<p> </p><p>The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil’s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§. But it has shown that the education for newly arrived pupils is organised differently in Sweden. Not until the fall 2008 it has existed guidelines for the municipalities and schools, how to organise the education. These guidelines are called <em>Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.</em></p><p>The aim of this thesis was to examine how six different municipalities in the area of Stockholm organize education for newly arrived pupils with foreign extraction. Even if we knew from earlier reports that the education for newly arrived pupils is organised differently between the municipalities in Sweden, we still found it interesting to compare the situation in a restricted area as Stockholm. Another aim of this thesis was to examine how the different municipalities organise the education for these pupils in relation to Skolverkets <em>Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever </em>and what attitudes the municipalities show towards these advises.</p><p>Through our analysis we have reached the conclusion that depending on which municipality the newly arrived pupil comes to the education is organised differently. Some pupils will start in preparation classes, others will be placed directly in an “ordinary” class. Consequently the education in the examined municipalities is not equivalent. </p><!--EndFragment--><p> </p>

The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil’s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§. But it has shown that the education for newly arrived pupils is organised differently in Sweden. Not until the fall 2008 it has existed guidelines for the municipalities and schools, how to organise the education. These guidelines are called Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. The aim of this thesis was to examine how six different municipalities in the area of Stockholm organize education for newly arrived pupils with foreign extraction. Even if we knew from earlier reports that the education for newly arrived pupils is organised differently between the municipalities in Sweden, we still found it interesting to compare the situation in a restricted area as Stockholm. Another aim of this thesis was to examine how the different municipalities organise the education for these pupils in relation to Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever and what attitudes the municipalities show towards these advises. Through our analysis we have reached the conclusion that depending on which municipality the newly arrived pupil comes to the education is organised differently. Some pupils will start in preparation classes, others will be placed directly in an “ordinary” class. Consequently the education in the examined municipalities is not equivalent.  <!--EndFragment-->

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen. Gemensamt för de pedagoger som undervisar i den internationella klassen och ledning för skolan, var att försöka inkludera eleven in i ordinarie klass så fort som möjligt, men de lyfte även att ämneskunskaper, den sociala biten och språket som viktiga delar för elevens inkludering.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Eleverna menar att de ofta upplevt sig utpekade i förberedelseklass medan pedagogerna anser att förberedelseklassen är en del av en skola för alla. Vidare visar resultatet att skolan inte har ett gemensamt sätt att arbeta främjande för att inkludera förberedelseklassen med övrig verksamhet. Endast några få pedagoger driver arbetet och därför finns det mycket att utveckla.

Studiens syfte är att närmare undersöka hur den nyanlända eleven övergår från en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar också på vad övergången kan innebära för elevens identitet och fortsatta skolgång. Vidare är syftet med studien att närmare undersöka på vilka grunder som lärarna tar besluten och hur organisationen kring övergången ser ut. Metoden som användes för att nå fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer på fyra högstadielärare i Kalmar län. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig kartläggning- och bedömningsmaterial för lärarna att utgå ifrån, där mycket av arbetet skedde på individuella och godtyckliga grunder. Vidare har resultatet visat att organisationen på skolorna varierar och att den nyanlända eleven oftast placeras i åtskilda verksamheter på skolorna. Lärarna som arbetar i förberedelseklasserna tenderar att bedöma eleven utifrån dess individuella egenskaper, där de lyfter upp ämneskunskaper, språket och socialiseringen som viktiga segment för elevens utslussning till den ordinarie klassen. Utifrån lärarnas perspektiv framkommer det också att elevens fortsatta skolgång oftast är beroende av hur den mottas i den nya klassen av både lärare och klasskamrater.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger inkluderar nyanlända elever i det svenska språket. Fokus kommer att ligga på hur lärare förbereder, tar emot och formar undervisningen så att nyanlända elevers behov och förutsättningar tillgodoses.Genom forskning, litteratur och inblick i två olika verksamheter har vi fått kunskap om hur det kan se ut för nyanlända elever som ska börja i den svenska skolan.I studien har vi utgått från en kvalitativ metod och det empiriska materialet hämtades genom intervjuer. I studien deltog 4 respondenter och resultatet är baserad på intervjuer från två lärare och 2 rektorer på två skilda skolor i en storstad. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ljudinspelning för att göra samtalen mer tillförlitliga.Det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten i undersökning som belyser interaktion och kommunikation som viktiga redskap för utveckling och lärande.Studiens resultat visar att förberedandet inför mottagandet av nyanlända elever inte är tillräckligt. Mottagandet kan se olika ut i skolor och stadsdelar. Vad avser resurser och verktyg ser även detta olika ut beroende på skola, stadsdel samt antal nyanlända elever som man tar emot. I dagens läge gör lärarna sitt yttersta för att inkludera de nyanlända eleverna i undervisningen ändå behövs det kompetensutveckling för verksamma lärare och rektorer för att erövra kunskaper som behövs för att undervisa nyanlända elever.

