<p>Med hjälp av enkätundersökning för lärare på olika skolor inom samma kommun har jagtagit reda på vilken inställning lärare och elever har till utomhuspedagogik. En delresultat var överraskande och positiva, andra inte. Saker som gjorde att en del hade ennegativ inställning till utomhuspedagogik var att det tog för mycket tid att planera ochgenomföra, att rektorn inte var tillräckligt positiv till utomhuspedagogik och att det varsvårt att få en del elever motiverade till att lära sig saker utomhus. Många av de läraresom inte hade utbildning inom utomhuspedagogik ville gå en sådan kurs och lära sigmer om ämnet för att sedan kunna använda det i sin undervisning. Ingen av de lärarnasom deltog i min undersökning var negativt inställda till ordet utomhuspedagogik, vilketvar positivt för min undersökning.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.   Våra frågeställningar är: Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande? På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården? Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården? För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är spontan och att det är barnens lek som är i fokus. Förskollärarna beskriver mest fördelar med det pedagogiska arbetet utomhus så som möjligheten till motorisk träning.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden. Att som pedagog flytta ut verksamheten till skogen kan vara en svår och ovan situation för flera pedagoger eftersom det inte alltid är ett regelbundet inslag i undervisningen. I dagens skola finns elever från olika kulturer med skiftande inställning till naturen undervisningsplats. I denna studie diskuteras hur pedagogen kan bemöta detta / The purpose of this study is to gain more knowledge and understanding of the importance of doing outdoor activities in primary education. The questions that are answered in the study assumes to get an understanding of why it is important to operate outdoors, but also what is important to consider as a teacher at the outdoor education. The method used is a quantitative survey in the form of interviews. This is to get a clearer picture of outdoor education from the perspective pedagogue. Outdoor education is one way of teaching used in schools for many years, not least in the old days when it is also deemed to have been easier to conduct outdoor activities as the children then had one more accustomed to staying out at leisure. That as an educator to move out activities to the forest can be a difficult and unfamiliar situation for many teachers because it is not always a regular feature of teaching. In today's school has pupils from different cultures with different attitudes towards nature education site. This study discusses how the teacher can respond to this.

Med hjälp av enkätundersökning för lärare på olika skolor inom samma kommun har jagtagit reda på vilken inställning lärare och elever har till utomhuspedagogik. En delresultat var överraskande och positiva, andra inte. Saker som gjorde att en del hade ennegativ inställning till utomhuspedagogik var att det tog för mycket tid att planera ochgenomföra, att rektorn inte var tillräckligt positiv till utomhuspedagogik och att det varsvårt att få en del elever motiverade till att lära sig saker utomhus. Många av de läraresom inte hade utbildning inom utomhuspedagogik ville gå en sådan kurs och lära sigmer om ämnet för att sedan kunna använda det i sin undervisning. Ingen av de lärarnasom deltog i min undersökning var negativt inställda till ordet utomhuspedagogik, vilketvar positivt för min undersökning.

<p>Syftet med vårt arbete är att få en större inblick i vad utomhuspedagogik innebär. Vi ville ta reda på fördelar och nackdelar med metoden och hoppas därmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbättra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik används i skolorna och hur pedagogerna ser på användandet av metoden. Vår studie har genomförts vid tre skolor i sydvästra Sverige. På varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre åldrarna. Efter samtal med ansvarig på en utomhuspedagogisk verksamhet har vi fått en bra grund inom ämnet. Vi har även läst in oss på relevant litteratur och använt oss av högskolor och universitet i landet som arbetar mycket med utomhuspedagogik. Som en del i vårt arbete ville vi klargöra begreppen utomhuspedagogik och friluftsliv. Vi har valt att inte lägga någon större vikt på friluftsliv eftersom vi ville fokusera på utomhuspedagogiken. Det som framkommit i våra intervjuer med pedagogerna är att de ser positivt på metoden, de tycker att utomhuspedagogiken främjar inlärning och ger en större lust att lära. De flesta pedagogerna menar att metoden ger ett sammanhang och är bra att använda sig av för att stärka och tydliggöra undervisningen inomhus. De största hinderna verkar ligga i att eleverna är dåligt utrustade för uteverksamhet, att det är besvärligt att planera utomhusundervisning då det inte finns tid till detta samt att skolans läge avgör möjligheten att använda sig av uterummet. Det har framkommit att ett stort ansvar ligger hos lärarutbildningen. Om utomhuspedagogik ska växa måste alla blivande pedagoger undervisas i hur man kan använda sig av metoden i skolan.</p>

<p>I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun. Vi har samlat in dem, gått igenom dem och kategoriserat efter våra frågeställningar. Vi kan se att alla pedagoger anser att utomhuspedagogiken är viktig för elevernas välbefinnande, nästan alla har det inplanerat i sin verksamhet. För vissa finns ett eller flera hinder, andra kan ta sig över hindren och ser möjligheterna istället. Tidsbrist, ekonomi, stora barngrupper och dåligt väder utgör ofta ett hinder, men man ser möjligheter i att kunskaper befästs bättre, att barnen får ökat välbefinnande och större chans att träna socialt samspel.</p>

