Detta självständiga arbete är en kvalitativ undersökning av den didaktiska potentialen i nio informanters berättelser om drama som förskolepedagogiskt verktyg. Den didaktiska potentialen möjliggörs genom att informanterna förhåller sig till drama som pedagogiskt verktyg på en mängd olika sätt. På så vis kan drama anpassas till barnen, till situationer, projekt och efter olika aktiviteter. Resultatet visar på en komplexitet i definitionen och inramningen av begreppet drama och pekar även på att det finns en mångfald av olika sätt att arbeta med drama som verktyg i förskolans verksamhet. Den didaktiska potentialen höjs i och med att det finns en kunskap och medvetenhet hos informanterna inom ämnet drama, vilket syns i beskrivningen av deras arbete. Slutsatsen visar att drama är en kombination av intryck, uttryck samt bearbetning och som i sin bredd och mångfacilitet, ger barn goda förutsättningar till utveckling och lärande. Därmed blir drama ett värdefullt verktyg i förskolans verksamhet

Studien syftar till att undersöka om och hur barns andraspråksutveckling stimuleras med hjälp av litteratur och estetiska uttrycksformer. Ur ett neomaterialistiskt perspektiv har data konstruerats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien syftar till att synliggöra hur barn samhandlar och bereds agens för sitt språkande i det sammanhang de ingår i. Resultatet visar att förskollärares förhållningsätt är den viktigaste performativa agenten för barns möjligheter till uttryck. Slutsatsen är att förskollärare ser boken som ett objekt de hämtar kunskap ifrån istället för att bereda plats för ett sprakande mellanrum.

Fokus för denna studie är estetiska uttryckssätt. Forskningen kring implementering av skolans riktlinjer visar att det uppstår en problenatik vid implementering. Även begreppet estetiska uttrycksätt upplevs som vagt och svårdefinerat. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap arbetar med estetiska uttryckssätt i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av implementeringsteorin, som gör det möjligt att studera i vilken utsträckning lärare implementerar esteiska uttrycksätt utifrån riktlinjer, ur skolans uppdrag. Vid genomförandet av undersökningen har vi utifrån implementeringsteorin undersökt hur lärare förstår, vill och kan arbeta med estetiska uttryckssätt. Resultatet i vår undersökning baseras på intervjuer och visar att lärarna har bristfällig förståelse kring esteiska riktlinjer. Utifrån begreppet vill visar undersökningen att lärarna ser de estetiska riktlinjerna som betydelsefulla, men dessa prioriteras i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att lärarna nämner resurser i frågan om tid som en begränsning samt som en viktig del av implementeringen av estetiska riktlinjerna.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers think about their work with aestetic expression with children. In my study, I have chosen qualitative interviewes to take part of the preschool teachers´stories in three different educanational approaches. The prescools that have chosen are Waldorf, Reggio Emilia and a traditonal preschool. To achive this purpose I have used following questions: Which view have preschool teahers about the inportance of aestetic forms of expression for children? How do preschool teacher describe their work with aesthetic expression and what similarities and differences exist between the different pedagogical approaches? The result shows that there are both similarities an differences between the preschools, mainly how they work with aestetic forms of expression. The study also showed that som subjects as drama is not used when prechool teacher belive that they do not have enough knowledge about the subject.

Syftet med denna studie är att undersöka en lärares syn på estetiska uttryckssätt som undervisningsmetod i matematiken och hur metoderna tillämpas i praktiken. Vidare studeras elevperspektivet på estetiska uttryckssätt och jämförs med lärarperspektivet. Studien utförs i en årskurs 4, i vilken matematiklektioner observeras och kvalitativa intervjuer genomförs med läraren samt några elever. Vidare elevperspektiv kompletteras med elevenkäter som hela klassen besvarar. Resultatet av studien visar att läraren anser att det är viktigt för eleverna att vara med i en aktiv lärprocess där de är kreativa och sätta ord på sina kunskaper med alla sinnen. Majoriteten av eleverna anser att estetiska uttryckssätt är roligt och att kunskapen lagras i minnet. Slutsatsen är att läraren och eleverna har en hel del gemensamma uppfattningar om att estetiska uttryckssätt är tidskrävande, men att de bidrar till ett lustfyllt och meningsfullt lärande i vilken eleverna ges möjlighet att lära på ett djupare plan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger tänker och resonerar kring estetik och estetikens värde i Reggio Emilia-inspirerade förskolor och förskoleklasser. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie tillsammans med fem pedagoger i Skåne. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats utifrån aktuell forskning samt Vygotskijs kulturhistoriska teori. Resultatet som redovisas berör Reggio Emilia-inspirerade pedagogers olika sätt att resonera kring estetik där det bland annat beskrivs som ett sätt att kommunicera, utforska och förstå sin omvärld. Med ett förhållningssätt där barn ses som kompetenta och sociala betonar pedagogerna vikten av att skapa möjligheter i verksamheten för att barnens intressen och funderingar ska synliggöras och utmanas vidare. Pedagogerna reflekterar även kring pedagogisk dokumentation, miljö och material i relation till estetik. Vårt huvudsakliga resultat ger en bild av estetiken som en viktig del av en helhet för barns lärande och utveckling. Estetiken beskrivs som både ett verktyg för att komma i relation till och lära om något annat som ett ämne med ett intrinsikalt värde.

