Studien syftar till att undersöka om och hur barns andraspråksutveckling stimuleras med hjälp av litteratur och estetiska uttrycksformer. Ur ett neomaterialistiskt perspektiv har data konstruerats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien syftar till att synliggöra hur barn samhandlar och bereds agens för sitt språkande i det sammanhang de ingår i. Resultatet visar att förskollärares förhållningsätt är den viktigaste performativa agenten för barns möjligheter till uttryck. Slutsatsen är att förskollärare ser boken som ett objekt de hämtar kunskap ifrån istället för att bereda plats för ett sprakande mellanrum.

No description available.

Med hjälp av de genomförda observationerna uppdagas estetikens essens tillsammans med dess essentiella beståndsdelar. Genom litteraturen kring estetik och den neomaterialistiska teorin som studien presenterar, anser vi att det finns en koppling mellan teorins syn på materialiteter i ständigt sammanflätande företeelser av agens och kraft samt estetikens förmåga att förbinda mänskliga- och ickemänskliga materialiteter. Studien förankras i kvalitativ forskning med en etnografisk fältstudie som metod för datainsamling. I resultatet av analyserna synliggörs estetiken på ett nytt sätt där teorin belyser materialets likvärdiga handlingskraft så som människan har.

With this scientific essay I examine, what I choose to phrase as, music-centered educational practices in contemporary Swedish preschool. Using two personal experiences of these practices as empirical data, I aim to discern what types of philosophical and musicological ideas have helped shape their formation. One of the experiences used as empirical data is centered around a traditional educational practice, the song-gathering, and the other around an experimental practice of my own devising, the music-machine. Using my own term, music-centric educational practice, I explore different views on why music ought to be seen as a productive and valuable tool in regards to children’s education and development. I also compare the two main views, music as means to gain general knowledge and music as means to handle existential questions, only to find that they have more in common than one might think. The crucial factor is whether or not the teacher is aware of, and is able to handle, the philosophical implications. The essay is aimed to explore three main questions: What constitutes as the existential dimensions of music and what impact they might have on music-centric teaching, which criteria needs to be met in order to facilitate meaningful music-centric teaching and lastly what separates the idea of an existentially inclined music-centric teaching from the ideas of teaching-practice in a traditional sense. The essay, in its entirety, is an example of musico-philosophical thinking. I examine these questions with a view on music as a living organism, deriving philosophical ideas from new materialism and try to pin-point moments, where it could be argued that the impact of music is effecting and altering a persons state of mind. These instances I identify, using Roland Barthes terminology, as being in a state of jouissance. / Med denna vetenskapliga essä undersöker jag, vad jag vill kalla för, den musikcentrerade undervisningspraktiken i dagens svenska förskola. Med utgångspunkt i två egenupplevda situationer söker jag förstå vilka bakomliggande filosofiska och musikologiska idéströmningar som format dessa praktiker. Den ena situationen som används som empiriskt underlag kretsar kring en traditionell undervisningspraktik, sångsamlingen, och den andra kring en experimentell praktik som jag själv utformat, musikmaskinen. Med hjälp av mitt egna begrepp, musikcentrerad undervisning, utforskar jag olika idéer om varför musiken bör ses som ett produktivt och värdefullt verktyg i relation till barns bildning och utveckling. Jag jämför också de två huvudsakliga tankarna, musik som redskap för allmänbildning och musik som redskap för att hantera existentiella frågor, och finner att de båda synsätten har mer gemensamt än en först kan tro. Den avgörande faktorn är huruvida läraren är medveten om, och kan hantera, de olika filosofiska implikationerna. Denna essä är avsedd att utforska tre huvudfrågor: Vad som utgör musikens existentiella dimensioner och vilken konsekvens dessa har för den musikcentrerade undervisningen, vilka förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en meningsfull musikcentrerad undervisning och slutligen vad som skiljer idén om en existentiellt betonad musikcentrerad undervisning från idéerna om undervisningspraktik i traditionell bemärkelse. Essän, i sin helhet, blir således ett exempel på musiskt-filosofiskt tänkande. Jag undersöker dessa frågor med en förståelse av musik som en levande organism, vilken är hämtad ur ett neomaterialistiskt perspektiv, och försöker peka ut de ögonblick då musiken kan sägas påverka och förändra en människas sinnestillstånd. Dessa ögonblick kallar jag, för att använda Roland Barthes terminologi, som förknippade med ett tillstånd av jouissance.

No description available.

Gold Foil Figures or guldgubbar (henceforth GFFs) are precious metal artefacts from the Scandinavian Late Iron Age. This master's essay offers a new approach to GFFs. As opposed to the established understanding of GFFs as representational images with real or mythic referents, belonging to an aristocratic milieu, this essay instead attends to GFFs in terms of their material and Figural traits. The material for this study consists if 42 GFFs from the find site of Västra Vång, Blekinge, Sweden. A comprehensive presentation of this artefact material is a secondary aim of this essay. With the aid of a neomaterialist theoretical apparatus that draws heavily on the work of Gilles Deleuze, Félix Guattari, and Wilhelm Worringer, the 42 GFFs undergo two separate analyses. In the first, the material traits expressed in the sequence of GFF production and deposition is studied in terms of a chaîne opératoire. In the second, I attend to the non-significatory expressive qualities of form and expression, or Figural traits, belonging to these 42 GFFs within the wider artistic milieu of Animal Style Ornamentation. I conclude that GFFs were as a rule artefacts made for purposes of immediate disposal, not display, as a mode of dispersing gold. Västra Vång’s GFFs offer several indications that handling between the cutting operation and deposition was minimal, such as the fresh, unworn edges. The thin, brittle foils are ill suited to display. Approaching the designs on these artefacts as various sets of Figural traits being expressed allows me to contextualise the GFFs within the wider artistic milieu of Animal Style Ornamentation. New territorial rhythms can be established only as certain elements are freed from a settled state, and made to act together with new elements, in new terrains. GFFs bring about new territorial rhythms of form and expression to gold matter, gold made to circulate as it becomes deterritorialised from a monetary function within the Roman economy. A flow of gold is extended as gold is brought to Scandinavia from continental economies. The influx of this flow of gold is not contained to an élite social stratum. Individuals in possession of minute amounts of gold returned to Scandinavia, having acquired gold as payment for involvement in military operations on the continent. This ownership of gold may have hindered their harmonious reintegration into a society based on other economic principles. The GFFs emerge as a vector of dispersing gold. The artistic expression of Figural traits is equally energised by movements of de- and reterritorialisation. Understanding that the Figural traits expressed on the GFFs from Västra Vång are part of a wider artistic milieu of Animal Style Ornamentation, alongside other systematised expressions making up parts of a collective assemblage of enunciation, makes their appearance on artefacts that were deposited immediately upon their manufacture easier to grasp. The particular procedures of miniaturisation allowed for an acceleration of the expression of variation in the conjunction of a flow of artistic expression onto a flow of gold matter. The dispersive handling of gold must be traced to both the material premises and the expressive artistic ones. Gold is not chosen because it is precious, or because of what it connotes, but because it is available, because the artisan smith is attendant to its traits as a metal matter.