American economic assistance programme

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser med Bornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik. Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen av Ystads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslag om utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrande politiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för en utökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik. Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp "hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annan inriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning av godstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder, näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell". Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett bra järnvägsnät. Hamnstrategiutredningen som under hösten 2007 lämnade sitt förslag på strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:59) hade inte Ystad med bland de hamnar som förordades. Detta innebär att staten kommer att satsa mindre på infrastrukturförbättringar (vägar och järnväg) mot Ystad och skulle kunna påverka den sammanfattande frågeställningen i denna undersökning d v s om Ystad ska vara en turiststad eller en hamnstad. Svaret på frågan blir kanske som projektgruppen från bl a Lunds universitet konstaterade i sina slutsatser nämligen att det är möjligt att bygga ut hamnen samtidigt som stadens platskvalité utvecklas men att detta förutsätter en god förankring hos andra aktörer i Ystad, inte enbart de som har direkt koppling till hamnen. Teoretisk modell som legat till grund för jämförelse av resultatet bygger på Waterfront-modellen, men eftersom Ystads hamn har en historisk bakgrund som lönsam färjehamn och det råder politisk enighet att bibehålla denna inriktning så är modellen i nuläget bara tillämplig för västra delarna av hamnen. Resultatet visar nämligen att det i Ystad råder politisk enighet kring att bibehålla inriktningen färjehamn och ambitionerna för hamnverksamheten med en utökad gods- och passagerartrafik. Det är dock så att man blivit alltmer medveten om att anpassning till befolkningens krav och önskemål måste ske. Detta i kombination med hamnstrategiutredningens förslag och Green Cargos beslut att flytta järnvägstrafiken kommer troligen att medföra att man på sikt landar i någon form av kompromiss som innebär att annan verksamhet, bostadsbyggande, näringsliv och turistanpassad verksamhet tillåts i delar av hamnen alltså i stort enligt projektgruppens förslag. Det är kanske t o m så att talesmannen för hamnupproret, nya förslag i insändare 2008-08-12 kan komma att infrias. Hans förslag grundar sig på de nya förutsättningarna och går ut på att bygga ut yttre hamnen och flytta Bornholms- och Polentrafiken dit så att hela inre hamnen kan öppnas mot staden med bostäder, butiker, restauranger etcetera. 74

<p>Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser med</p><p>Bornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.</p><p>Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen av</p><p>Ystads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningen</p><p>har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.</p><p>För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslag</p><p>om utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrande</p><p>politiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för en</p><p>utökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.</p><p>Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp</p><p>"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annan</p><p>inriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning av</p><p>godstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,</p><p>näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".</p><p>Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett bra</p><p>järnvägsnät. Hamnstrategiutredningen som under hösten 2007 lämnade sitt förslag</p><p>på strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:59)</p><p>hade inte Ystad med bland de hamnar som förordades. Detta innebär att staten</p><p>kommer att satsa mindre på infrastrukturförbättringar (vägar och järnväg) mot</p><p>Ystad och skulle kunna påverka den sammanfattande frågeställningen i denna</p><p>undersökning d v s om Ystad ska vara en turiststad eller en hamnstad.</p><p>Svaret på frågan blir kanske som projektgruppen från bl a Lunds universitet</p><p>konstaterade i sina slutsatser nämligen att det är möjligt att bygga ut hamnen</p><p>samtidigt som stadens platskvalité utvecklas men att detta förutsätter en god</p><p>förankring hos andra aktörer i Ystad, inte enbart de som har direkt koppling till</p><p>hamnen.</p><p>Teoretisk modell som legat till grund för jämförelse av resultatet bygger på</p><p>Waterfront-modellen, men eftersom Ystads hamn har en historisk bakgrund som</p><p>lönsam färjehamn och det råder politisk enighet att bibehålla denna inriktning så</p><p>är modellen i nuläget bara tillämplig för västra delarna av hamnen.</p><p>Resultatet visar nämligen att det i Ystad råder politisk enighet kring att bibehålla</p><p>inriktningen färjehamn och ambitionerna för hamnverksamheten med en utökad</p><p>gods- och passagerartrafik. Det är dock så att man blivit alltmer medveten om att</p><p>anpassning till befolkningens krav och önskemål måste ske.</p><p>Detta i kombination med hamnstrategiutredningens förslag och Green Cargos</p><p>beslut att flytta järnvägstrafiken kommer troligen att medföra att man på sikt</p><p>landar i någon form av kompromiss som innebär att annan verksamhet,</p><p>bostadsbyggande, näringsliv och turistanpassad verksamhet tillåts i delar av</p><p>hamnen alltså i stort enligt projektgruppens förslag.</p><p>Det är kanske t o m så att talesmannen för hamnupproret, nya förslag i insändare</p><p>2008-08-12 kan komma att infrias. Hans förslag grundar sig på de nya</p><p>förutsättningarna och går ut på att bygga ut yttre hamnen och flytta Bornholms-</p><p>och Polentrafiken dit så att hela inre hamnen kan öppnas mot staden med</p><p>bostäder, butiker, restauranger etcetera.</p><p>74</p>

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references (leaves 120-128).

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2003. / Vita. Includes bibliographical references. Available also from UMI Company.

Title from PDF of title page (University of Missouri--Columbia, viewed on Feb 15, 2010). The entire thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file; a non-technical public abstract appears in the public.pdf file. Dissertation advisor: Dr. Jennifer Hart Vita. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2001. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 115-123).

Thesis (Psy.D.)--Rutgers University, 2009. / "Graduate Program in School Psychology." Includes bibliographical references (p. 121-127).

Thesis (M.A.). / Written for the Dept. of Integrated Studies in Education. Title from title page of PDF (viewed 2008/08/07). Includes bibliographical references.

Thesis (Ed.D.)--Teachers College, Columbia University. / Includes bibliographical references (leaves 316-324).