Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar användandet av IKT i förskolan. Det centrala syftet var att se vilka motiv, förutsättningar och hinder som kan uppstå i verksamheten kring arbetet med IKT och hur detta utgör tänkbara ramfaktorer. Vi genomförde detta genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i två kommuner. Ramfaktorteorin användes sedan som ett analysverktyg när vi analyserade de olika uppfattningarna som förskollärarna uttrycker att de har kring arbetet med IKT i förskolan. Studien innehåller en bakgrund med tidigare forskning. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs IKT:ns infart i förskolan, vilka motiv som tidigare forskning visat finns kring användandet och även vilken typ av kritik som finns publicerat. Resultatet av studien sammanställdes i tre teman; förskollärares uppfattningar om hur de arbetar med IKT, förskollärares motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT, och ramfaktorer för arbetet med IKT. De slutsatser vi har presenterat är att förskollärarna uppfattar att de arbetar med IKT när de gör pedagogiska dokumentationer, genom pedagogiska spel och appar och för att utforska med barnen. Förskollärarnas uppfattningar om motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT visade sig vara bland annat att öka barnens digitala kompetens och att det fungerade som ett verktyg för att skapa lärandemöjligheter för barnen. Vi fann sex potentiella ramfaktorer i förskollärarnas uppfattningar: organisation, förskollärarens kompetens inom IKT, teknikutmaningar, tiden, IKT:s otydliga användningsområde och negativ inställning till ämnet. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsättningar att likvärdigt bemöta begåvade elever i grundskolan. Jag använder mig av begreppet begåvade därför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller särbegåvade elever. I studien utgår jag ifrån, förekomsten av elever med begåvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rätt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det är rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de själva likväl som lärarna får den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska också utformas på det sättet att alla elever, även de med en speciell begåvning, får det stöd och den hjälp de behöver. Det faktum att jag själv som lärare saknar kunskaper om bemötandet av begåvade elever väcker flera frågor. Kunskapen om hur skolan identifierar dessa elever samt vilka faktorer som påverkar rektorernas beslut om skapandet av en stimulerande miljö för dem lägger grunden till denna studie. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fyra rektorer som alla verkar inom en kommuns grundskolor i norra Sverige. Mina resultat visar att rektorerna har en viss kännedom om olika typer av begåvning men de saknar kunskaper om hur de ska upptäcka begåvade elever. Trots positiva ambitioner, att i enlighet med styrdokumenten vilja skapa bra pedagogiska förutsättningar framkommer det i studien att ramfaktorer som bland annat tid, resurser eller förändringar i samhället förhindrar rektorerna att fatta rätt beslut när det gäller utformning av en likvärdig utbildning. Trots att handlingsplaner och nationella satsningar, vars syfte är att främja begåvade elevers potential är verksamma, har detta inte lett till att rektorerna fokuserar på dessa elever eftersom den stora majoriteten av elever tar resurserna i anspråk. Detta leder till att begåvade elever missgynnas. Studien har också bidragit till att upptäcka ännu en problematik. Gällande förhållningssätt till hur begåvning betraktas ur ett genusperspektiv. Det visade sig att enbart pojkar utifrån sitt stökiga beteende oftast upptäcks som begåvade. Kunskaperna om vad som är kännetecknande för begåvade flickor verkar vara obefintliga.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lärares interaktion med elever under lektionstid påverkas av undervisningsgruppens storlek och tillämpad arbetsform samt om arbetssätt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pågått under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna i undersökningen inte gör någon märkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende på klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade även att lärarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel – förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov. Förskolechefernas och förskollärarnas kunskap om pedagogisk dokumentation inverkar på möjligheten att dokumentera genom att styrningen blir för otydlig samt att förskollärarnas kunskap om hur strukturen och processen kring pedagogisk dokumentation kan se ut saknas vilket påverkar att tiden för detta arbete inte prioriteras. Denna studie visar att den dokumentation som görs i förskolorna till stor del är riktad till föräldrarna och barnen. En slutsats vi kommit fram till är att kunskap om pedagogisk dokumentation behöver prioriteras för att både förskolechefen och förskollärarna ska kunna organisera och prioritera om tiden för att gynna arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.

