Syftet med min studie var att beskriva vilka hinder invandrarföretagare möter i inom Linköpings kommun. För att få ett resultat har jag ställt 4 olika forskningsfrågor om byråkrati,skattebestämmelser, myndighetsspråk och vardagsspråk som  huvudsyfte. Mitt tillvägagångssätt har baserats på 7 intervjuer med personer som har olika bakgrund och jobbar inom skiftande organisationer och företag. Som aktörer har jag valt Skatteverket, Nulink och Nyföretagarcentrum i Linköping. De personer som jag har gjort intervju med heter Susanne Eriksson(företagare), Elin Walin (företagare), Ali Reza Ghodoosi(företagare) och Maryam Azmand (tidigare företagare). När jag har tittat på resultatet då ser jag ett tydligt och starkt mönster kring informanternas uppfattningar om mina indikatorer. Om man tittar på myndigheters svar då ser man en tendens kring uppfattning av byråkrati, skattebestämmelser samt myndighetsspråk. Jag ser nämligen också att det finns tydliga skillnader mellan företagare som är inrikes födda med företagare med utländsk bakgrund vad gäller förståelse kring mina frågeställningar. I mitt arbete slås jag av att en informant ser byråkrati som något negativt och personer med utländsk bakgrund har svårt att uppfatta myndighetsbyråkrati. Jag tycker också att det är intressant att de officiella personerna tycker att skattereglerna har blivit enklare medan invandrarföretagare tycker att det är svårt med skatteregler. När jag tittar på vardagsspråk som mitt huvudsyfte så tycker förstås jag att företagare med utländsk bakgrund bör se det svenska språket som nyckel till allting precis såsom språkläraren tycker. Slutligen ser jag ett klart och tydligt mönster mellan svenska företagare och invandrarföretagare vilket innebär att svenska företagare har lätt att anpassa sig efter gällande regler mot bakgrunden av att svenska är modersmål för dem medan invandrarföretagare har problem med anpassning till regler och lagar vilket beror på det svenska språket som ett hinder, enligt min tolkning.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta for att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast.

Matematiska begrepp är något som elever stöter på genom hela sin skolgång. För attunderlätta inlärningen av olika matematiska begrepp kan lärare använda olikatillvägagångssätt. Syftet med studien var att undersöka lärarnas uppfattningar omanvändningen och hanteringen av matematiskt språk i klassrummet, med stöd av detsociokulturella perspektivet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer medmatematiklärare som undervisade i årskurs fyra till sex. Analysen av intervjuernavisade att flera metoder och strategier används för att främja elevernas förståelse avmatematiska begrepp. Konkreta material och visualiseringstekniker identifieradessom vanliga metoder för att stödja elevernas användning av begrepp inommatematik. Genom att tillämpa olika strategier, såsom varierad undervisning ochformativ bedömning, kan eleverna övervinna hinder och utmaningar och utveckla enförståelse för de matematiska begreppen. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsenatt ju tidigare de olika metoder och strategier implementeras desto mer underlättardet för inlärning av de matematiska begreppen.

Svenska elevers resultat inom de naturvetenskapliga ämnena har de senaste decennierna visat på en nedåtgående trend. Forskning menar att naturvetenskaplig undervisning har tendens till att kännas främmande för elever, där de behöver använda ett ämnesspråk som de inte är bekväma med. Denna studie syftar till att undersöka litteratur kring språkets betydelse inom naturvetenskaplig undervisning huvudsakligen i mellanåren, även undersöka valda pedagogiska lärandeteorier, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, och hur de kan utveckla elevers kunskapsinhämtning. I studien kommer vardags- och ämnesspråk samt begreppsförändring att behandlas, dessutom kommer valda lärandeteorier att analyseras. Studien kommer även behandla hur lärare synliggör skillnader och samband mellan naturvetenskapligt vardags- och ämnesspråk i lärandemiljö, men också hur begreppsförändring uppmärksammas i naturvetenskapliga undervisningssammanhang. Då studiens metod är en litteraturstudie har vetenskapliga artiklar från olika databaser analyserats och valts ut efter studiens valda syfte. Resultatet av vår litteraturstudie visar på flera olika undervisningsmetoder och strategier för begreppsförändring samt ämnes- och vardagsspråk som kan appliceras i klassrumssammanhang. Vi har även funnit viss kritik mot de undervisningsmetoder som används vid begreppsförändring. Utöver detta återges språkliga svårigheter i kommunikation mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning. Resultatet innefattar också två lärandeteorier som presenterar deras synsätt och förhållningssätt kring undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. De metoder som presenteras i studiens resultat har både för- och nackdelar, vilket betyder att det inte går att bestämma att en viss metod lämpar sig bäst för all undervisning, utan en blandning mellan olika metoder beroende på kontext är att föredra.

