Bakgrund: Suicidförsök bland ungdomar ökar kraftigt. Skolsköterskor behöver använda sig av kommunikationsfärdigheter som återspeglar medkänsla genom att bygga förtroendefulla relationer, se och möta eleven i dennes livsvärld och inge hopp.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta och upptäcka elever med suicidtankar.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys där åtta skolsköterskor genom mejlkontakt skrivit berättelser om sina upplevelser för att besvara syftet.     Resultat: Skolsköterskornas upplevelse av att upptäcka elever med suicidtankar är att ha kunskap om de olika symtom som kan uppvisas av eleven. Skolsköterskornas upplevelser av dessa symtom var: destruktiva beteenden, depressiva symtom, psykosomatiska symtom och problematiska hemsituationer. I mötet med elever som har suicidtankar påtalar skolsköterskorna vikten av att våga fråga om suicidtankar, finnas kvar, lyssna och inge hopp.   Slutsats: Skolsköterskor upplever många riskfaktorer som leder till att de bättre kan upptäcka och möta elever med suicidtankar. Att identifiera de riskfaktorer är en stor del av skolsköterskors arbete. Studiens resultat ger en ökad kunskap och mer erfarenhet för professionella vårdgivare att möta elever med suicidtankar. / Background: Suicide attempts among adolescents is increasing rapidly. School nurses need to use communication skills that reflect compassion by creating trusting relationships, see and meet the student in their life-world and give hope.   Purpose: To describe the school nurses' experiences of encountering and discovering students with suicidal thoughts.   Method: The study is based on a qualitative meaning analysis where eight school nurses by email wrote stories about their experiences to answer the purpose.   Results: School nurses experiences of discovering students with suicidal thoughts is to have knowledge about the different symptoms that can be displayed by the student. The school nurses experiences of these symptoms where: Destructive behaviours, depressive symptoms, psychosomatic symptoms and problematic home situations. In the meeting with students who have suicidal thoughts, school nurses emphasize the importance of asking about suicidal thoughts, remain, listen and give hope.   Conclusion: School nurses experience many risk factors that leads to that they can better detect and meet students with suicidal thoughts. To identify those risk factors are a big part of the school nurses work. This study results provide a greater knowledge and more experience for health professionals to encounter students with suicidal thoughts.

Detta är en systematisk litteraturstudie som fokuserar på flerspråkiga elever och deras språkanvändning i matematik i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga elevers språkkunskaper påverkar dem i matematikämnet samt om och i så fall hur användandet av första- och/eller andraspråk påverkar möjligheter för lärande i matematik. Studiens resultat har sin grund i 20 vetenskapliga publikationer, både avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar, genom olika kategoriserade diskurser, att matematikämnet påverkas av olika faktorer hos de flerspråkiga eleverna där språk har en direkt men även indirekt påverkan på deras lärande. Språket är en viktig faktor för elevens lärande i matematik genom att vara en viktig del när eleverna läser och skriver matematiska uppgifter samt när de diskuterar med sina klasskamrater och lärare. Resultatet visar även hur elevers språkkunskaper kan vara en värdefull resurs när de ska skapa sig en förståelse för matematiken. Elever som kan använda sitt förstaspråks matematiska kunskaper och överföra dem till sitt andraspråk och lärande har ofta en bättre förmåga att klara av matematiken än de elever som inte klarar av och/eller får denna överföringsmöjlighet.

I skolans styrdokument, Lgr 11, står skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom en kvalitativ studie, gjord på tre hem- och konsumentkunskapslärare samt 50 st elever i årskurs 8, innehållande intervjuer, observationer och enkätstudier, undersöker denna uppsats hur lärare använder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lärare och elever har till användningen av IT i ämnet.Resultaten visar att både lärare och elever är positiva till användningen av IT i ämnet hem- och konsumentkunskap, men att det främst är tiden och skolans ekonomi som styr hur det används. Även faktorer som lärarens intresse, utbildning och bristen på datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utsträckning IT används.

Syftet med denna studie var att lyfta fram lärares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lärare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men även vad som krävdes av lärare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer även att synliggöra hur lärare fått utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men även hur lärare kan arbeta när de upplevt att det är problem med någon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lärare i grundskolan. Lärarna arbetade på låg- och mellanstadiet. Det har genomförts både enskilda intervjuer och gruppintervjuer och det är lärarnas tankar som synliggörs. I resultatet kan man ta del av hur lärare understryker sin vikt i relationskapandet till eleverna, lärare bör visa ett intresse för eleven och att skapa trygghet kan vara betydelsefullt arbete för lärare. Det är även viktigt att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever när relationer skulle skapas. Det som kan krävas från läraren är bland annat en grundtrygget, lyhördhet och en tydlighet i sitt sätt att agera gentemot eleven. Att skapa en god atmosfär i klassen kunde vara av betydelse i relationsarbete. Några lärare berättar att första tiden i yrket var relationsskapandet till eleverna inte något de tänkte på, det var först senare lärare insåg vikten i det. Många lärare anser att de kände sig tryggare och lugnare i relationsskapandet efter en tid i yrket. Erfarenhet, kollegor och fortbildningar kan göra att lärare får kunskap om relationsskapande till eleverna. Om lärarna upplever problem med någon relation finns även då kollegor som stöttning.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har.

