Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad. Enkäten var strukturerad och innehöll både öppna och slutna frågor. Det resultat som framkom var att de flesta pedagoger ansåg att de hade en betydelsefull roll när det gällde barns lärande om mat och matvanor, och de ansåg att maten är en viktig del i förskolan. Trots detta behöver en del arbete göras för att förskolan ska vara en främjande arena för att skapa goda matvanor hos barnen, framförallt då barnens matvanor skilde sig mycket åt förskolorna emellan. Slutsatsen blir då att trots att pedagogerna själva anser sig ha stor betydelse för att ge barnen ett positivt förhållningssätt till mat, skulle kommunens förskolor kunna arbete för att förbättra måltiderna och måltidssituationen i förskolan.

Sammanfattning       Syftet med min studie har varit att undersöka lärares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder främjar mer självständiga elever på trä och metallslöjden. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring självständigt arbete har granskats. Därefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trä- och metallslöjdlärare och observationer i respektive lärares klassundervisning. Jag har även kopplat mina studier till vad läroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 säger om självständigt arbete. Resultatet visar att alla lärarna som deltog i min studie använde sig av gemensamma genomgångar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, använde arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att få mer självständiga elever. Studien tar också upp metoder som elever använder sig av för att bli mer självständiga. Resultatet visade att en stor del av eleverna valde att lösa problemen själv och att hjälpa varandra. Vad som förvånade mig i min studie var resultaten från slöjdforskarna Borg (1995), Hartman, Thorbjörnsson, Trotzig (1995) och pedagogen Svenssons (2000) studier. De menade att slöjdlärarna haft svårigheter ända sedan läroplanen 1962 att klara av vissa delar av styrdokumenten (framförallt självständighetskraven) i undervisningen.

Förskolan är en verksamhet där stress är vanligt förekommande både bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna växer och pedagogerna får alltmer press på sig i sitt yrke. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina åsikter om och erfarenheter av området stress och hur man kan förebygga den bland barnen. Resultatet visar bland annat att lärarna ser stress som något som kommit starkare under senare år och att detta till stor del kan bero på föräldrars stress och påfrestningar. Kraven från omgivningen har ökat och det är viktigt att göra bra ifrån sig i sitt arbete. Det visar också att stressen bland barnen visar sig som tydligast när det blir många barn i verksamheten på samma gång och omgivningen blir högljudd och orolig. Åtgärder för att motverka stress kan vara att beröra barnen och ha avslappning tillsammans med dem. Att låta dem varva ned till lugn musik och låta dem vila i lugn och ro. Ett annat sätt är att fundera över lokalernas möblering och skapa "rum i rummet".

Många pedagoger som arbetar i förskolan kommer någon gång att möta barn som mister en nära anhörig.  Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att få i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nära anhörig. Studiens frågeställningar berör pedagogernas syn på sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag på förskolan när en nära anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien.   Utifrån förutsättningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som står i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gällande krishanteringsplaner undersöks våra frågor genom en enkätundersökning i två svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingår sex olika förskolor. I kommun 2 ingår fyra olika förskolor. Enkätundersökningen kompletteras med intervjuer som sker i båda kommunerna. De pedagoger som deltar i studien anser sig veta vem de ska kontakta om det inträffar en sorgsituation på förskolan. På de förskolor där studien äger rum, säger både förskolechefer och pedagoger att det finns en krishanteringsplan. Dessa krishanteringsplaner uppdateras enligt förskolechefer och pedagoger en gång per år. När en anhörig till ett barn i förskolan avlider är barn ofta neutrala i sådana situationer, detta då barn lever här och nu. Barn kan bli mer ledsna ibland när själva situationen eller den anhörige förs på tal, men i övrigt leker de och kan visa glädje. När det gäller ansvaret för barn som är i sorg, samt ansvaret för de pedagoger som arbetar med barn i sorg varierar svaren beroende på informantens yrkesroll. Förskolechefen menar att i denna yrkesroll ligger det pedagogiska och övergripande ansvaret medan pedagoger anser att de har ansvaret för barnen och förskolechefen för pedagogerna och verksamheten som helhet.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för syfte med utevistelsen. Hur pedagogerna ser på utemiljön och på vilket sätt den kan tas tillvara.  Förskolan ska göra barnen uppmärksamma på miljön runtomkring (Skolverket, 2010).  Studien tar upp vilka faktorer pedagogerna anser vara värdefulla för barns utevistelse. Studien belyser också hur pedagogerna värderar sin roll ute och till sist hur pedagogerna arbetar med det styrdokument förskolan har att arbeta med. I undersökningen har en intervjustudie med pedagoger inom förskolan utförts. Resultatet tyder på att pedagogerna tar vara på utomhusvistelsen och ser de positiva aspekterna med att vara ute. De flesta pedagogerna anser sig själva ha en deltagande roll. Vad det gäller styrdokument så genomsyras den dagliga verksamheten av läroplanen, även om flertalet pedagoger inte synliggör detta i intervjuerna. Dessa delar har valts att lyfta i uppsatsen.

