Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och svårigheter som geografilärare upplever, när de undervisar nyanlända elever samt belysa de potentiella konsekvenserna av detta. Dessutom syftar studien att vissa lärarnas språkutvecklande undervisningens roll på att nyanlända uppnå målen. Våra frågeställningar var vilka utmaningar och svårigheter upplever geografilärare när de undervisar nyanlända elever? vilka är konsekvenserna för geografiundervisning i en klass med nyanlända elever? och hur kan språkutvecklande undervisning ur lärarens erfarenheter hjälpa nyanlända elever att nå målen i ämnet geografi?.  I bakgrunden beskrivs de viktiga aspekterna av geografiundervisningen samt kursplansförändringar för att belysa förändringarna i geografiämnet och läroplanens innehåll som kräver en hög språknivå av eleverna idag. Vi förklarar några begrepp som används i vår studie som nyanlända elever, kartläggning, förberedelseklass. Vi förankrar vår studie i Deweys teori om “Learning by doing” och elevernas tidigare erfarenheter. Sociokulturell teori av Lev Vygotskij genom begrepp stöttning, mediering, ZPD och social interaktion utöver det didaktiska perspektivet genom geografiska modeller och didaktiska frågor har varit vägledande också. Vi samlade in studieinformation genom kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med sex SO- lärare. Resultatet visar att lärarna följer olika strategier för att utforma undervisningen, så att den passar de nyanlända eleverna. Men det finns fortfarande svårigheter och utmaningar som  ibland hindrar deras arbete och får dem att ändra sin planering och undervisning. Detta visar att akut behov av att öka medvetenheten hos dessa lärare och ytterligare kunskap om hur man  handskas med nyanlända elever.

No description available.

No description available.

<p>Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.</p>

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.

This study is based on my own previous experiences in schools, partly duringmy internship, partly during my years as an unlicensed teacher. It arouses acuriosity where my commitment to this is strengthened as it is knowledgethat is needed for my future professional role as a subject teacher. It raisesquestions about how teachers alone can create inclusion in the classroomwhile at the same time following the curriculum's purpose of having theteaching individually adapted to each student's conditions and needs.The purpose of the study is to investigate spatial aspects of how teacherswork with inclusion in teaching depending on the geographical space,namely, if you teach a theoretical or a practical aesthetic subject and toincrease understanding of the inclusion problem. To investigate this, aqualitative method has been carried out which includes interviews with sixdifferent respondents.In the results, the respondents believe that it is important to have knowledgeabout the newly arrived students and that there should be access to resourceswith specific knowledge. What is consistent throughout the study is themanagement's handling of the reception of newly arrived students. There aredeficiencies in mapping and that resources are removed, which hasconsequences for the inclusion work. What emerges in the study is that thereis a certain difference between the practical-aesthetic and theoreticalsubjects, as well as the resources that each teacher has available.In summary, for the teachers to be successful with inclusion work, a clearmanagement system is required that gives the teachers opportunities for goodresources. It generates that the newly arrived student can be integrated in agood way in ordinary teaching and this in itself has a positive impact on theinclusion work, while at the same time creating the conditions for the studentto develop, feel safe and part of the community.

Studien söker kunskap om hur svenska elever, som haft slöjd från årskurs 3 i grundskolan, med elever som är nyanlända från Eritrea, upplever ämnet slöjd. Som nyanländ elev får man tidigt delta i de praktiskt-estetiska ämnena såsom slöjd. De nyanlända eleverna som intervjuades har haft en studiehandledare med sig under sina slöjdlektioner. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för och jämföra hur elever på högstadiet från Sverige och Eritrea upplever ämnet slöjd i Sverige. För att genomföra studien valdes kvalitativa intervjuer som metod. Totalt intervjuades sex högstadieelever. Tre nyanlända elever från Eritrea samt tre elever som läst slöjd sedan årskurs tre i grundskolan. Eleverna intervjuades individuellt med öppna frågor. Båda elevgrupperna upplevde slöjden som rolig. Samtliga elever såg slöjden som viktig ur nyttosynpunkt, för att t ex kunna laga en möbel i sitt hem, och/eller för att kunna laga något klädesplagg som gått sönder. De nyanlända eleverna har kommit i kontakt med olika hantverkstekniker genom praktiskt arbete i sina hushåll, medan de svenska eleverna upplever att de enbart gör enklare uppgifter hemma hos sig, som att sy fast en knapp t ex. Eleverna upplevde att det skedde mycket kommunikation under slöjdlektionerna, speciellt med hjälp av kroppsspråket. Både de svenska och de eritrianska eleverna som intervjuades tyckte att det var lättare att få förståelse för ett material när de får handskas med materialet. Detsamma gäller när de ska utföra en hantverksteknik.De tycker att det är bra när läraren först visar hur man gör och sedan får utföra momentet på egen hand. Detta speglas i att den största likheten mellan elevgrupperna är att de anser lära sig mest av att få utföra ett moment praktiskt. Den största skillnaden är att de svenska eleverna inte utför lika mycket praktisktarbete i sina hem som de eritrianska eleverna.

Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

I denna studie beskrivs och analyseras nyanlända elevers upplevelse av dansundervisning samt danslärares syn på hur dansundervisning kan användas som ett medel för integration och inkludering av nyanlända. Studien är byggd på intervjuer med nyanlända elever och undervisande danslärare. Ett intersektionellt perspektiv har använts som teoretiskt perspektiv för analys av data. Forskning visar att många nyanlända bär på traumatiska upplevelser som orsakar psykisk ohälsa. Segregation och rasism har visat sig skapa svårigheter för nyanlända att komma in i de svenska samhället. Studiens resultat tyder på att dans har en möjlighet till integration och inkludering av dessa ungdomar. Vidare visar resultatet att dansundervisning skapar möjligheter till språkutveckling och har en positiv effekt på hälsan hos nyanlända elever.