Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger. Vidare hur pedagogers inställningar kan påverka barns lärande och möjligheter till att vistas regelbundet i naturen. Den genomgående uppfattningen hos pedagoger är att det pedagogiska läranderummet utomhus är en bra plats för barns lärande, där teori och praktik kan kopplas samman. Genom att analysera pedagogers tankar har vi därefter fört en diskussion och ventilerat pedagogers positiva och negativa tankar runt utomhuspedagogikens olika delar som visats i studien. Några av slutsatserna som kommer fram i studien stämmer även ihop med tidigare forskning. Exempelvis tog flera forskare upp att pedagoger saknar kunskap i utomhuspedagogik för att kunna ge barn positiva naturupplevelser med god kvalitet. I studien kom det fram att pedagogerna inspirerades till att ta vara på möjligheter att använda naturvetenskap både i planerade och oplanerade aktiviteter i naturen då de fått kompetensutbildning i utomhuspedagogik.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen. Våra intervjuer har visat att mobbning är ett viktigt ämne som beror och påverkar många.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts. All datainsamling är gjord i samma kommun. Resultatet påvisar att det finns faktorer som påverkar pedagogers val men att det är upp till varje förskola om det blir en förutsättning eller ett hinder. Det skiljer sig mellan förskolor hur de organiserar sig efter organisation, ekonomi, tid, miljö och barngrupp. / Abstract The purpose of this study was to find out how external and internal factors affect the preschool teachers' work and how it is controlled from the principal down to the nursery and how these frames provide both opportunities and obstacles in the educational activities. We have used two qualitative methods, interviews and observation to provide both a sense of how factors are perceived and how it actually affects the preschool teachers' choice. It has used a phenomenographic research approach where the intention was to see how preschool teachers perceive their surrounding environment. We conducted 9 interviews divided with three preschool directors, three preschool teachers and three nannies. It has also been performed 22 minor observations on two preschools. All data collection is made in the same municipality. The result demonstrates that there are factors that affect preschool teachers' choices, but it is up to each preschool if it becomes a condition or an obstruction. It differs from preschools how to organize after the organization, finances, time, environment, and how they divide the children into group.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser. Bland annat handlar konflikterna om oenigheter om roller, värderingar och materiella ting och grundar sig i barnens skilda åsikter. För att få bukt med barns konflikter gav pedagogerna uttryck för att de använde vissa utarbetade tillvägagångssätt. Den mest effektiva metoden visade sig vara att låta barnen tala och ge uttryck för tankar och känslor medan pedagogen agerar medlare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar utevistelsen på förskolan. Vad finns det för mål, vad anser förskollärare att deras roll i utevistelsen är och vilket innehåll och arbetssätt karaktäriserar utevistelsen? I undersökningen har en kvalitativ metod valts och åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga förskollärare anser att det är viktigt med utevistelse i förskolan och de flesta har uttalade mål för den. Resultatet visar att förskollärarna har många roller i utevistelsen och synen på den kan vara väldigt olika. De roller som kommer fram vid intervjuerna är medforskare, observatör, stöttare, barnpassare och inspiratör. Arbetssättet i utevistelsen är en blandning av fri lek och styrda aktiviteter och här finns det positiva tankar om båda.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet. Eleven behöver ett arbetsschema som beskriver innehåll för dagen och möjliggör för eleven att utveckla självständighet och delaktighet. För att bäst kunna stödja eleven i undervisningen behövs stöd och tid för pedagogerna, att diskutera i arbetslaget skapar samsyn och utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken på ett antal förskolor samt pedagogers syn på konflikthantering. Studien genomfördes på fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har använt oss av observationer i barngrupp för att få en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog från varje observerad barngrupp. Där gavs pedagogen möjlighet att mer ingående förklara sin syn på konflikthantering. Resultaten av studien visar att pedagogerna anser att det är viktigt att lämna utrymme för barnen att lösa sina egna konflikter samt att se till varje individ. Pedagogerna beskrev sin roll i barnens konflikter som medlande. En slutsats är att pedagoger har varierande insikt i konflikthantering och arbetar olika mycket med detta i sina barngrupper

Syftet med denna studie var att ta reda på pedagogers och föräldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt på vilka sätt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger och åtta föräldrar från fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och föräldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade också att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade även att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende på hur mycket de vistas utomhus.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.   Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan. Den viktigaste slutsatsen av undersökningen är att strategier som används i skolan är effektiva för att minska mobbning. Enligt de intervjuade fanns det inte många mobbningsfall på skolan.  Detta arbete kan förhoppningsvis bli en användbar resurs för mig i mitt framtida yrke som fritidspedagog för att veta vad som kan göras för att förhindra eller minimera effekterna av mobbning på skolan.