No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sex förskollärares uppfattningar om barns lärande och av särskilt intresse förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan. En inspiration av en fenomenografisk ansats har använts med semi strukturerade intervjuer. I vårt insamlade material kunde vi hitta två huvudkategorier, förskollärares uppfattningar om barns lärande och förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus. I dessa huvudkategorier kunde vi hitta följande underkategorier. I uppfattningarna om barns lärande framkom det: lekens betydelse, socialt samspel, barnens intressen och inflytande och i uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det: naturen som lärande plats, miljöns betydelse för barns lärande utomhus, samspelet utomhus. Resultatet visar på en mängd olika variationer i förskollärarnas uppfattningar. En variation som framkom i uppfattningarna om barns lärande var en uppfattning om att leken såg som ett verktyg och något annat som framkom i leken var om normer och värden. I uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det variationer om naturen som lärande plats. Uppfattningar som framkom var att barnen kan lära sig olika ämnen, andra uppfattningar var att barnen kan få konkret lärande. / <p>2019-10-29</p>

No description available.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet är att undersöka hur pedagogerna arbetar utomhus kring barns lärande inom naturvetenskap. Observationer har genomförts på fyra förskolor. Resultatet visar att det finns skillnader kring pedagogers synsätt på barns lärande utomhus. Vår tolkning av studien är att pedagogerna har skiftande fokus i arbetet kring läroplanens mål. En slutsats är att de flesta pedagogerna är medforskare och tillsammans med barnen upptäcker de naturvetenskapen.

SammanfattningSyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring användandet av utomhusmiljön som didaktisk resurs samt hur de ser på utomhusmiljöns betydelse för lärande inom olika ämnesområden.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex verksamma pedagoger på tre olika förskolor.ResultatVårt resultat visar att samtliga pedagoger på förskolorna betraktar utomhusmiljön som en didaktisk resurs. Alla ämnesområden, språk, matematik, naturvetenskap, teknik, musik och skapande, är lämpliga att bedriva utomhus. Dessutom visar resultatet stora fördelar avseende barns hälsa och motorik. Pedagogerna nämner också den positiva påverkan som utomhusmiljön har på sinnenas utveckling.

Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.

Abstract   The purpose of this study was to find out how leisure educator´s reason about children’s learning and development, and their view of their own role in the process. Four leisure educators were interviewed to answer these questions. The study is based on qualitative interviews, wich means that the interviewer must interpret and understand what the respondents want to say. This is to get a deeper knowledge of the subject.   The results show that the leisure educators believe they have a large and important role in children's development and learning. It is important that the correct conditions exist for them to be able to see each child's needs and interests. The conditions are that the presence of trained staff, adequate staff and a good working relationship with the school. However, all respondents believe that there is insufficient knowledge of principals and school management. They argue that we need more knowledge about their professional role in child development and learning. This is to carry out a solid work with the children.   Keywords: leisure centers, leisure educator, development of children´s learning

Syftet med studien var att undersöka hur musik används med och av de yngsta barnen i en förskola samt att undersöka hur pedagogerna gynnar barnens intresse för musik och instrumentalspel. Med hjälp av två av de tre frågeställningarna fokuserade studien på om det blev någon skillnad på barnens musiska intresse och lärande i aktiviteter med instrument i relation till att endast ge fri tillgång till instrument. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och ett etnografiskt perspektiv, vilket har inneburit att vara deltagande i observationerna samt använda olika undersökningsverktyg, vilka var spaltobservationer, videoinspelning och intervjuer. Deltagarna i studien var barn i två till tre års ålder och tre pedagoger på två olika småbarnsavdelningar på en förskola där det finns ett uttalat musikintresse. En tydlig skillnad som resultatet visade var att barnen spelade på instrumenten på olika sätt i den fria leken och i musikaktiviteterna. I musikaktiviteterna började barnen slå i jämnare takt på virveltrumman och xylofonen medan de i den fria leken spelade lite hur som helst. Det som kom fram i resultatet av både musikaktiviteterna och den fria leken var ett stort intresse, goda samspelssituationer och glädje hos barnen. I resultatet av intervjuerna beskrivs pedagogernas intresse för att ha instrumentalspel med barnen men på grund av osäkerhet kring hur de ska använda dem blev det inget instrumentalspel med barnen.