Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till kroppslig pares och slutligen döden, oftast har patienten ett bibehållet intellekt tillsammans med full sensorisk funktion. När en patient drabbas av en svår sjukdom kan det innebära att livsvärlden förändras drastiskt och de existentiella dimensionerna blir tydligare. Syfte: Belysa ALS-patienters upplevelser med fokus på de existentiella dimensionerna. Metod: Studien genomfördes genom att göra en litteraturöversikt på ett systematiskt sätt. Författarna sökte vetenskapliga empiriska artiklar via databaserna Cinahl, Psychinfo, Pubmed och Swepub. För att bredda sökningarna använde sig författarna av snowballsökning och manuell sökning. Sökningarna resulterade i åtta kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar vilka sedan användes i studien. Innehållsanalysen av de valda artiklarna skedde med en induktiv ansats, artiklarna kvalitetsgranskades även av författarna med hjälp av en granskningsmall. Resultat: Två teman och fem kategorier identifierades i analysprocessen: Meningslöshet- Förnekelse, Existentiellt lidande och Rädsla. Meningsfullhet- Information/Kommunikation och Hanterbarhet. Slutsats: Genom tydlig kommunikation ges större möjlighet att få förståelse för sin sjukdom, att känna hopp och kunna leva i nuet. Trots den svåra sjukdomen och ett ökat omvårdnadsbehov kan patienterna ändå känna en meningsfullhet i livet.

With this scientific essay I examine, what I choose to phrase as, music-centered educational practices in contemporary Swedish preschool. Using two personal experiences of these practices as empirical data, I aim to discern what types of philosophical and musicological ideas have helped shape their formation. One of the experiences used as empirical data is centered around a traditional educational practice, the song-gathering, and the other around an experimental practice of my own devising, the music-machine. Using my own term, music-centric educational practice, I explore different views on why music ought to be seen as a productive and valuable tool in regards to children’s education and development. I also compare the two main views, music as means to gain general knowledge and music as means to handle existential questions, only to find that they have more in common than one might think. The crucial factor is whether or not the teacher is aware of, and is able to handle, the philosophical implications. The essay is aimed to explore three main questions: What constitutes as the existential dimensions of music and what impact they might have on music-centric teaching, which criteria needs to be met in order to facilitate meaningful music-centric teaching and lastly what separates the idea of an existentially inclined music-centric teaching from the ideas of teaching-practice in a traditional sense. The essay, in its entirety, is an example of musico-philosophical thinking. I examine these questions with a view on music as a living organism, deriving philosophical ideas from new materialism and try to pin-point moments, where it could be argued that the impact of music is effecting and altering a persons state of mind. These instances I identify, using Roland Barthes terminology, as being in a state of jouissance. / Med denna vetenskapliga essä undersöker jag, vad jag vill kalla för, den musikcentrerade undervisningspraktiken i dagens svenska förskola. Med utgångspunkt i två egenupplevda situationer söker jag förstå vilka bakomliggande filosofiska och musikologiska idéströmningar som format dessa praktiker. Den ena situationen som används som empiriskt underlag kretsar kring en traditionell undervisningspraktik, sångsamlingen, och den andra kring en experimentell praktik som jag själv utformat, musikmaskinen. Med hjälp av mitt egna begrepp, musikcentrerad undervisning, utforskar jag olika idéer om varför musiken bör ses som ett produktivt och värdefullt verktyg i relation till barns bildning och utveckling. Jag jämför också de två huvudsakliga tankarna, musik som redskap för allmänbildning och musik som redskap för att hantera existentiella frågor, och finner att de båda synsätten har mer gemensamt än en först kan tro. Den avgörande faktorn är huruvida läraren är medveten om, och kan hantera, de olika filosofiska implikationerna. Denna essä är avsedd att utforska tre huvudfrågor: Vad som utgör musikens existentiella dimensioner och vilken konsekvens dessa har för den musikcentrerade undervisningen, vilka förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en meningsfull musikcentrerad undervisning och slutligen vad som skiljer idén om en existentiellt betonad musikcentrerad undervisning från idéerna om undervisningspraktik i traditionell bemärkelse. Essän, i sin helhet, blir således ett exempel på musiskt-filosofiskt tänkande. Jag undersöker dessa frågor med en förståelse av musik som en levande organism, vilken är hämtad ur ett neomaterialistiskt perspektiv, och försöker peka ut de ögonblick då musiken kan sägas påverka och förändra en människas sinnestillstånd. Dessa ögonblick kallar jag, för att använda Roland Barthes terminologi, som förknippade med ett tillstånd av jouissance.