Sverige är ett mångkulturellt land med en mångkulturell förskola. Även om modersmål i förskolan inte är en lagstadgad rätt, så är förskolorna ålagda att medverka till att barnen kan utveckla sitt modersmål. Denna medverkan kan se ut på olika sätt i praktiken. Syftet med föreliggande arbete är att, utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, undersöka relationen mellan det regelverk som styr modersmålsstödet i förskolan och hur modersmålspedagogerna organiserar sitt arbete i praktiken. Arbetet använder sig av ramfaktorteorin för att kunna besvara frågan som rör modersmålspedagogernas utformning och genomförande av sin verksamhet eftersom denna teori uppmärksammar de olika faktorer som kan påverka modersmålspedagogernas arbetsvillkor. Metoden som var aktuell för detta arbete var samtalsintervju. Fem intervjuer med olika typer av närbyråkrater genomfördes. Dessa var tre modersmålspedagoger, en förskolechef och en kommunal ledare. Utifrån det kommunala regelverket för modersmålsstödet kan vi konstatera att i formuleringsarenan har de kommunala politikerna beslutat att det i den aktuella kommunen ska finnas en enhet som är ansvarig för organiseringen av modersmålsstödet för förskolebarn. En liknande enhet finns inte i alla kommuner i landet. I intervjuerna framträder tre ramfaktorer som är speciellt betydelsefulla för modersmålspedagogernas arbete, nämligen riktlinjerna, anställningsformen och tiden som de disponerar. De här ramfaktorerna både möjliggör och begränsar modersmålspedagogernas arbete på olika sätt och i olika grad. En relevant slutsats som dras utifrån arbetets resultat och analys är att denna verksamhet är svagt reglerad i både skollagen och läroplanen. Konsekvensen av detta är att huvudmännen inte är skyldiga att erbjuda modersmålsstöd i form av en modersmålspedagog utan kan hitta andra sätt att lösa och organisera detta på.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att det både finns enighet och variationer i uppfattningarna av elevhälsans uppdrag och hur arbetet når ut. Avgörande och viktiga faktorer för att elevhälsans arbete ska fungera och nå ut är kollegialt samarbete, god kommunikation och en öppen dialog. Samtidigt visar studien att det finns olika faktorer enligt ramfaktorteorin som verkar begränsande och utgör hinder för att arbetet ska nå ut.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse &amp; dans – vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar – samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.    Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse &amp; dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll. Det är framförallt vissa s.k. former som framträder mera frekvent – dels den kulturella formen som utgörs av danser av olika slag, dels en mångfald av träningsformer till musik. Det som inte är lika vanligt förekommande är den konstnärliga formen.   Orsakerna till förekomsten av och innehållet i kunskapsområdet finns på olika nivåer, både kring de ramar som gäller i form av bland annat skolans styrdokument och lärarens syn, intresse och kompetens. Det finns bland eleverna överlag ett positivt intresse för musik, rörelse &amp; dans, även det är mer positivt bland flickor än pojkar och bland de allra yngsta och äldsta eleverna i grundskolan.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med programmering i undervisningen. Vi har utifrån syftet tagit fram tre forskningsfrågor som skall hjälpa oss att genomföra studien: · Vad innebär programmering för lärare? · Vilka verktyg använder lärare i sin programmeringsundervisning? · Vilka hinder eller begränsningar möter lärare i sin programmeringsundervisning?   Genom en kvalitativ forskningsansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts på yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3. Den data som framkom har analyserats genom både ramfaktorteorin och fenomenografi. Vi har studerat några lärares uppfattningar kring programmerings innebörd samt identifierat tre ramfaktorer som påverkar dem i deras undervisning; kunskapsbrist, skolans ekonomiska resurser samt tidsaspekt. Resultatet av denna studie visar att lärare är medvetna om programmeringens innebörd i samhället och ser det som en viktig komponent inför framtiden.

Tidigare forskning visar att för att en skolreform ska få genomslag i praktiken måste läraren ses som en nyckelfaktor. Lärarna måste förstå varför reformen genomförs och de måste få tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min undersökning är att se hur lärare förändrat sitt arbetssätt sedan införandet av Lgr 11 och vilka uppfattningar lärarna har kring den nya läroplanen. Min undersökning utgår ifrån kvalitativa intervjuer med lärare på en och samma skola, för att se hur lärarna på skolan uppfattat arbetet med Lgr 11. Nästan alla (5 av 6) lärare anser att Lgr 11 är mycket tydligare än vad Lpo 94 var, och samtliga säger att de använder läroplanen mer idag än med tidigare läroplaner. Lärarna tycker att Lgr 11 utgör ett stort stöd i bedömning- och planeringsarbetet. Lärarna berättar att arbetet med implementeringen av Lgr 11 var väldigt tufft och tagit mycket tid och kraft. Lärarna har idag väldigt positiva uppfattningar om läroplanen. De anser att Lgr 11 ställer högre krav på deras arbete men att läroplanen även är ett stöd för dem. Lärarna måste få känna sig delaktiga i arbetet med en skolreform och att de får tid att implementera den i sitt arbete. Detta ställer krav på hur skolan samordnas på organisatoriskt nivå.