Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och diskutera hur idrott och hälsa-lärare på gymnasiet som arbetar på innerstadsskolor i Stockholm upplever möjligheterna att undervisa i friluftsliv.  rågeställningarna som besvaras i denna studie är: Hur förhåller sig lärare till det centrala innehållet för friluftsliv inom idrott och hälsa i gymnasiet? Vilka faktorer påverkar hur friluftsundervisningen utformas? Metod I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, alla intervjuade lärare arbetade på skolor som är placerade i Stockholms innerstad, samtliga lärare följde den svenska läroplanen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Frågorna i intervjuguiden behandlade tre områden, bakgrundsfrågor, frågor om hur olika faktorer påverkar friluftsundervisningen samt frågor kring vilket förhållningssätt lärarna hade till fem utvalda punkter ur det centrala innehållet i idrott och hälsa. Den insamlade empirin har analyserats utifrån läroplanens olika arenor samt ramfaktorteorin. Resultat Samtliga lärare inkluderar de utvalda punkterna ur det centrala innehållet i sin friluftsundervisning. Metoder och val av aktiviteter inom friluftsundervisningen skiljer sig dock bland lärarna. Olika ramfaktorer som tid, ekonomi, samarbete, skolans placering och gruppstorlek är faktorer som har störst effekt på hur friluftsundervisningen påverkas. Dessa ramfaktorer har ofta en negativ påverkan, men beskrivs i vissa fall också kunna leda till en positiv inverkan på undervisningen. Slutsats De intervjuade lärarna bedriver den största delen av sin friluftsundervisning i skolans närområde. Lärarna tolkar begreppet friluftsliv och det centrala innehållet på olika sätt. Detta resulterar i att lärarnas val av aktiviteter i vissa fall skiljer sig åt. De ramfaktorer som påverkade undervisningen är beroende av varandra då det ofta är mer än en av dessa faktorer som har sin påverkan på planering och genomförande av lektionen. / Aim The purpose of this study was to investigate, analyze and discuss how physical education teachers in high school working in inner city areas in Stockholm experience possibilities to teach in outdoor education. The questions that are answered in this study are: How does the teachers relate to the core content for outdoor education in physical education for high school? As well as: What factors affect how outdoor education is designed? Method The study was conducted with qualitative interviews from five teachers in physical education in high school, all interviewed teachers are working in schools that are located in the center of Stockholm, all teachers follow the Swedish curriculum. Semi-structured interviews were conducted. The questions in the interview guide addressed three areas, background issues, questions about how various factors affect outdoor education and issues concerning the approach that teachers have regarding five selected points from the curriculum of sport and health. The collected empirical data has been analyzed based on the curriculum of different arenas and frame factor theory. Results All teachers included the selected paragraphs from the central content in their outdoor education. Methods and choice of activities in outdoor education, however, differs among teachers. Different frame factors such as time, economy, cooperation, school location and size of group are the factors that have the greatest impact on how outdoor education is affected. These frame factors often have a negative impact, but described in some cases also lead to a positive impact on teaching. Conclusions The interviewed teachers carry out most of their outdoor education in the school area. The teachers interpret the concept of outdoor education and core content in different ways. This results in that the teachers selection of activities in some cases differ from each other. Frame factors that are affecting education are interdependent because there is often more than one of these factors that have their impact on the planning and implementation of lessons.

Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>