Spelling suggestions: "subject:"estetiska uttrycks""
1 |
Estetik och estetiska uttryckformer i förskolebarns lärande och utveckling : Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn?Rahman, Bonna January 2012 (has links)
Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht
|
2 |
Elevers uppfattning om estetiska uttrycksformer under projektet VASAWirgin, Marlene January 2015 (has links)
Det här examensarbetet handlar om hur elever under ett begränsat projekt uppfattar hur det är att arbeta med estetiska lärprocesser. Tillsammans med en KME- lärare planerade jag ett projekt om Vasatiden som pågick i fem veckor i en skola. Jag valde att studera lärprocesserna i elevernas arbeten under lektionstillfällen och med hjälp av film från lektioner. Mina observationer antecknades löpande i dagboksform och när projektet avslutats fick eleverna anonymt svara på en enkät om hur de hade upplevt arbetet, om de märkt skillnad i arbetssättet och om de uppfattat att klassrumsklimatet hade påverkats. Under arbetets gång hade jag förhoppningar om att eleverna skulle uppleva och uppfatta skillnader i arbetssättet i projektet mot hur de vanligtvis arbetade i skolan. Ett fåtal elever kommenterade detta under projektets gång och menade då att detta arbetssätt var roligare, men att de hade svårt att ge en konkret förklaring till vad det var i arbetet som var roligare. Inte heller när jag sammanställde svaren från enkäten kunde jag få fram några konkreta svar på mina frågor. Eleverna uppskattade att få söka information själva, några elever nämnde att sammarbetet hade varit det bästa medan andra menade att det var vid själva tillverkningen som den stora skillnaden mot hur de var vana att arbeta. De jag kunde se var att majoriteten av eleverna verkade ha uppskattat vårt projekt. I efterhand kan jag se att intervju istället för enkät troligtvis hade kunnat ge mig mer information till min undersökning.
|
3 |
Fyra lärares tankar om estetikManglind, Carolina, Larsson, Lina January 2010 (has links)
Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till estetiskauttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställningverksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olikauttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hurlärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuermed fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan attintegrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristandekunskap om estetiska uttrycksformer begränsar fantasin. Och att begränsningarna egentligenär ett försvar för varför lärarna inte arbetar integrerat med estetiska uttrycksformer och övrigundervisning, när det egentligen handlar om olust och rädsla för det okända.
|
4 |
Bild och drama i läsundervisningen : -En studie om hur bild och drama kan stödja elevers läsförmåga / :Kärrman, Joachim, Lago Unnestam, Hannes January 2016 (has links)
I denna litteraturstudie sammanställs forskning om hur estetiska uttrycksformer i form av bild och drama kan bidra till utvecklingen av elevers läsförmåga. Samt att sammanställa vilken betydelse bild och drama har för läsförmågan. De systematiska sökningarna resulterade i sex artiklar som analyserades till fyra kategorier: ”ökad motivation hos eleverna”, ”ökad förståelse av innehållet”, ”skapa en trygghet att dela med sig” och ”upplevelse av litteraturen”. Resultatet visar att dessa kategorier har en positiv påverkan på elevers läsförmåga. Dock hamnar diskussion, konklusion och implikation i att vidare forskning krävs för att säkerställa hur stor denna effekt är. Fler forskningsstudier anser vi behövliga eftersom tendenserna i studien visar en möjlighet för eleverna att förbättra sina skolresultat.
|
5 |
Drama i förskolan : En intervjustudie om hur förskollärare uppfattar begreppet dramaAndersson, Louise, Sjöström, Linda January 2015 (has links)
Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.
|
6 |
Strategier för kommunikation i förskolan : - En studie om hur barn och vuxna kommunicerar utan det verbala språket. / Communication strategies in preschool : - A study about how children and adults communicate with each other without verbal language.Sandberg, Charlotta, Bandini, Linda January 2016 (has links)
Syftet med denna studien är att synliggöra vilka strategier förskollärare och barn använder i förskolans verksamhet vid kommunikation och samspel. Även hur miljö och material kan påverka barns språkutveckling samt om estetiska uttrycksformer gynnar barns språkliga utveckling. Resultatet visade att en miljö som är utformad för att barn ska känna lugn och trygghet är av stor vikt för språkutvecklingen samtidigt som den är utmanande, intressant och utvecklande. Likaså är förskollärarens förhållningssätt gentemot barnen i verksamheten betydelsefull för hur barnen vågar använda sitt språk och hur deras språk utvecklas. En förskollärare som är lyhörd, tillåtande, omsorgsfull och intresserad gynnar barnens kommunicerade då de ges möjlighet att delta på ett annat sätt. Resultatet visar även att estetiska uttrycksformer används inom olika förskolors verksamheter för att gynna barns samspel, kommunicerande och skapande. Förskollärarna beskrev att genom skapande aktiviteter samt genom musik och rytmik ges barn möjligheter att uttrycka sig på nya och spännande sätt. Språket gynnas på detta sätt genom att språket får nya vägar att ta sig fram. Barn kommunicerar genom kroppsspråk, minspel, lek, det talade språket och på många fler sätt än vad som kan tänkas.