Läraren behöver förhålla sig till många olika aktörer, lagar och regler i sin yrkesutövning. Samtidigt ska läraren bedriva lektioner där relationen till eleverna blir viktiga. Alla relationer innehåller utövning av makt och således också relationen mellan elev och lärare i klassrummet. Syftet med denna studie är att synliggöra och förstå maktrelationen mellan elever och lärare och vilka konsekvenser elevernas maktutövning får på undervisningen. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Foucaults resonemang om disciplin, normalisering och maktrelationer. Vår empiri har samlats in genom 10 stycken tematiskt öppna intervjuer. Empirin sorterades genom att vi skapade koder och kategorier utifrån vårt teoretiska ramverk samt den insamlade empirin. Vårt kodade material analyserades sedan genom att vi studerade relationen mellan teori och empiri. Vårt resultat visar att elever använder flertalet strategier i sin maktutövning gentemot lärare, som i sin tur leder till att lektioner och undervisning påverkas på olika sätt. Resultatet tyder också på att goda relationer är grundläggande för en lyckad undervisning. Studiens resultat bidrar till att ytterligare synliggöra elevers påverkansstrategier samt de informella maktrelationerna mellan elev och lärare genom att använda Foucault teoretiska resonemang om maktrelationer och disciplinär makt.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-elev-relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar. Fokus har huvudsakligen legat på aspekter som främjar lärare-elev-relationers positiva utveckling, och vidare hur dessa påverkar lärandefaktorer positivt, men även hur de kan påverkas negativt.

Syftet med arbetet var att undersöka varför skolledare på en högstadieskola har valt att införa profil i verksamheten. Vi vill med denna studie skapa en bild av vad skolledare, lärare och elever tycker om profil, profilskolor, dess innebörd och verkan, på den valda skolan. Vidare vill vi få ett svar på huruvida profil ger något till den enskilde eleven och i sådant fall, vad den ger. Vi har använt oss av två olika metoder i undersökningen, intervjuer och enkätundersökningar. Resultatet från undersökningen visar att det var skolledare, intresserade lärare och införandet av Lpo 94 som möjliggjorde att skolan kunde profileras. Profilen blev populär och användes som ett konkurrensmedel för att locka till sig elever från områden utanför skolans eget upptagningsområde. Undersökningen visar att de allra flesta upplever profilen som något positivt. De flesta lärare berättar att både motivation hos profileleven och sammanhållningen i profilklasser är mycket hög. När eleverna berättar vad profilen ger, lyfter de fram att det är roligt och att sammanhållningen är god. Andra elever säger istället att en del profilelever kanske lägger mer fokus på profilen än skolarbetet.

Bakgrund: Den svenska skolan står inför utmaningar gällande försämrade resultat i grundläggande kunskapsområden samt ofullständiga betyg. Samtidigt redovisas brister gällande elevhälsa och särskilt stöd. Det finns en möjlighet att komplettera svensk skolverksamhet med arbetsterapeutens kunskaper i form av beteendevetenskap, pedagogik och medicin, samtidigt som arbetsterapeuten ser vardagen ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva elevers uppfattning om arbetsterapi i skolan. Metod: Data samlades in med hjälp av en enkät som utformades av författarna för examensarbetets syfte. Enkäterna besvarades av elever som erhållit arbetsterapeutiska interventioner i skolverksamhet. Resultat: Resultatet redovisar att flera olika erhållna interventioner angavs och de erhållna interventionerna var till nytta för eleverna på ett flertal olika sätt. Nästan alla elever angav också att de i större utsträckning kunde slutföra sina studier med hjälp av aktuell arbetsterapeut. Vidare redovisas en övergripande bild av hur medvetna elever och lärare är om arbetsterapeutens roll på deras skola. Eleverna uppfattar att de har en hög medvetenhet, medan hälften av eleverna uppfattar att deras lärare är medvetna. Slutsats: De deltagande eleverna beskriver att de erhållna arbetsterapeutiska interventionerna har varit till nytta på flera olika vis. Till följd av denna beskrivning förstärks författarnas bild av att arbetsterapeuten bör ha en betydande roll inom svensk skolverksamhet.