Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden. • Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan? • Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång? • Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan? Metod Vi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm. Resultat Resultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte. Utövandet av friluftsliv minskar med åren för både män och kvinnor. Innan de fyllde 12 år var flickorna ute i naturen oftare än pojkarna, men denna skillnad jämnas ut och är inte längre signifikant för det senaste året. Resultaten tyder på att hur mycket man har utövat friluftsliv under det senaste året och mellan 12 och 15 års ålder påverkar elevernas allmänna inställning till friluftslivsundervisningen, hur meningsfull de tycker att den är och om de vill ha mer friluftsliv i skolan. Kön, bostadsområde och hur ofta man var ute i naturen innan man fyllde 12 år hade ingen signifikant påverkan. Slutsats Vår slutsats är att ju oftare man är ute i naturen som ungdom, dvs. efter att man har fyllt 12 år, påverkar den allmänna inställningen till och upplevelsen av friluftsliv positivt. Vi anser därför att skolan bör sträva efter att främja elevers möjlighet till att vistas ute i naturen i skolan. / Aim The aim of the study was to examine students' relationship to friluftsliv at school and during their free time. • What are the students' attitudes to and experience of friluftsliv education in school? • What experiences of friluftsliv do students have from their childhood, free time and schooling? • Is there a correlation between how much friluftsliv you have exercised during your upbringing and attitudes towards and experiences of the teaching of friluftsliv in school? Method We have in this study used a quantitative method to get a generalizable picture of our sample and to be able to perform statistical calculations. We used a questionnaire that addressed issues of students' experiences of and approaches to friluftsliv. The questionnaire was distributed to 225 students who were selected from a convenience sample, divided into two high schools in a suburb south of Stockholm. Results The results of this study shows that students generally have a positive attitude to the teaching of friluftsliv in school, and that the majority of the students have positive experiences from the friluftsliv they have practiced. Any differences between men and women were not found. The practice of friluftsliv decreases with age for both men and women. Before the age of 12 years, girls are out in the wild more often than boys, but this difference is evened out and is no longer significant for the past year. The results suggest that how much you have exercised friluftsliv in the last year and between 12 and 15 years of age affects students' general attitude toward friluftsliv, how meaningful they find it and if they want more friluftsliv in school. Gender, residential, and how often they were out in the wild before they turned 12 years had no significant effect. Conclusion Our conclusion is that the more often you are out in the wild as a youth, ie. after having reached the age of 12 years, influences the general attitudes towards and experiences of friluftsliv in a positive way. We therefore believe that schools should strive to foster students'ability to be out in nature during school.

Syftet med studien är att ta reda på vilka möjligheter förskollärare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frågeställningar om hur förskollärare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjälp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de väljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare. I resultatet framkom det att förskollärarna upplever att det finns många möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik är den del av matematiken som är svårast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollärarna som lätta och roliga att arbeta med utomhus. Naturen och friluftslivets positiva effekter på barnen visade sig vara att barnen får träna sin motorik, vara fysiskt aktiva, röra sig på stora ytor och använda hela kroppen och flera sinnen vid lärotillfällena. Förskollärarna upplever även att barnen blir lugnare i utomhusmiljön och att det är enklare att skapa ett intresse för matematik i naturen och friluftslivet.

