• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 791
  • 1
  • Tagged with
  • 792
  • 370
  • 174
  • 173
  • 151
  • 114
  • 108
  • 106
  • 105
  • 103
  • 103
  • 92
  • 83
  • 73
  • 63
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En kvalitativ studie om genus och jämställdhet i förskolan

Apelgren, Petra, Åberg, Paulina January 2013 (has links)
Bakgrund Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?   Syfte Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster? Metod I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv. Resultat De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i.
2

Fem pedagogers uppfattningar om stress i förskolan : Förskollärares uppfattningar om stress på förskolan och möjligheter att motverka den

Augustsson, Emelie January 2014 (has links)
Förskolan är en verksamhet där stress är vanligt förekommande både bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna växer och pedagogerna får alltmer press på sig i sitt yrke. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina åsikter om och erfarenheter av området stress och hur man kan förebygga den bland barnen. Resultatet visar bland annat att lärarna ser stress som något som kommit starkare under senare år och att detta till stor del kan bero på föräldrars stress och påfrestningar. Kraven från omgivningen har ökat och det är viktigt att göra bra ifrån sig i sitt arbete. Det visar också att stressen bland barnen visar sig som tydligast när det blir många barn i verksamheten på samma gång och omgivningen blir högljudd och orolig. Åtgärder för att motverka stress kan vara att beröra barnen och ha avslappning tillsammans med dem. Att låta dem varva ned till lugn musik och låta dem vila i lugn och ro. Ett annat sätt är att fundera över lokalernas möblering och skapa "rum i rummet".
3

Konflikthantering i förskolan : Pedagogers definitioner av konflikt och syn på konflikthantering i enpedagogisk praktik.

Wessén, Martina, Nystedt, Elin January 2013 (has links)
Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt.
4

Stöd för pedagoger : när ett barn i förskolan mister en anhörig.

Olsson, Linda, Fredriksson, Malin January 2013 (has links)
Många pedagoger som arbetar i förskolan kommer någon gång att möta barn som mister en nära anhörig.  Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att få i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nära anhörig. Studiens frågeställningar berör pedagogernas syn på sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag på förskolan när en nära anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien.   Utifrån förutsättningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som står i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gällande krishanteringsplaner undersöks våra frågor genom en enkätundersökning i två svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingår sex olika förskolor. I kommun 2 ingår fyra olika förskolor. Enkätundersökningen kompletteras med intervjuer som sker i båda kommunerna. De pedagoger som deltar i studien anser sig veta vem de ska kontakta om det inträffar en sorgsituation på förskolan. På de förskolor där studien äger rum, säger både förskolechefer och pedagoger att det finns en krishanteringsplan. Dessa krishanteringsplaner uppdateras enligt förskolechefer och pedagoger en gång per år. När en anhörig till ett barn i förskolan avlider är barn ofta neutrala i sådana situationer, detta då barn lever här och nu. Barn kan bli mer ledsna ibland när själva situationen eller den anhörige förs på tal, men i övrigt leker de och kan visa glädje. När det gäller ansvaret för barn som är i sorg, samt ansvaret för de pedagoger som arbetar med barn i sorg varierar svaren beroende på informantens yrkesroll. Förskolechefen menar att i denna yrkesroll ligger det pedagogiska och övergripande ansvaret medan pedagoger anser att de har ansvaret för barnen och förskolechefen för pedagogerna och verksamheten som helhet.
5

Förskolans arbete med barn som har en språkstörning

Wilhelmsson, Nathalie, Sjövik, Matilda January 2014 (has links)
Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur pedagogen arbetar på förskolan med barn som har en språkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en språkstörning, vilka metoder de använder samt vilken extern hjälp de får. I litteraturgenomgången redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. Läroplanernas synsätt kommer lyftas, begreppet språkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det består av. Avsnittet synliggör även teorier kring hur barn lär sig språket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförståelse om begreppet språkstörning. De använder sig utav olika hjälpmedel i vardagen, det vi såg som användes mest på förskolorna var tecken som stöd samt Pictogram, för att de barn medspråkstörning ska få den hjälp och uppmärksamhet som de är i behov av. Det är de två vanligaste hjälpmedlen som de tyckte fungerade bäst till de flesta barn och kan stärka dem i deras språkutveckling. Pedagogerna beskriver även hur de anpassar verksamheten för att barnen ska få de bästa förutsättningarna till sin språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att samtal i vardagen är bland deviktigaste uppgifterna de har för att ge barnet de rätta verktygen för att kunna utveckla sitt språk. De anser även att de är i behov av mer utbildning om diagnosen språkstörning för att tidigt kunna se de små tecken som barnet visar.
6

Mångkultur i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter

Nevander, Madeleine January 2014 (has links)
Studiens syfte är att skapa insyn i hur pedagoger arbetar med att främja mångkultur i förskolans verksamheter. Förutom detta syftar studien på att undersöka vilken inställning pedagoger har till arbetet med mångkulturalism. Det är en kvalitativ studie som är baserad på fem intervjuer med pedagoger inom förskolans verksamheter, vilka tillsammans med litteratur inom ämnet utgör grunden för undersökningen. Studien visar på att pedagoger inom förskolan anser att det är av stor vikt att främja mångkultur i förskolan. De menar att det är berikande för barnen, att det positivt påverkar deras värdegrund då det lär dem att se alla människors lika värde. Vidare visar studien på att det finns skillnader bland hur olika förskolor arbetar med mångkulturalism, men att det finns genomgående likheter i det praktiska arbetet vad gäller att ta tillvara på barnens olika erfarenheter och kunskaper om sina respektive hemländer och kulturer. Studien visar även på att arbetet med mångkultur i förskolan i viss grad påverkas av huruvida verksamheterna har barn med olika kulturella bakgrunder eller ej. Inom de verksamheter där de saknas barn med olika bakgrunder upplevde pedagogerna att det mångkulturella arbetet motsvarade underlaget och därmed antingen saknades eller fanns i mindre utsträckning. Studiens slutsats är att mångkultur inom förskolan är ett område som behöver vidareutvecklas och förtydligas för att samtliga förskolor - oavsett hur det mångkulturella underlaget ser ut i barngrupperna - på ett tydligare sätt skall arbeta med mångkulturalism.
7

Utelek på förskolan : En studie av pedagogers och barns agerande under utelek

Jensen, Sue Anne January 2009 (has links)
Abstract This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund & Sundell (2007) and Dömötri & Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;   ·         What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? ·         How do the children act in the interaction with the teachers?   On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.   Keywords: teachers, occupation, preschool, observation / Sammanfattning Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund & Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri & Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;   ·         Vad gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus? ·         Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna? Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek. Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation
8

Geometri - ur ett lärarperspektiv

Wallén, Cecilia January 2009 (has links)
No description available.
9

"En kugge i deras hjul" : Pedagogers tankar kring sin egen syn på barn och barnuppfostran i förskolan / "A cog in their wheel" : Pedagogues thougts concerning their own view of children and the upbringing of children in preschool

Eriksson, Jennie January 2010 (has links)
No description available.
10

Teknikövningar och pedagoger i förskolan : En undersökning kring pedagogers arbete med teknikövningar

Englin, Anna-Karin January 2008 (has links)
Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor. I utvärderingen efter genomförda övningar svarade pedagogerna lite diffust på hur de känner inför att arbeta med teknik efter att ha arbetat med övningarna. Jag tolkar det som att pedagogerna inte känner sig säkrare på hur de ska arbeta med teknik men att de har fått ett positivt möte med teknik i förskolan.

Page generated in 0.0469 seconds