|
7 |
”Att stötta språket handlar mycket om kreativitet” : En kvalitativ studie om hur förskollärare använder estetiska uttrycksformer för att främja barns språkutveckling / ”Supporting Language has a lot to do with Creativity” : A Qualitative Study of how Preschool Teachers use Aesthetic Forms of Expression to promote Children’s Language DevelopmentElin, Brännström, Jessica, Johansson January 2019 (has links)
Denna studie är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling, samt hur och om förskollärarna tar hjälp av estetiska uttrycksformer i förskolans språkundervisning. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet och dess teorier om barns språkutveckling i det sociala samspelet. Som forskningsmetod för insamling av data använder vi semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på olika förskolor. Resultatet har vi kategoriserat utifrån teman som visar på betydelsen av en språkstimulerande miljö med fokus på barns samspel, att använda ett expansivt språk samt att ta vara på vardagssituationerna i förskolan. Förskollärarna uttrycker sin egen roll som viktig i arbetet med barns språkutveckling då det handlar om att lyssna och utgå från barnens intressen. Vidare visar resultatet att estetiska uttrycksformer används på olika sätt för att stödja och främja barns språkutveckling. Förskollärarna är överens om att språket stärks när barnen får erfara det med kroppen. Genom varierande uttryckssätt i samspel med andra barn och vuxna vågar barn uttrycka sig och därmed utvecklar de sin kommunikativa förmåga och sitt språk.
|
8 |
Estetiska uttrycksformer i förskolan : Förskollärares arbete med estetik / Aesthetic expression in preschool : Preschool teachers work with estheticsHultqvist, Sanna January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av sitt arbete med estetiska uttrycksformer i förskolan. Jag har valt att använda semistruktuerad intervju som metod och jag intervjuade fem stycken förskollärare. Studien utgår ifrån fenomenografi och har riktningen mot variationsteorin. I mitt resultat fick jag fram att de intervjuade förskollärare anser alla att estetiska uttrycksformer är en viktig del i verksamheten och för barnens utveckling och lärande. Förskollärarna menade på att få något sätt kunde man alltid möta alla olika barn och barnens behov. / The purpose of this study is to provide knowledge about the descriptions of the preschool teacher's work with aesthetic forms of expression in pre-school. I have chosen to use semi structured interviews as a method and I interviewed five pre-school teachers. The study is based on phenomenography and has the direction of the variation theory. In my result, I found out that all the interviewed preschool teachers believe that aesthetic forms of expression are an important part of the business and for the children development and teaching. The preschool teachers meant in someway, you could always meet all different children and children’s needs.
|
9 |
Estetiska uttrycksformer i förskola och förskoleklass : Pedagogers uppfattningar om bild, drama, musik och rörelseAl-shakarchi, Zahra, Erlandsson, Maria January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Det personliga intresset har även ofta varit avgörande när pedagogerna arbetat med de estetiska uttrycksformerna. Nästan alla pedagoger har uttryckt att ett av deras syften med arbetet med dessa uttrycksformer är att barnen ska ha roligt.
|
10 |
"Estetiska uttrycksformer för att lära?" : Med fokus på språkliga aspekter inom matematikenLöfgren, Mimmi, Deb, Mili January 2012 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka 10 lärares och pedagogers föreställningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lärande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrågor som präglar studien är vad som lärarna anser vara utmärkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser på sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lärande och utvecklingen av begreppsförståelse inom matematiken. För att få svar på dessa frågeställningar har lärarna intervjuats. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom området skiljer sig åt markant. Då svenska skolan ska implicera ”en skola för alla” blir denna studie värd att begrunda, om inte väsentlig för lärandets förutsättningar.Nyckelord: aktiviteter,
|
Page generated in 0.0831 seconds