Syfte och frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka möjliggörandet av friluftsliv i skolor i Stockholms innerstad och förorter. Vi har undersökt hur lärare bedriver friluftsliv samt hur de förhåller sig till begränsade faktorer som uppkommer vid friluftslivundervisningen. Följande frågor har vi formulerat för vår studie: Hur bedriver lärare i idrott och hälsa friluftsliv i Stockholm? Vad anser lärare i idrott och hälsa att friluftsliv bidrar till? Hur ser lärare i idrott och hälsa på stöd från andra parter i skolan som begränsande faktor? Hur ser lärare i idrott och hälsa på begränsande faktorers betydelse för friluftslivsundervisning? Metod: Vi genomförde denna studie via en kvalitativ metod med ett handplockat och bekvämlighetsurval. Vi valde att handplocka fem verksamma idrottslärare som bedriver friluftsliv i skolan samt använda oss av ett bekvämlighetsurval eftersom vi tidigare haft kontakt med dessa fem verksamma idrottslärare. Ramfaktorteorin har utgjort studiens teoretiska ramverk.  Resultat :De intervjuade lärarna menar att undervisningen i friluftsliv bidrar till en god psykisk, fysisk och social hälsa samt kunskap i, om och genom friluftsliv. Resultatet visar också att friluftsliv endast bedrivs till viss mån eftersom det finns begränsade faktorer som hindrar en mer omfattande undervisning i friluftsliv. Ramfaktorteori bygger på faktorer som oberoende av lärare som kan begränsa undervisning av i detta fall friluftsliv. De begränsade faktorerna i denna studie är till största del, tid, geografiskt läge, kollegialt samarbete, tillgång till material, ekonomin samt att friluftsliv definieras vagt i kursplanen. Lärarna hävdade olika gällande samarbete med ledningen och kollegor, hos de flesta fungerade samarbetet bra dock fanns det hierarkiska svårigheter som präglat en del lärares undervisning.  Slutsats:Trots att friluftsliv poängteras i styrdokumentet bedrivs det inte i den utsträckning den skall. Det finns bakomliggande ramfaktorer kring detta som begränsar friluftslivsundervisningen. De största faktorerna är tid och geografiskt läge. Om lärare har möjlighet att överkomma dessa två faktorer bidrar det till bättre förutsättningar för möjliggörande av friluftsliv.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur friluftsliv tolkas och bedrivs inom svenska skolor utomlands, detta med hänsyn till länders olika klimatförhållanden och avsaknad av svensk allemansrätt. Frågeställningar - Överensstämmer friluftslivsundervisningen som bedrivs i de utomlandssvenska skolorna med läroplanens riktlinjer kring friluftsliv och hur kan detta gestaltas? - Hur kan friluftslivsundervisningen skilja sig mellan skolor i Sverige och svenska skolor utomlands? Metod En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte; en enkät med både fasta- och öppna frågor. Enkäten riktades till lärare i idrott och hälsa verksamma på svenska skolor utomlands. Totalt av 19 existerande svenska skolor utomlands, valde 15 av dessa skolor att delta i studien och därmed besvara enkäten, varav fem manliga lärare och 10 kvinnliga lärare. Resultat Resultatet visade på att undervisningen skiljer sig mellan svenska skolor utomlands och skolor i Sverige. Framförallt skiljer sig innehållet för lektionerna men även upplägget av friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisningen i de svenska skolorna utomlands stämmer för det mesta överens med läroplanens riktlinjer. Var femte lärare (20%) angav att de bortsåg från moment ifrån kursplanen med argument för svårigheter i genomförandet p.g.a. materialbrist eller tillgång till ett visst klimat. Slutsats Lärare i idrott och hälsa, verksamma i svenska skolor utomlands tolkar läroplanen och tillhörande kursplan i idrott och hälsa (Lgr11) generellt på ett sådant sätt att det hade passat för undervisning i Sverige med tillgång till svenska skogar snö och isar. Samt tillgängligheten av skalenliga kartor för orientering och rättigheter för specifika aktiviteter i naturen i och med allemansrätten. Dock anpassas undervisningen i de svenska skolorna utomlands med alternativa lösningar, en stor del (80%) av lärarna menar att kursplanen i idrott och hälsa kan följas fullt ut medans resterande andel av lärarna angav att vissa undantag till kursplanen måste tas i beaktande.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                       - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen? - Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor? - Påverkar moderna äventyrare utvecklingen? - Sker utvecklingen mot design mer än funktion? - Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen? - Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen? - Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta? Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv. Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige. En skillnad mellan våra nationer  kan varit kopplad till nationalistiska indelningsgrunder, där det funnits en prevalens för inköp av inhemska produkter. Den ökade globaliseringen gör att gränserna i framtiden suddas ut och aspekter som hållbarhet, miljö, klimat, samt även specialiserade produkter nischade för sitt specifika användningsområde kommer att dominera produktutvecklingen. Slutsats: Utvecklingen tycks ha givit den kvinnliga publiken ett större produktutbud än tidigare. En klyfta har uppstått mellan många traditionella friluftsentusiaster som hänvisar till en sorts hysteri inom produktområdet. I motsats till detta står de stora företagen som tycker att de producerar mer funktionell utrustning som förhöjer friluftslivsupplevelsen. Reklamen för friluftslivsprodukter har utvecklats från att sälja produkter till att sälja livsstilar. Identitet, status och grupptillhörighet har också i högre grad börjat påverka konsumenternas inköp i relation till dessa produkter.  Ökade influenser från idrottens värld och modevärlden kommer sannolikt i framtiden att ställas mot övriga trender mot ett mer hållbart och miljömässig utveckling inom detta område.

Syfte och frågeställning Tanken med denna studie väcktes mot bakgrund av att friluftsundervisningen i skolan har fått massiv kritik att vara bristfällig. Detta är en kvalitativ studie där sex idrottslärare har intervjuats för att ta reda på hur deras friluftsundervisning ser ut i allmänhet men det främsta syftet med studien är att undersöka hur lärarna tolkar målet "att orientera sig" kopplat till, det centrala innehållet det står under, gällande friluftsliv och utevistelse i Lgr 11. *Hur tolkar lärarna i idrott och hälsa det centrala innehållet "att orientera sig"? *Hur arbetar idrottslärarna för att alla elever ska klara kravet innan sjätte klass? *Hur bedöms kunskapskravet? Metod Som metod har jag intervjuat sex undervisande idrottslärare med en spridning från Småland i söder till Jämtland i norr. Jag tog kontakt med lärarna via mail eller telefon och en intervjutid bokades in. Intervjuerna gjordes på telefon. Resultat Resultatet visade att övervägande del har tolkat målet som sporten orientering och det var också den metod som tog överhanden i undervisningen som syftade till att träna just det nämnda målet. Några använde sig av andra metoder som kartpromenader eller fjällturer. När det kom till att bedöma målet hade alla idrottslärarna prestationsmål likt en orienteringstävling som bedömningssituation. Dock var övervägande antal lärare överens om att tiden inte var avgörande utan fokus låg på antal hittade kontroller. Slutsats Min slutsats är att detta beror på en rad ramfaktorer som påverkar hur undervisningen ser ut. Idrottslärarna vittnar om ständig tidsbrist, bristfällig utrustning, brist på pengar och andra resurser samt tveksamt engagemang från deras kollegor. Det är just mer resurser som personal som de anser är en av förutsättning när man bedriver friluftsundervisning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärarstudenter på Gymnastik- och idrottshögskolan upplever momentet friluftsliv samt att finna de inre faktorer som kan spela in på lärarens beslut om att undervisa i friluftsliv. Hur ser idrottslärarstudenter på de olika momenten i friluftsliv? Hur ser idrottslärarstudenter på att undervisa i de tre olika friluftslivsmomenten? Hur påverkar idrottslärarstudenternas kunskaper i och erfarenheter av friluftsliv deras inställning till att undervisa i momentet?  Metod  Denna studie är en kvantitativ undersökning där insamling av data har skett genom en enkätundersökning bestående av 24 frågor. Enkäten besvarades av idrottslärarstudenter i årskurs 2 till 5 på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Det totala bortfallet i studien var 15 %.  Totalt deltog 148 idrottslärarstudenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet Statistica 64 version 11. All insamlad data har behandlats i statistikprogrammet Statistica 64 version 11 med hjälp av frekvensanalyser och Pearsons &amp; M-L Chi2 – test.  Resultat  Av de 148 studenterna känner sig 22% osäkra på att undervisa i grönt friluftsliv, 51 % av respondenterna känner sig osäkra på att undervisa i blått friluftsliv och 58% av respondenterna känner sig osäkra på att undervisa i vitt friluftsliv. Största delen av dessa respondenter anger kunskapsbrist som främsta anledning till osäkerheten vilket även sambanden mellan studenternas egen skattning av sina kunskaper och deras känsla inför momentet och att undervisa i momentet visar.  