I examensarbetet undersöks och utvärderas Litteraturhuset Trampolins högläsningsprojekt Sandvargen, där 14 klasser från förskoleklass till årskurs tre deltagit. Projektets syfte var att stimulera elevers läslust och läsförståelse genom att lyfta fram högläsning och eget skapande som metod. Med utgångspunkt i ett lärarperspektiv beskrivs och diskuteras projektet i relation till läroplanen, teorier och tidigare forskning. Syftet var att undersöka om de intervjuade lärarna upplevt att eleverna utvecklat en ökad läslust och läsförståelse genom deltagandet i projektet. Ett annat syfte var att ge en bild av hur lärare kan arbeta med estetiska uttryckssätt i kombination med högläsning med stöd av läroplanen. För att undersöka vilka upplevelser de deltagande lärarna har av projektet genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare. Undersökningen har använt kvalitativ metod med fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Materialet har även bestått av kvalitativa analyser av projektets handledning samt kvantitativa och kvalitativa analyser av projektets utvärdering. Analyserna undersökte om Litteraturhuset Trampolins mål och pedagogiska intentioner med Projektet Sandvargen förverkligats. Resultaten indikerar att projektet skapat goda förutsättningar för ökad läsförståelse samt skapat positiva effekter på elevernas läslust. Vidare visar resultatet att projektet pedagogiska intentioner inte har uppfyllts eftersom lärarna använt högläsning som metod men inte kopplat högläsningen till eget skapande.

The aim of the study is to examine how preschool teacher looks at aesthetics and how they are using the aesthetics of everyday activities. As a method I have used a qualitative interview form, and I interviewed four preschool teachers. My study is based on a socio-cultural perspective with the direction of Vygotsky's theory of the child's interaction and learning. The results showed that preschool teachers who participated in my survey agreed that the aesthetics and the aesthetic forms of expression are important for children's learning. That offers all kinds of aesthetics and all sorts of materials and the chance to give an expression of what you think is fun is important for my respondents. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur förskollärare ser på estetik och hur de använder estetik i den vardagliga verksamheten. Som metod har jag använt mig av en kvalitativ intervjuform och jag intervjuade fyra stycken förskollärare.  Min studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med riktning mot Vygotskijs teori om barns samspel och lärande. Resultatet visade att förskollärarna som deltog i min undersökning var eniga om att estetik och de estetiska uttrycksformerna är viktigt för barns lärande. Att man erbjuder all slags estetik och alla möjliga material och chansen att ge ett uttryck i det man tycker är kul är viktigt för mina respondenter.

Studiens problemområde grundar sig i lärarstudenters kunskapsomsättning inom estetiska uttryckssätt. Tidigare forskning kan inte fastställa om studenter använder de kunskaper som ges under utbildningen. Syftet med studien är att undersöka blivande lärares upplevelser och resonemang kring användning av musik och drama i svenskundervisning. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyserats utifrån en innehållsanalys. Det finns forskning som visar på språkutveckling genom drama och musik. Dock visar denna studie att integrering av drama och musik i undervisningen inte är given. Respondenterna i studien uttrycker en osäkerhet förknippad med kunskapsbrist, genomförande och elevers lärande. Likaså uttrycker respondenterna att uttryckssättet musik är krävande att integrera i svenskundervisningen. Det bygger på respondenternas självförtroende och känsla av trygghet. Ett positivt inslag i studien är dock respondenternas inställning till integreringen av drama i undervisningen. Då de kan se en tydlig koppling mellan den skrivna och den dramatiserade texten. Vidare är respondenternas inställning påverkad av deras egen erfarenhet. Slutsatsen är att det krävs mer forskning inom de estetiska uttryckssätten drama och musik. Vidare behöver lärarstudenter se sig själva som kulturbärare för att kunna öka sitt självförtroende för integreringen.

Utbildningsforskare i början av 2000-talet uttryckte ett behov av tvärvetenskaplig undervisning för att stärka elevers begreppsförmåga och öka deras intresse för naturvetenskapliga ämnen samt matematik. Diskussionen inkluderade ämnen som Science, Technology, Engeneering and Mathematics (STEM). På senare tid har STEM utökats till STEAM (Science, Technology, Engeneering, Art and Mathematics) i ett försök att tillsammans med vetenskapliga ämnen utveckla kreativa förmågor och innovativt tänkande. A:et i STEAM står för Art, vilket motsvarar ämnet Bild i svensk grundskola. Syftet med föreliggande studie var att utröna om aktuell forskning uppvisar att STEAM-undervisning kan bidra till utveckling av kognition och abstrakt tänkande samt om elevers kreativa förmågor stärks. Studien är en allmän litteraturstudie med en kvalitativ analys av hur aktuell forskning framställer för – och nackdelar med STEAM-undervisning. Aktuell forskning visade på hur STEAM-undervisning möjliggjorde för elever att studera verklighetsbaserade problem och därmed öka förståelsen för hur olika ämnen påverkar varandra. När elever i tvärvetenskaplig undervisning undersökte problem kunde de relatera till och bli medvetna om vikten av att väva samman olika ämnen och dra nytta av tidigare kunskaper. Resultatet påvisade att kreativa material hjälper elever att resonera och reflektera i undervisning samtidigt som elever får en ökad begreppsförståelse. Kreativa och laborativa material blev ett stöd vid problemlösning och elever hittade innovativa sätt att kommunicera med varandra. En slutsats blev att STEAM-undervisning kan gynna elevers förmåga att tänka kreativt och utmanas i att reflektera och kommunicera med andra.