Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse & dans – vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar – samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.    Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse & dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll. Det är framförallt vissa s.k. former som framträder mera frekvent – dels den kulturella formen som utgörs av danser av olika slag, dels en mångfald av träningsformer till musik. Det som inte är lika vanligt förekommande är den konstnärliga formen.   Orsakerna till förekomsten av och innehållet i kunskapsområdet finns på olika nivåer, både kring de ramar som gäller i form av bland annat skolans styrdokument och lärarens syn, intresse och kompetens. Det finns bland eleverna överlag ett positivt intresse för musik, rörelse & dans, även det är mer positivt bland flickor än pojkar och bland de allra yngsta och äldsta eleverna i grundskolan.

Vårt syfte med examensarbetet var att få kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns språkutveckling samt belysa hur pedagoger använder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns språk. Vi ville även veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmål eller i en förskola med barn som har annat modersmål än svenska. Vår fokus har varit riktat mot den verbala språkutvecklingen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av musik och rörelse för att göra lärandet lustfyllt. Pedagogerna anser även att musiken är en form av kommunikation. De använder sig av många olika metoder för att utveckla förskolebarnens språk. Pedagogerna menade också att de arbetade på samma sätt med barn med annat modersmål än svenska, men då är det ännu viktigare att vara konkret och tydlig. Vår slutsats är att språkutveckling på förskolan sker genomgående under hela dagen. Musik och rörelse engagerar barnen samt gör språkutvecklingen intressant och meningsfull.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.