<p>Syftet med denna undersökning är att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgångspunkt och använder dels dokument som beskriver de långsiktiga idéer som upprättats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels även budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken från hösten 2006, hösten 2007 och våren 2009. Den praktiska politiken återkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn på ekonomin. Detta sker genom att använda dimensioner skapade utifrån John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och därigenom observera hur regeringen förhåller sig på dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de långsiktiga idéerna.</p><p>Resultatet visar att regeringen till viss del frångår sin ekonomiska idéinriktning på så sätt att man får en större acceptans till Keynes idéer när det ekonomiska klimatet blivit sämre.</p>

Syftet med denna undersökning är att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgångspunkt och använder dels dokument som beskriver de långsiktiga idéer som upprättats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels även budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken från hösten 2006, hösten 2007 och våren 2009. Den praktiska politiken återkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn på ekonomin. Detta sker genom att använda dimensioner skapade utifrån John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och därigenom observera hur regeringen förhåller sig på dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de långsiktiga idéerna. Resultatet visar att regeringen till viss del frångår sin ekonomiska idéinriktning på så sätt att man får en större acceptans till Keynes idéer när det ekonomiska klimatet blivit sämre.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till kroppslig pares och slutligen döden, oftast har patienten ett bibehållet intellekt tillsammans med full sensorisk funktion. När en patient drabbas av en svår sjukdom kan det innebära att livsvärlden förändras drastiskt och de existentiella dimensionerna blir tydligare. Syfte: Belysa ALS-patienters upplevelser med fokus på de existentiella dimensionerna. Metod: Studien genomfördes genom att göra en litteraturöversikt på ett systematiskt sätt. Författarna sökte vetenskapliga empiriska artiklar via databaserna Cinahl, Psychinfo, Pubmed och Swepub. För att bredda sökningarna använde sig författarna av snowballsökning och manuell sökning. Sökningarna resulterade i åtta kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar vilka sedan användes i studien. Innehållsanalysen av de valda artiklarna skedde med en induktiv ansats, artiklarna kvalitetsgranskades även av författarna med hjälp av en granskningsmall. Resultat: Två teman och fem kategorier identifierades i analysprocessen: Meningslöshet- Förnekelse, Existentiellt lidande och Rädsla. Meningsfullhet- Information/Kommunikation och Hanterbarhet. Slutsats: Genom tydlig kommunikation ges större möjlighet att få förståelse för sin sjukdom, att känna hopp och kunna leva i nuet. Trots den svåra sjukdomen och ett ökat omvårdnadsbehov kan patienterna ändå känna en meningsfullhet i livet.

ABSTRACT Title: Cultural dimensions – and their relevance in the interpretation of TV commercials The purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininity and individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are. We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at the interpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:  How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials? We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimension individualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents’ a nswers fitted the best to the highlighted theories. When looking at masculinity versus femininity the respondents’ answers were not as applicable to the highlighted theories, while it mostly reflected them as individuals and showed little connection to their cultural background. We also saw a couple of other factors that are important to consider when designing TV-commercials. How the language and the music is interpreted is important to think about, while it can appear a lot of misunderstandings here that interrupts the marketing message. How humor and symbols are interpreted is also important to consider, while it can vary a lot between different cultures.

Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression. En annan predicerade att diskrepans (upplevelsen att ens höga krav inte uppnås) korrelerar positivt med depression. Ytterligare en hypotes var att självkänsla och optimism skulle fungera som mediatorer i det sambandet. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som innehöll påståenden som mätte de nämnda variablerna. Denna enkät distribuerades till 119 elever på en gymnasieskola i Blekinge Län. Korrelationsanalyser av respondenternas svar gav i princip stöd för de första två hypoteserna. Den tredje hypotesen stöddes delvis; självkänsla medierade partiellt sambandet mellan diskrepans och depression, vilket däremot optimism inte gjorde. Sammantaget indikerar studiens resultat att adaptiv perfektionism, eller åtminstone neutral perfektionism, finns vid sidan av negativ perfektionism.

