes bibliographical references (leaves 81-85).

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1999. / Cover title. Includes bibliographical references (leaves 81-85). Also available in print.

Thesis (M.I.T.)--The Evergreen State College, 2009. / Title from title screen (viewed 7/29/2009). Includes bibliographical references (leaves 79-84).

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 1994. / Includes bibliographical references (leaves 110-115).

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1994. / Includes bibliographical references (leaves 110-115). Also available in print.

No description available.

<p>Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk.</p><p>Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.</p><p>De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor verklighetsanknytning. Om detta beror på att den nuvarande ekonomiska krisen driver upp både intresse och möjligheterna att använda sig av verkliga händelser har dock inte undersökts. Några av respondenterna tar även upp lärarens roll som intresseväckare i undervisningen, och elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i ekonomi på fenomen de möter i vardagen är god.</p> / <p>That economics is a common subject in the studies of basic civics in the Swedish secondary school is a fact, but how do textbooks present economics, and how do the pupils understand the teachings? Is it dull, difficult and complicated, or interesting and fun? The purpose of this study is to examine these questions. The hypothesis presented is that the pupils find the tuition dull and complicated because it is not relevant to their own lives, but just a collection of theories.</p><p>The results of the study comes from a analysis of how textbooks present economics, and what the authors of these books see as important, and from qualitative interviews with six students that is currently studying, or has just finished studying basic civics, and their understanding of the tuition.</p><p>Conclusions drawn from the study is that the textbooks in many aspects are very much alike in the choices of presented subjects, but there is some variation, and there are flaws when it comes to ecological sustainability and historic background. The pupils’ experience of the subjects of economics is positive, many find it interesting. The tuition of the interviewed pupils also consisted of a clear connection to real life. If this is an effect of the current economic crisis enhancing both the interest for economics and the possibility to apply economics to real events is however not studied. Some of the respondents also bring forth the teachers’ role to gain interest in the tuition, and the pupils’ ability to apply their tuition on phenomena they experience in everyday life is at satisfying level.</p>

<p>Då benämningen nedskärning kommer på tal inom företag så sprids antagligen en negativ känsla hos de allra flesta. Ordet är ofta tätt sammankopplat med en viss oro och ångestframkallande uttryck såsom lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet. I ett samhälle som vårt, där arbete och trygg inkomst värderas högt och nästan är ett krav för bli socialt accepterad, kan arbetslöshet skälva de flesta människors vardagliga liv.</p><p>Även för de som inte blir av med sitt jobb i nedskärningen, utan jobbar kvar i ett företag där ens kollegor nyligen fått gå kan en nedskärning vara jobbig. Forskning som gjorts inom området visar att om en nedskärning planerats och genomförts på rätt sätt så behöver denna inte medföra några negativa effekter utan snarare tvärtom. En nedskärning som utförs på rätt sätt kan påverka den kvarvarande personalen positivt och till exempel stärka samarbetet inom arbetslagen och bland personalen i stort på arbetsplatsen. Som utomstående åskådare kan man tycka är det borde vara en självklarhet för samtliga företagsledningar som genomför nedskärningar, att göra detta till en positiv uppsving för företaget istället för tvärtom. Samma forskning visar dessvärre att så är inte fallet.</p><p>I Sverige och i övriga världen råder det nu på många håll ett mycket dåligt ekonomiskt klimat. Flera stora företag tvingas till betydande nedskärningar och i vissa fall också till nedläggning. Även på en del av Sveriges skolor blåser en bister ekonomisk vind, dock oftast på grund av andra orsaker än finanskrisen. När en verksamhet tvingas till ekonomisk återhållsamhet och nedskärningar i personalstyrkan på grund av ekonomiska svårigheter, återspeglas ofta detta på olika sätt hos de anställda. Denna uppsats kommer att fokusera på hur nedskärningar har påverkat personalen vid två svenska skolor. Både negativa och positiva effekter kommer att studeras, även om fokus kommer att läggas kring de som kan tolkas som positiva.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som är 15 år och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i Södertälje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig själva i ljuset av att de ingår i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sådant lag när det gäller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhället. Vår studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.</p><p>Studien visar att en treenighet bestående av Familjen, Föreningen och Församlingen är centrala när det gäller skapandet av dessa ungdomars normer och värderingar. Vi har sett att denna treenighet också spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, både vad gäller synen på sig själva som individer och för hur de ser på assyrier som etnisk grupp. Det har utöver detta framkommit att denna treenighet påverkar hur ungdomarna tror att assyrier betraktas av omvärlden och vilket ansvar de själva har, som grupp och individ, för att bilden av deras etniska grupp ska bli så positiv som möjligt. Vi har också förstått att dessa ungdomar menar att denna bild är avgörande för deras möjligheter till integration och delaktighet i samhället. Laget och föreningen tillskrivs en stor roll när det gäller att föra ut en positiv bild av assyrier i det omgivande samhället. Ungdomarna menar att det är här de fostras och formas till ansvarstagande individer som visar respekt för andra människor. Det är också i laget de kan växa och utvecklas genom att ’spegla’ sig i varandra. Dessa ungdomar ser denna möjlighet som avgörande inför framtiden, oavsett om de blir fotbollsproffs eller får nöja sig med ett vanligt jobb. De menar att de genom lagets fostran får en social kompetens som gör det möjligt att bli delaktig och få en berättigad plats i det svenska samhället, vilket är eftersträvansvärt då de känner sig både som assyrier och svenskar, dubbla integrerade identiteter. Laget har därmed en viktig roll i ungdomarnas identitetsskapande och för hur de ser på den etniska gruppen assyrier och dess möjligheter att integreras i det svenska samhället.</p>