Slutsats Majoriteten av studenterna har liten erfarenhet av friluftsliv från sin egen skolgång. Grönt friluftsliv är det friluftslivsmoment som störst andel respondenter anger att de har erfarenhet av ifrån sin egen skolgång. Det är även det friluftslivsmoment som störst andel respondenter har en positiv upplevelse av samt det som störst andel respondenter känner sig säkra på att undervisa i. Majoriteten av respondenterna anser sig ha endast grundläggande kunskaper i samtliga tre friluftslivsmoment. Kunskapsbrist är den överlägset främsta anledningen till känsla av osäkerhet i att undervisa i friluftsliv. De studenter som har genomfört utbildningarna i de olika momenten av friluftsliv anger i mindre grad att de är osäkra. / Aim The purpose of this study is to investigate how PE teacher-students at The Swedish School of Sports and Health sciences experience the school segment Outdoor teaching, and to find what internal factors that may influence the teacher's decision to teach it. What are the PE-teacher student’s views on the different areas of the subject outdoors? What are the PE-teacher student’s views on teaching the subject outdoors? How do the PE-teacher student’s knowledge in and experience of outdoor education affect on their attitude towards teaching the subject?  Method This study is a quantitative survey where the data collection has been done through a questionnaire survey consisting of 24 questions. The questionnaire was answered by PE-teacher students in grade 2-5 at the Swedish school of sports and health sciences In Stockholm. The total loss of responses in the study on the entire population is 15%. Collected data were analyzed using the statistical program Statistica 64 version 11 using frequency analysis and Pearsons and M-L Chi Square – test.  Results Of the total of 148 participant student 22 % feel insecure about teaching the green outdoor education, 51 % of the respondents feel insecure about teaching the blue outdoor education and 58 % of the respondents feel insecure about teaching the white outdoor education.  The majority of these respondents indicate a lack of knowledge as the main reason for the uncertainty. Which is also shown in compared results between students' own estimates of their knowledge and their attitude towards the subject and towards teaching it.  Conclusions The majority of the students have little experience with outdoor activities from their own schooling. Green outdoors is the type of outdoors most of the students have experience of from their own schooling. Green outdoors is also the type of outdoors that most of the students have a positive experience of and feel secure teaching in school. The majority of the respondents consider themselves to have basic knowledge of the three different types of outdoors. Lack of knowledge is the superior reason for the feeling of insecurity towards teaching the subject. The students who have completed courses in the various types of outdoors indicates less insecurity towards teaching the different types of outdoors.

Syfte och frågeställningar: Studien avser att undersöka om högstadieelever får prova på friluftsliv och utevistelse i sin idrottsundervisning utifrån kunskapsmålen i Lgr 11 samt hur nöjda de är med momentet friluftsliv och utevistelse. Frågeställningar: Vilka moment inom ämnet friluftsliv och utevistelse får eleverna prova på i sin idrottsundervisning utifrån kursplanen? Hur ser de inbördes förhållandena ut mellan momenten inom friluftsliv och utevistelse i idrottsundervisningen enligt eleverna? Metod Totalt deltog 124 högstadieelever från en skola i Danderyds kommun. Eleverna fick besvara en pilottestad enkät med frågor om deras undervisning i friluftsliv och utevistelse. Enkäten utformades efter kunskapsmålen i Lgr 11. Insamlad data bearbetades i Excel och Statistica. Resultat: Resultatet visade att de flesta elever upplever att de fått prova på samtliga moment inom friluftsliv och utevistelse i skolan enligt Lgr 11. Eleverna fick till största del ta lärdom av orientering i okänd miljö med olika hjälpmedel. Även andra moment inom friluftsliv såsom livräddning under olika årstider fick eleverna ta del av men inte i lika stor utsträckning. De moment som eleverna upplevde de fått prova på minst var att själva planera, organisera och genomföra en friluftsaktivitet samt friluftslivets kulturella traditioner. Slutsats: Studien