Studiens syfte är att skapa insyn i hur pedagoger arbetar med att främja mångkultur i förskolans verksamheter. Förutom detta syftar studien på att undersöka vilken inställning pedagoger har till arbetet med mångkulturalism. Det är en kvalitativ studie som är baserad på fem intervjuer med pedagoger inom förskolans verksamheter, vilka tillsammans med litteratur inom ämnet utgör grunden för undersökningen. Studien visar på att pedagoger inom förskolan anser att det är av stor vikt att främja mångkultur i förskolan. De menar att det är berikande för barnen, att det positivt påverkar deras värdegrund då det lär dem att se alla människors lika värde. Vidare visar studien på att det finns skillnader bland hur olika förskolor arbetar med mångkulturalism, men att det finns genomgående likheter i det praktiska arbetet vad gäller att ta tillvara på barnens olika erfarenheter och kunskaper om sina respektive hemländer och kulturer. Studien visar även på att arbetet med mångkultur i förskolan i viss grad påverkas av huruvida verksamheterna har barn med olika kulturella bakgrunder eller ej. Inom de verksamheter där de saknas barn med olika bakgrunder upplevde pedagogerna att det mångkulturella arbetet motsvarade underlaget och därmed antingen saknades eller fanns i mindre utsträckning. Studiens slutsats är att mångkultur inom förskolan är ett område som behöver vidareutvecklas och förtydligas för att samtliga förskolor - oavsett hur det mångkulturella underlaget ser ut i barngrupperna - på ett tydligare sätt skall arbeta med mångkulturalism.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur pedagogen arbetar på förskolan med barn som har en språkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en språkstörning, vilka metoder de använder samt vilken extern hjälp de får. I litteraturgenomgången redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. Läroplanernas synsätt kommer lyftas, begreppet språkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det består av. Avsnittet synliggör även teorier kring hur barn lär sig språket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförståelse om begreppet språkstörning. De använder sig utav olika hjälpmedel i vardagen, det vi såg som användes mest på förskolorna var tecken som stöd samt Pictogram, för att de barn medspråkstörning ska få den hjälp och uppmärksamhet som de är i behov av. Det är de två vanligaste hjälpmedlen som de tyckte fungerade bäst till de flesta barn och kan stärka dem i deras språkutveckling. Pedagogerna beskriver även hur de anpassar verksamheten för att barnen ska få de bästa förutsättningarna till sin språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att samtal i vardagen är bland deviktigaste uppgifterna de har för att ge barnet de rätta verktygen för att kunna utveckla sitt språk. De anser även att de är i behov av mer utbildning om diagnosen språkstörning för att tidigt kunna se de små tecken som barnet visar.

Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt.

No description available.

Syftet med den hät studien är att se vilken erfarenhet pedagoger inom förskolan har av kemi och kemiska begrepp och hur dessa används i verksamheten. Som metod har jag valt att använda mig utav en kvalitativ intervju som är av semistrukturerad karaktär. Mitt resultat visade på att det var flera av pedagogerna som upplevde en stor osäkerhet på vad ett kemiskt begrepp är och attt de sällan eller aldrig använde sig utav dem.