Syftet med vårt arbete är att få en större inblick i vad utomhuspedagogik innebär. Vi ville ta reda på fördelar och nackdelar med metoden och hoppas därmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbättra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik används i skolorna och hur pedagogerna ser på användandet av metoden. Vår studie har genomförts vid tre skolor i sydvästra Sverige. På varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre åldrarna. Efter samtal med ansvarig på en utomhuspedagogisk verksamhet har vi fått en bra grund inom ämnet. Vi har även läst in oss på relevant litteratur och använt oss av högskolor och universitet i landet som arbetar mycket med utomhuspedagogik. Som en del i vårt arbete ville vi klargöra begreppen utomhuspedagogik och friluftsliv. Vi har valt att inte lägga någon större vikt på friluftsliv eftersom vi ville fokusera på utomhuspedagogiken. Det som framkommit i våra intervjuer med pedagogerna är att de ser positivt på metoden, de tycker att utomhuspedagogiken främjar inlärning och ger en större lust att lära. De flesta pedagogerna menar att metoden ger ett sammanhang och är bra att använda sig av för att stärka och tydliggöra undervisningen inomhus. De största hinderna verkar ligga i att eleverna är dåligt utrustade för uteverksamhet, att det är besvärligt att planera utomhusundervisning då det inte finns tid till detta samt att skolans läge avgör möjligheten att använda sig av uterummet. Det har framkommit att ett stort ansvar ligger hos lärarutbildningen. Om utomhuspedagogik ska växa måste alla blivande pedagoger undervisas i hur man kan använda sig av metoden i skolan.

I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun. Vi har samlat in dem, gått igenom dem och kategoriserat efter våra frågeställningar. Vi kan se att alla pedagoger anser att utomhuspedagogiken är viktig för elevernas välbefinnande, nästan alla har det inplanerat i sin verksamhet. För vissa finns ett eller flera hinder, andra kan ta sig över hindren och ser möjligheterna istället. Tidsbrist, ekonomi, stora barngrupper och dåligt väder utgör ofta ett hinder, men man ser möjligheter i att kunskaper befästs bättre, att barnen får ökat välbefinnande och större chans att träna socialt samspel.

This scientific essay is based on four self-perceived situations that all takes place in an outdoor environment. The children are aged seven to nine years. At least one of the children in the groups has some type of concentration difficulties. I have combined my practical experience with literature and previous research regarding outdoor education and children with concentration difficulties. Based on this I have tried to interpret and reflect on the opportunities and problems with outdoor education for children with concentration difficulties, especially so called situational concentration difficulties. I have also reflected on my role as a teacher for these children in the outdoor environment. I have divided my reflection into three perspectives; the active perspective, the individual perspective and the interaction perspective. I have found information supporting that practical element in teaching helps children with concentration difficulties in the learning process. I also believe that an outdoor environment provides great opportunities in such practical pedagogy. However, the teacher has to do a lot of planning and needs a lot of knowledge of children with special needs. In my opinion, outdoor education can also be used to strengthen children with concentration difficulties from an individual perspective and give them a positive experience. This applies if the outdoor activities are tailor made to the individual. Cooperative learning in an outdoor environment can strengthen children with concentration disorders if the composition of the group is adapted to the child. If the teacher does not meet the high demands regarding outdoor teaching, the benefits might quickly become negative experiences for children with concentration difficulties.

Bakgrund: Utomhuspedagogik kan vara all slags verksamhet som sker utanför förskolans lokaler. Synen i skolan och förskolan på vad utomhuspedagogiken innebär är bred och förskolor och skolor har inrättat verksamheter med olika inriktningar utifrån de förutsättningar och behov som finns. Utomhuspedagogik har blivit både ett ämnesområde och ett arbetssätt. Utomhuspedagogik har även blivit fokuserat i diskussionen teori – praktik och blivit ett populärt inslag inom didaktik och pedagogik som anses vara gynnande för kunskapsutvecklingen. Att lära sig med hjälp av naturmiljö bidrar inte bara till ren kunskap utan det medverkar även till hälsogynnande effekter. Det kan även ge ett miljöengagemang när barnen blir vuxna. Det finns många faktorer som påverkar hur och i vilken omfattning pedagoger bedriver utomhuspedagogik.   Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur pedagoger i förskolan genomför utomhuspedagogiska aktiviteter ur ett lärarperspektiv samt ta reda på anledningar till varför man bedriver den form av utomhuspedagogik som man gör.   Metod: Vi har genomfört 18 intervjuer på tre olika förskolor. Två av förskolorna är traditionella förskolor som inte har utomhusundervisning som profilering medan den tredje förskolan har en tydlig utomhuspedagogisk inriktning.   Resultat: Resultatet har visat att pedagogerna på de två traditionella förskolorna som vi studerade har få planerade utomhuspedagogiska aktiviteter. Det mest förekommande på dessa förskolor är fri lek när de vistas utomhus. Alla faktorer som hindrar pedagogerna från att bedriva utomhuspedagogik verkar leda till att den fria leken används i så stor utsträckning. På de traditionella förskolorna förekommer vistelse i naturen sporadiskt och man talar mest om vad som utförs på gården som utomhuspedagogik. Pedagogerna på naturförskolan skiljer sig åt i sitt arbetssätt eftersom den största delen av utomhuspedagogiken är planerad. Nästan alla pedagoger på de tre förskolorna anger att den viktigaste faktorn för att kunna bedriva kvalitativ utomhuspedagogik är engagemang och intresse.