talar emot tidigare forskning om att friluftsliv är ett bristande moment i skolan. Skolan vi undersökte hade bra förutsättningar för att kunna undervisa och uppnå målen i friluftsliv och utevistelse utifrån Lgr11 med deras geografiska läge. Studiens resultat visar att eleverna fått prova på samtliga kunskapsmål. / Aim The aim with the study is to investigate if high school students get to experience outdoor teaching and outdoor activities based on its content within the curriculum Lgr 11 and how satisfied they are with the specific segment as a whole. Research questions: What part of outdoor teaching and outdoor activities do the students get to experience in physical education based on the curriculum Lgr 11? According to the students, how does the interrelation between the different segments of outdoor teaching and outdoor activity look like? Method A total of 124 students from the eight and ninth grade in Danderyd took part in the study. The students were asked to answer a pilot-tested questionnaire regarding their education in outdoor teaching and outdoors activities. The questionnaire was based on the learning goals from Lgr 11. The collected data were processed in Excel and Statistica. Results The result shows that the majority of students feel that they have got to experience all segments from outdoor teaching and outdoor activity as stated in the curriculum Lgr 11. The dominating segment according to the students was orientation in unknown environment with the help of different resources. Other segments within outdoor teaching and outdoor activity, e.g, life-saving training throughout the different seasons was mentioned as well, but not to the same extent. The minority of activities within the segment of outdoor teaching and outdoor activity, i.e, the activities that the students had experienced the least, were to plan, organize and perform outdoor activity, as well as being taught about the cultural traditions that come with outdoor teaching and outdoor activites. Conclusions The study argues against previous research that outdoor teaching and outdoor activities is lacking in presence in school. The school where the study took place had good opportunities to teach and to achieve the goals of outdoor teaching stated in Lgr 11, much thanks to their geographical location. The result demonstrates that the students have got to practice all segments within the curriculum Lgr 11.

<p>Syftet med vårt arbete är att få en större inblick i vad utomhuspedagogik innebär. Vi ville ta reda på fördelar och nackdelar med metoden och hoppas därmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbättra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik används i skolorna och hur pedagogerna ser på användandet av metoden. Vår studie har genomförts vid tre skolor i sydvästra Sverige. På varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre åldrarna. Efter samtal med ansvarig på en utomhuspedagogisk verksamhet har vi fått en bra grund inom ämnet. Vi har även läst in oss på relevant litteratur och använt oss av högskolor och universitet i landet som arbetar mycket med utomhuspedagogik. Som en del i vårt arbete ville vi klargöra begreppen utomhuspedagogik och friluftsliv. Vi har valt att inte lägga någon större vikt på friluftsliv eftersom vi ville fokusera på utomhuspedagogiken. Det som framkommit i våra intervjuer med pedagogerna är att de ser positivt på metoden, de tycker att utomhuspedagogiken främjar inlärning och ger en större lust att lära. De flesta pedagogerna menar att metoden ger ett sammanhang och är bra att använda sig av för att stärka och tydliggöra undervisningen inomhus. De största hinderna verkar ligga i att eleverna är dåligt utrustade för uteverksamhet, att det är besvärligt att planera utomhusundervisning då det inte finns tid till detta samt att skolans läge avgör möjligheten att använda sig av uterummet. Det har framkommit att ett stort ansvar ligger hos lärarutbildningen. Om utomhuspedagogik ska växa måste alla blivande pedagoger undervisas i hur man kan använda sig av metoden i skolan.</p>