Den senaste kursplanen i idrott och hälsa betonar att friluftsliv ska vara en del av undervisningen. I samband med en flygande inspektion av skolinspektionen 2010 uppdagades det att olika bollsporter var det som förekom mest i idrottsundervisningen. Med detta i åtanke var undersökningens syfte att beskriva innehåll och omfattning i friluftsundervisningen i skolan, och om det fanns några skillnader beroende på om skolan ligger i en stats- eller naturmiljö. Undersökningens syfte var också att ta reda på elevernas uppfattning om vad friluftsliv är och deras inställning till friluftsliv. Undersökningen har en kvantitativ komparativ ansats och resultatet baseras på 76 enkäter. Insamlad data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att små skillnader finns men att både innehåll och omfattning är liknande på skolorna. Resultatet visar också att eleverna har en positiv syn till friluftsliv och undervisningen kring friluftsliv. En slutsats som drogs var att miljön kring skolan inte nödvändigtvis påverkar undervisningen i friluftsliv negativt eller positivt. Nyckelord: Friluftsliv, Naturmiljöaktivitet, Skola. The latest curriculum in physical education emphasizes that friluftsliv should be part of the teaching. In conjunction with a flying inspection of the school inspectorate in 2010, it emerged that various ball games were the most represented in physical education. With this in mind the survey's purpose to describe the content and scope of outdoor education in schools, and whether there were any differences depending on whether the school is surrounded by roads and houses or nature. Its objective was to find out students perception of what friluftsliv are and their approach to friluftsliv. The investigation had a quantitative comparative approach and the result is based on 76 surveys. Collected data were processed in SPSS. The results show that small differences exist but that both the content and scope is similar in the schools. The results also show that students have a positive approach to friluftsliv and the education around friluftsliv. One conclusion drawn was that the environment around the school does not necessarily affect the teaching of friluftsliv negatively or positively. Key words: Friluftsliv, Activities in nature environment, School.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: In press. Paper 2: Submitted.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: In press. Paper 2: Submitted.

Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>

I detta examensarbete har vi undersökt vad som motiverar individer till att studera friluftslivskurser vid Högskolan i Kalmar, vi ville också ta reda på om det fanns några skillnader till motivationen om vi ser på kön eller åldersskillnader. Studien är tänkt som en del av ett forskningsarbete som kommer att bedrivas på Högskolan i Kalmar (Blivande Linneuniversitetet) vi har i denna studie valt att uppmärksamma vilken form av motivation som driver studenterna under utbildningen. I bakgrunden berörs tidigare forskning gällande olika motivationsteorier med anknytning till lärande. Vidare lyfter vi också fram forskning om vuxenutbildning och vad som motiverar till aktiviteter inom friluftsliv.  Undersökningen bedrevs kvantitativt och data samlades in i form av en enkätundersökning. I vår kvantitativa undersökning bearbetade vi 70 enkäter som var fullständigt ifyllda. I undersökningen deltog 38 kvinnor och 32män mellan 19 år och 51 år.  Resultatet redovisas i form av diagram som antingen berör inre motivation eller amotivation. I resultatet kan man bland annat utläsa att respondenterna drivas av en inre motivation då de väljer att utbilda sig inom friluftsliv. Vidare pekar också resultatet på att respondenterna i större grad motiveras av att undervisningen är kul och intressant än att den är viktig för dem.               I diskussionen jämförs undersökningens resultatet med tidigare forskning från bakgrunden, vidare forskningsförslag presenteras också.

Studien antar en kvalitativ ansats och söker reda ut hur idrottslärarstudenters syn på sin framtida friluftslivsundervisning har påverkats av tidigare erfarenheter. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärarstudenter som utbildar sig vid ett universitet i Sverige. Studien tar stöd i följande teoretiska utgångspunkt; ramfaktorteorin och habitusteorin. Resultatet visar att studenterna påverkas av sina tidigare erfarenheter när de berättar om sin vision för framtida undervisning. Respondenterna kan rationellt reflektera kring ramfaktorteorin, samt att de i framtiden vill utöva en utvecklad friluftslivsundervisning och visar öppenhet för kollegialt samarbete. / The study adopts a qualitative approach and aims to investigate how student teachers want to teach outdoor teaching in the future and how it has been affected by past experiences. This has been done through semi-structured interviews of five students undergoing education at a university in Sweden. The study is supported by the following theoretical basis; the habitus theory and frame factor theory. The results show that students are influenced by their past experiences when they talk about their vision for future teaching. Respondents can rationally reflect on the frame factor theory, and that in the future they wish to pursue a developed outdoor teaching and collaborate with their colleagues.