Denna studie undersöker hur faktorer i form av ramar ur ramfaktorteorin, påverkar den undervisning en grupp aktiva och pensionerade lärare tillhandahåller främst nyanlända elever. Studien har utförts utifrån frågeställningarna; Hur uppger aktiva respektive pensionerade lärare att olika ramfaktorer påverkar deras undervisning av nyanlända elever? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats över tid relaterat till de olika delarna i ramfaktorteorin?   Respondenterna bestod av 6 lärare, varav 3 aktiva och 3 pensionerade. De arbetar på skolor i en storstad respektive skolor på landsbygden. Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin, som ser på hur olika faktorer får konsekvenser på en lärares undervisning. Som metod för insamlande av material användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning och bakgrund visar på att nyanlända elever kan gå miste om en likvärdig utbildning, då lärare i sin tur går miste på olika resurser som behövs för att tillhandahålla en likvärdig utbildning. Resultatet visar i sin tur på att lärare påverkas av de olika ramfaktorerna olika och att lärare behöver veta hur de kan påverka sin egen undervisning. Skolor och ledning behöver även bli tydligare hur denna undervisning skall gå till. Utöver det visar resultatet på att undervisning kan vara bristfällig för nyanlända elever och att det kan grunda sig i ekonomiska faktorer.

Sverige är ett mångkulturellt land där nyanlända elever är ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola där det inte finns någon förberedelseklass. Istället placeras nyanlända elever i vanliga klasser direkt från skolstart. Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare ser på dessa elevers andraspråksutveckling. Andra frågor som berörs är hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsättningar som finns för andraspråksutveckling samt hur lärarnas kompetens att besvara nyanländas behov ser ut. Resultatet är baserat på intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenhet av nyanlända elever. I uppsatsen tas upp hur ett andraspråk utvecklas och hur denna utveckling kan stödjas i en vanlig klass. Skolverkets riktlinjer och rekommendationer tas också upp i denna uppsats, samt hur skolan ”bör” och i realiteten, enligt lärarna agerar i samband med att nyanlända elever kommer till skolan. Resultatet visar att lärarnas kompetens kan variera och att den främsta fördelen enligt lärare för nyanlända i en vanlig klass är den sociala interaktionen med klasskompisarna. Vidare visar resultatet att det finns brister på organisatorisknivå, där inga rutiner eller riktlinjer verkar finnas för mottagande av nyanlända på den undersökta skolan.

Sverige är ett månkulturellt land där nyanlända elever är ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola där det inte finns någon förberedelseklass. Istället placeras nyanlända elever i en vanlig klass direkt från skolstart. Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare ser på dessa elevers andraspråksutveckling. Andra frågor som berörs är hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsättningar som finns för andraspråksutveckling samt hur lärarnas kompetens att besvara nyanlänas behov ser ut. Resultatet är baserat på intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenhet av nyanlända elever. I uppsatsen tas upp hur ett andraspråk utvecklas och hur denna utveckling kan stödjas i en vanlig klass. Skolverkets riktlinjer och rekomendation tas också upp i denna uppsats, samt hur skolan "bör" och i realiteten, enligt lärarna agerar i samband med att nyanlända elever kommer till skolan. Resultatet visar att lärarnas kompetens kan variera och att den främsat fördelen enligt lärare för nyanlända i en vanlig klass är den sociala interaktionen med klasskompisarna. Vidare visar resultatet att det finns brister på organisatoriskanivå, där inga rutiner eller riktlinjer verkar finnas för mottagande av nyanlända på den undersökta skolan.

Nyanlända elever har olika erfarenheter och kunskaper när de börjar skolan i Sverige. Det är viktigt att lärarna får en uppfattning om elevernas förkunskaper för att på så sätt stötta deras kunskapsutveckling (Nilsson &amp; Bunar, 2016, s. 400). Eleverna bör få passande läromedel samt en anpassad undervisning för att kunna nå kunskapskraven. En stor påverkan på nyanlända elevers språkutveckling samt kunskapsutveckling, är bland annat att dem får kommunicera en hel del på svenska. Det är bra att nyanlända elever får använda läromedel som innehåller muntliga uppgifter och uppgifter som underlättar förståelsen. Med hjälp av illustrationer kan elever oftast få en förståelse om vad en text handlar om, därför är det bra om läroböcker har relevanta illustrationer till tillhörande text. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan illustration och text i två tryckta läroböcker samt vilka gemensamma uppgifter som går att utföra med hjälp av de valda läroböckerna. Studien riktar sig i ämnet svenska som andra språk och till elever i årskurs 4-6. Den metod som användes för denna undersökning är en läromedelsanalys och bygger på en kvalitativ textanalys, där frågor till läroböckerna ställts och besvarats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av multimodalitet och sociokulturell teori. Analysen visade att de flesta illustrationer samverkade med tillhörande text. Det visade även att illustrationerna kunde fungerar som en komplettering till den skrivna texten. De illustrationer som gav stöd till texterna i de valda läroböckerna föreställde ord eller begrepp i de skrivna texterna. Det förekom även, för oss, irrelevanta illustrationer, nämligen sådana som inte hade någon koppling till den tillhörande texten och på så sätt inte stödjer läsarens förståelse. Analysen visade även att det förekom flera olika varianter för gemensamma uppgifter som eleverna kunde utföra tillsammans samt att vissa uppgifter gick att ändra från exempelvis ”par-uppgift” till ”helklass-uppgift” eller tvärtom. Vidare visas att det har en stor betydelse att illustrationer samspelar med tillhörande text för elever som lär sig svenska språket som andraspråk. Detta kunde man som läsare lägga märke till då en tolkning av illustrationerna krävdes för att stärka textens innehåll i flera skrivna texter och övningar i båda läroböckerna. Det visar även att de uppgifter som ska lösas i par eller grupp, är en fördel för nyanlända elever då uppgifterna kräver att eleverna kommunicerar med varandra.