Syftet med vårt arbete är att få en större inblick i vad utomhuspedagogik innebär. Vi ville ta reda på fördelar och nackdelar med metoden och hoppas därmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbättra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik används i skolorna och hur pedagogerna ser på användandet av metoden. Vår studie har genomförts vid tre skolor i sydvästra Sverige. På varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre åldrarna. Efter samtal med ansvarig på en utomhuspedagogisk verksamhet har vi fått en bra grund inom ämnet. Vi har även läst in oss på relevant litteratur och använt oss av högskolor och universitet i landet som arbetar mycket med utomhuspedagogik. Som en del i vårt arbete ville vi klargöra begreppen utomhuspedagogik och friluftsliv. Vi har valt att inte lägga någon större vikt på friluftsliv eftersom vi ville fokusera på utomhuspedagogiken. Det som framkommit i våra intervjuer med pedagogerna är att de ser positivt på metoden, de tycker att utomhuspedagogiken främjar inlärning och ger en större lust att lära. De flesta pedagogerna menar att metoden ger ett sammanhang och är bra att använda sig av för att stärka och tydliggöra undervisningen inomhus. De största hinderna verkar ligga i att eleverna är dåligt utrustade för uteverksamhet, att det är besvärligt att planera utomhusundervisning då det inte finns tid till detta samt att skolans läge avgör möjligheten att använda sig av uterummet. Det har framkommit att ett stort ansvar ligger hos lärarutbildningen. Om utomhuspedagogik ska växa måste alla blivande pedagoger undervisas i hur man kan använda sig av metoden i skolan.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare upplever möjligheterna att förverkliga friluftsundervisning mot bakgrund av dess position i ämnet idrott och hälsa i den nya läroplanen Lgr 11. Med följade frågeställningar till hjälp: - Hur ser idrottslärarna på uppbyggnaden av nya kursplanen för idrott och hälsa? - Hur ser idrottslärarna på friluftslivets position i nya kursplanen för idrott och hälsa, Lgr 11 i jämförelse med Lpo 94? - Hur ser idrottslärarna på möjligheten att förverkliga friluftsundervisning i relation till den nya kursplanen, Lgr 11? - Arbetar hela skolan tillsammans för att eleverna ska uppnå målen inom friluftsliv?   Metod Studien är gjord med en kvalitativ forskningsansats för att få en ökad förståelse inom det valde området. Studie innehåller intervjumaterial från fem utvalda idrottslärare som jobbar på skolor runt om i storstockholmsområdet. Detta val är delvis strategiska då jag fick kontakt med idrottslärarna genom mina studiekamrater. Kontakten skedde via mail där information om syftet med studien, och vad dem skulle bidra med. Alla idrottslärarna ställde sig positiva till att intervjuas och det ägde rum ute på skolorna. Intervjuerna spelades in och därefter transkriberades ordagrant till text.   Resultat Som resultat av intervjuerna visade det sig att samtliga intervjupersoner ansåg att Lgr 11 är mycket tydligare. De var även helt överens om att friluftsliv som begrepp lyfts fram och kunskapsmål framgår tydligare, till skillnad från Lpo 94 som de alla ansåg vara luddig. Tre av fem idrottslärare ansåg att deras samarbete på skolan fungerade bra då det gällde friluftsliv och de trodde inte det skulle vara några problem att uppnå de uppnåendemålen i den nya läroplanen. De andra två idrottslärarna ansåg att samarbetet mellan kollegorna var en aning bristfällig. Slutsats Tre lärare på två av skolorna tror sig kunna förverkliga målen i nya läroplanen gällande friluftsliv medan de andra två ansåg att det finns begränsningar som försvårar möjligheterna för deras elever. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. Frågeställningarna är: Vad har idrottslärare för tankar kring friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder påverkar hur idrottslärarna planerar och genomför undervisningen i friluftsliv? Stämmer den bedrivna friluftslivsundervisningen överens med läroplanen? Metod För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna används meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultat Resultatet visar att lärarnas eget intresse för friluftsliv har en stor påverkan på hur de bedriver undervisningen i friluftsliv. De faktorer som främst påverkar hur undervisningen planeras och genomförs är kollegornas acceptans, de ekonomiska förutsättningarna, och slutligen närliggande naturområde. Lärarnas syn på undervisningen i friluftsliv överens-stämmer i stort med läroplanen och någon avgörande diskrepans har inte kunnat påvisas. Slutsats Lärarnas syn på friluftsliv stämmer till stor del överens med den officiella definitionen av friluftsliv. Den faktor som främst påverkar lärarnas planering är kollegornas acceptans och villighet att hjälpa till vid undervisningen i friluftsliv. Utan viss hjälp från övriga lärare är det svårt att genomföra en bra undervisning i friluftsliv. Läroplan 2011 innebär ett steg i rätt riktning och lärarna upplever att den ger ett bättre stöd än tidigare läroplan vid planeringen av undervisningen i friluftsliv.