<p>Aim</p><p>Our aim with this study was to examine how outdoor education is designed and experienced in three upper (senior) levels of compulsory school in Stockholm, and to compare it with the Norwegian equivalence.</p><p>Method</p><p>Our method has been interviews with ten teachers, of whom six are Swedish teachers and four are Norwegian teachers. Two Swedish teachers are teaching in other subjects than Physical Education, four are teachers in Physical Education, two are teachers in Norway in Physical Education at and two are teachers in Norway at university level. Questionnaires were used to examine the Swedish pupils’ attitudes towards outdoor education. 90 questionnaires were delivered, and 70 answered them. 38 answeres were from the school with outdoor education profile and 32 answers were from two other schools. The questionnaires were examined on pupils in 9^th grade of three upper (senior) level compulsory schools.</p><p>Results</p><p>The results of the study showed that outdoor education is not included in Physical Education curriculum in one school, is used very briefly in the second school and used more in the school with a profile of outdoor education. The attitudes towards outdoor education are mixed among the teachers, even though they mention outdoor education as a good tool for different kinds of education, other than sport. The questionnaires showed that outdoor education is pursued and experienced in the same shape as their teachers. There were also a difference in experiencing outdoor eduation between schools with a profile of outdoor education and the school with no profile. Obstacles teachers have mentioned are time, lack of knowledge among teachers and colleagues, economy and resources. From a Norwegian perspective the results show that outdoor education is used more extensively in Physical Education than in Swedish schools. Outdoor education is formed by staying overnight outdoors and with education aimed to support to outdoor education.</p><p>Conclusions</p><p>Outdoor education is carried out in Physical Education if different prerequisites are fulfilled. These are economy, interests, knowledge, support from the management and headmasters, colleagues interests, cooperation among teachers and the availability of green areas in the</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur friluftslivsundervisningen formas och upplevs på tre högstadieskolor i Storstockholm, och jämföra med den norska motsvarigheten.</p><p>Metod</p><p>Vår metod har varit intervjuer med tio idrottslärare, varav sex är svenska lärare och fyra är norska lärare. Två av de svenska lärarna undervisar i andra ämnen än idrott och hälsa, fyra svenska lärare undervisar endast i idrott och hälsa och av de fyra norska lärarna undervisar två i kroppsövning på ungdomsskolor i Oslo och två undervisar på högskolenivå. En enkätundersökning har också använts för att undersöka svenska elevers attityder till friluftsliv. 90 enkäter delades ut och 70 svarade. 38 svar var från skolan med friluftsprofil och 32 svar var från de två andra skolorna. Undersökningen utfördes på högstadieelever som gick i årskurs 9.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av undersökningen visar att friluftsliv inte är inkluderat i ämnet Idrott och Hälsa i en av skolorna, är väldigt lite inkluderat i en annan skola samt är mycket inräknat i skolan med friluftsprofil. Attityderna till friluftsliv är blandade bland lärarna, huvuddragen är dock att friluftsliv kan vara ett verktyg för att bedriva andra delar än regelrätt idrottsundervisning. Enkätundersökningen visade att friluftsliv inte bedrivs och upplevs i samma form som deras lärare tycker, samt att det är skillnad i upplevelse mellan skolan med friluftsprofil och skolorna utan frilfutsprofil. Hinder för att bedriva friluftsliv tycks vara tid, brist på kunskap bland lärare och kolleger, ekonomi och resurser. Vår jämförelse av norska skolan visar att friluftsliv har mer utrymme i idrottsämnet där än i den svenska skolan. Friluftsundervisningen i Norge är utformad med övernattningar och moment som inriktar sig direkt mot friluftsliv.</p><p>Slutsats</p><p>I idrottsämnet undervisar lärarna i friluftsliv om olika förutsättningar är uppfyllda. Dessa är ekonomi, intresse, kunskap, stöd av ledning och rektor, kollegors intresse, samarbete mellan lärare och tillgängligheten till grönområden nära skolan. Vår slutsats är att svenska skolan kan lära av den norska hur högskoleutbildningar inom friluftsliv kan utformas så att en kultur av friluftslivsundervisning skapas vilket kan öka friluftsundervisningen på sikt.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor.</p><p> </p><p>Frågeställningar:</p><p>·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?</p><p>·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?</p><p>·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?</p><p>·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Lärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning. Friluftsliv i skolorna består främst av diverse friluftsaktiviteter på friluftsdagarna, små inslag under undervisningen idrott och hälsa samt sparsamt i samarbete med andra ämnen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Friluftsliv förekommer sparsamt i undervisningen. Lärarna använder alla friluftsstilar men lärarnas önskan är att friluftslivet i skolan skulle gå mer åt den aktiva- och passiva anpassningsstilen vilket idag inte ryms inom den tid lärarna har till förfogande.</p>