Omfattande forskning förekommer inom området kultur och korruption men med motsägande resultat om kulturens faktiska effekt. Till viss del beror de varierande utfallen på analysnivån, studiens utförande eller användningen av förklarande variabler. Denna studie omfattar totalt 84 länder världen över och baseras på undersökningar och datagenerering från kulturforskaren Geert Hofstedes fyra ursprungliga kulturella dimensioner. Dimensionerna kombineras med data från ett korruptionsindex publicerat av den oberoende och ideella organisationen Transparency International. För att påvisa vilka kulturella faktorer som faktiskt kan förklara korruptionsgraden i länder utförs multipel- och enkel linjär regressionsanalys för att söka klarhet i den bristande konsensus som existerar inom den nationella kulturforskningen. Vidare utförs en klusteranalys för att söka samband som inte kunnat påvisas genom regressionsanalyserna. Studiens resultat framlägger bevis för att kultur till viss del verkar som påverkande faktor för korruptionsgraden i länder men att fler faktorer, exempelvis ekonomiska aspekter, bör tas i beaktande i vidare forskning.

Titel: Prestationsmätning av servicekvalitet vid digitala möten: En kvalitativ studie Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Gustafsson och AnnaKarin Larsson Handledare: Tomas Källquist och Pär Villhelmson Datum: Januari, 2019 Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur prestationsmätning som styrinstrument kan användas för att kvalitetssäkra servicekvaliteten som tillhandahålls vid digitala möten. Metod: Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och en världsbild utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet med ett aktörsperspektiv. Ansatsen i studien är abduktiv och förståelse har uppstått genom en växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska underlaget samlades in via tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Dessa låg till grund för en tematisk analys som mynnade ut i studiens resultat och bidrag. Resultat: Prestationsmätning framgår vara bristfälligt eftersom allt som efterfrågas inte mäts. Studien påvisar att vissa av servicekvalitetens dimensioner har fått en ökad betydelse för servicekvalitet vid digitala möten. Detta tycks medföra nya krav för att prestationsmätning och servicekvalitet ska kunna samspela vid kvalitetssäkring av digitala möten. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att prestationsmätning och servicekvalitet kan samspela för att kvalitetssäkra digitala möten. Detta tycks dock ställa krav på hur prestationsmätning som styrinstrument används. Studien påvisar att prestationsmätning behöver anpassas efter digitala möten där vissa av servicekvalitetens dimensioner ökat i betydelse och därav bör tas i beaktning. Förslag till vidare forskning: Studiens begränsningar öppnar upp för två förslag på vidare forskning. Det första förslaget är att genomföra en liknande studie i en annan kontext. Det andra förslaget är att studera vilka mjuka variabler som bör beaktas vid samspelet mellan prestationsmätning och servicekvalitet vid digitala möten.

The purpose of this thesis is to examine the classification,shelf arrangement and display of documents in antiquarianbookshops and see the reasons behind these. The results willbe compared with previous reviews of alternative shelfarrangement in Swedish public libraries, to see whatdifferences and similarities there are in the classification andshelf arrangement between antiquarian booksellers andlibraries. The questions to be answered were: (1)What formsof classification and shelf arrangement are used inantiquarian bookshops and how does it differ from theclassification and shelf arrangement made in libraries withan alternative shelf arrangement? (2)What exposure ofdocuments are there in the various antiquarian bookshops? Isthere anything regarding the exposure that differs betweenthe antiquarian bookshops and the libraries? An idea andideology analysis of various dimensions is used as atheoretical tool during the work. The dimensions were: (1)Shelf arrangement: It is important that customers/borrowerscan find themselves - it is important that staff know wherethe documents are. (2) Exposure: Important to sales/turnover- does not affect sales/turnover. The methodology used wasliterature studies and interviews with antiquarian bookshops.The result shows differences in terms of classification in theantiquarian bookshops. Shelf arrangement is more consistentand above all based on the readers-interest arrangement. Themajor factor behind classification and shelf arrangement is toenable the customers to locate what they are looking for.Factors that lead to an alternative shelf arrangement in alibrary were for example trendiness, convenience for thepublic and exposure. Exposure is in most cases seen asimportant. One suggestion for further research is to conducta larger study. / Program: Bibliotekarie

<p>Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande i</p><p>olika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten. Litteraturstudien grundades på 16 vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att socialt stöd från omgivningen, accepterande av sjukdomen, realistiska mål men även andlighet och inre harmoni ökade upplevelsen av hopp. Stigmatisering och avsaknad av diagnos var ett stort hot mot patientens upplevelse av hopp. Som sjuksköterska är det</p><p>viktigt att hjälpa patienten att genomlida lidandet och lägga energin på leva i nuet. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten att se</p><p>möjligheterna och inte begränsningarna i framtiden. Blir patienten medveten och aktiv i sin sjukdomssituation leder det till ett oberoende av andra och ökar upplevelsen av hopp. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet hopp för att kunna hjälpa patienten uppleva hopp och känna</p><p>livskvalitet.</p>

No description available.