The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil’s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§. But it has shown that the education for newly arrived pupils is organised differently in Sweden. Not until the fall 2008 it has existed guidelines for the municipalities and schools, how to organise the education. These guidelines are called Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. The aim of this thesis was to examine how six different municipalities in the area of Stockholm organize education for newly arrived pupils with foreign extraction. Even if we knew from earlier reports that the education for newly arrived pupils is organised differently between the municipalities in Sweden, we still found it interesting to compare the situation in a restricted area as Stockholm. Another aim of this thesis was to examine how the different municipalities organise the education for these pupils in relation to Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever and what attitudes the municipalities show towards these advises. Through our analysis we have reached the conclusion that depending on which municipality the newly arrived pupil comes to the education is organised differently. Some pupils will start in preparation classes, others will be placed directly in an “ordinary” class. Consequently the education in the examined municipalities is not equivalent.  <!--EndFragment-->

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet. Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. När det gäller upplevelsen av huruvida eleverna ansåg sig själva som duktiga eller inte i skolan visade resultatet på att mer än tre fjärdedelar av eleverna upplever sig själv som duktiga i skolan. En annan central punkt är att elever jämför sina egna prestationer med övriga elever, inte minst när det gäller att tala inför större grupper. Skillnaden mellan den upplevda självkänslan gällande olika skolämnen visade på att eleverna uppleda sin självkänsla störts i ämnet svenska och lägst i ämnet matematik. Elevernas upplevda och uttryckta självkänsla skiljer sig mellan de tre årskurserna 1, 3 och 6 som har undersökts.  De mest centrala åsikterna från tidigare forskning när det gäller att uppnå god självkänsla är att barn behöver känna sig bekräftade och uppmärksammade av andra för att skapa sig en god självkänsla och här visar undersökningen positivt att flertalet elever upplever sig bekräftade på så sätt att deras egna upplevda självkänsla stämmer överens med hur de anser att deras klasskamrater uppfattar dem.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen. Gemensamt för de pedagoger som undervisar i den internationella klassen och ledning för skolan, var att försöka inkludera eleven in i ordinarie klass så fort som möjligt, men de lyfte även att ämneskunskaper, den sociala biten och språket som viktiga delar för elevens inkludering.



Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av. Både intervjupersonerna och litteraturen framhåller TEACCH, den tydliggörande pedagogiken, som det förhållningssätt som är mest vedertaget samt effektivt. Vad det gäller integrering är uppfattningarna inte lika väl överensstämmande. En del av litteraturen ansåg integrering som något negativt, medan resterande påpekade dess positiva delar. Alla intervjupersonerna ställde sig dock positiva till integrering av barn med autism.

Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.

Under våra VFU – perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt. Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier. Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan. Dock visar det sig att eleverna snarare ser att religionsundervisningen är essentiell, även om intresset inte alltid är det största. En engagerad, kunnig och bestämd lärare är en aspekt som kan påverka att eleverna uppfattar ämnet som positivt.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse. Resultaten visar också att elever som känner relevans till det som ska läras in samt som känner trygghet och motivation når en högre grad av måluppfyllelse. Förklaring till detta tycks vara att den glädje och nyfikenhet som den informella inlärningsmiljön bidrar med tillsammans med de nödvändiga språkregler och standardfraser som den formella inlärningsmiljön innehåller ger eleverna en bred och heltäckande utbildning vilket leder till en hög grad av måluppfyllelse. De elever som känner motivation och kan relatera till de stoff som ska läras in tenderar att uppnå högre betyg i betydligt större grad än de elever som inte känner att de kan relatera till stoffet.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan – och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper. Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken. För att få en djupare bild av elevers inställning till lärarens egenskaper genomförde jag även intervjuer med sex elever. Dessa elever var jämt fördelade i kön och hälften var i behov av särskilt stöd. Intervjuerna gav mig möjlighet att ställa följdfrågor samt att få en djupare bild av elevernas inställning. Jag har genom elevers, föräldrars, klasslärares och rektors godkännande kunnat genomföra min studie. Vid samtliga moment i min studie har jag beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar att elever utan – och i behov av särskilt stöd har liknande åsikter om vad som kännetecknar en bra lärare. Samtliga elever menar att en bra lärare har goda ämneskunskaper och undervisningsskicklighet. De skillnader som kan ses är att elever i behov av särskilt stöd värdesätter den personliga relationen och kontakten till läraren högre än elever utan behov av särskilt stöd. I studien framkommer det att flickor och pojkar till viss del värdesätter olika egenskaper hos en lärare.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lärare i grundskolans tidigare år har om elevers lärstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nå fram till alla elevers lärstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien användes en kvalitativ ansats och jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lärare i år 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade på lärarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nå fram till elevernas olika sätt att lära på. Lärarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska få arbeta på olika sätt eftersom alla elever tycker att olika saker är roliga. För att se vad eleverna kan i olika ämnen lyssnar lärarna på eleverna i undervisningen men använder sig även av skriftliga examinationer och tycker att det är ett bra sätt för de tystlåtna eleverna att få visa vad de kan.  Av resultaten framkom det att lärarna tycker det är enklast att tillgodose de tre intelligenserna som mest liknar den traditionella undervisningen och dessa tre intelligenser är lingvistisk intelligens, logisk-matematisk intelligens och den spatiala intelligensen. Den kroppslig-kinesteiska intelligensen var något alla lärare tyckte var svårt att tillgodose på grund av utrymmesbrist och den musikaliska intelligensen var den som det var mest delade meningar om bland lärarna. De två sista intelligenserna, intrapersonell intelligens och interpersonell intelligens tillgodoses till största del genom speciella punktinsatser och inte enligt någon planerad metod.