<p>Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur elever använder sig av bildspråket i matematiken och varför man ska använda sig av bilder för att öka förståelsen inom matematiken. Funderingarna mynnade ut till två frågeställningar:</p><p>- Hur beskriver elever i år nio matematiska begrepp genom bilder? och</p><p> -Vilka fördelar finns det med att använda sig av bildspråket för att öka förståelsen för matematiska begrepp? </p><p>Frågorna har jag sökt svar på genom att göra en litteraturstudie där man behandlar bildspråket från olika håll: Det ärlärare som har redogjort för sina egna erfarenheter av att arbeta med bildspråket i matematiken, böcker som behandlar bildspråket ur ett mer konstnärligt perspektiv, samt stora pedagoger som redogjort för barns språkliga utveckling. Jag har även gjort en undersökning i form av en enkät från två klasser i år nio. De har fått på ett så matematiskt sätt som möjligt beskriva utvalda begrepp endast genom bilder. Dessa svar har jag sammanställt och studerat. Jag kom fram till att elever är ovana vid att använda sig av bilder som kommunikationsmedel i skolsammanhang. De associerar gärna till vardagliga företeelser och flera associationer saknar matematiskt innehåll. De korrekta vardagliga associationerna kunde jag dela in i enkelt vardagligt bildspråk och avancerat vardagligt bildspråk. Det avancerade vardagliga bildspråket visade att eleverna mycket väl förstod det matematiska begreppet och också i vilket sammanhang det ingår. I min litteraturstudie kom jag fram till att bildspråket är ett kommunikationsmedel och att det är viktigt att bilden är utformad så att åskådaren förstår vilken vetenskaplig fakta den innehåller. Bildspråket är det språk som ligger barn närmast när de ska uttrycka sig. Det är viktigt att man utgår från detta språket när de kommer till skolan, eftersom de inte är mogna för det teoretiska symbolspråket ännu. Det ska ske en progression av den bildspråkliga utvecklingen hos barnet. De börjar med att konfronteras med konkret material, övergår sedan till egna generaliserande minnesbilder. Genom att jämföra dessa med kamraternas i en diskussion, inser eleverna att allas bilder står för en och samma sak. Man närmar sig symbolen. I detta skedet träder pedagogen in och ställer utvecklande frågor på en nivå som ligger aningen över elevens. På detta sätt introducerar pedagogen eleven in i den matematiska teoretiska symbolvärlden. Eleverna känner att begreppen blir deras och de har fått erfarenheter av begreppet på flera olika sätt. Just att elever saknar erfarenheter till begrepp är en orsak, tror jag, till varför så många elever associerade utan matematiskt innehåll i min enkät. De kan inte skapa en bild till något som de inte har upplevt eller känner till. Jag tror också att antingen så har deras tidigare undervisning skett på ett språk som har legat på för hög nivå för dem eller så har inte de tidigare erfarenheterna passat just dem. Man behöver konfronteras med ett begrepp på olika sätt och om de inte har mött"sitt"sätt så kan de inte heller få förståelse för begreppet. Barn behöver möta matematiken på sitt språk och skaffa sig en bra grund att utveckla sina vidare kunskaper på.</p>

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur elever använder sig av bildspråket i matematiken och varför man ska använda sig av bilder för att öka förståelsen inom matematiken. Funderingarna mynnade ut till två frågeställningar: - Hur beskriver elever i år nio matematiska begrepp genom bilder? och -Vilka fördelar finns det med att använda sig av bildspråket för att öka förståelsen för matematiska begrepp? Frågorna har jag sökt svar på genom att göra en litteraturstudie där man behandlar bildspråket från olika håll: Det ärlärare som har redogjort för sina egna erfarenheter av att arbeta med bildspråket i matematiken, böcker som behandlar bildspråket ur ett mer konstnärligt perspektiv, samt stora pedagoger som redogjort för barns språkliga utveckling. Jag har även gjort en undersökning i form av en enkät från två klasser i år nio. De har fått på ett så matematiskt sätt som möjligt beskriva utvalda begrepp endast genom bilder. Dessa svar har jag sammanställt och studerat. Jag kom fram till att elever är ovana vid att använda sig av bilder som kommunikationsmedel i skolsammanhang. De associerar gärna till vardagliga företeelser och flera associationer saknar matematiskt innehåll. De korrekta vardagliga associationerna kunde jag dela in i enkelt vardagligt bildspråk och avancerat vardagligt bildspråk. Det avancerade vardagliga bildspråket visade att eleverna mycket väl förstod det matematiska begreppet och också i vilket sammanhang det ingår. I min litteraturstudie kom jag fram till att bildspråket är ett kommunikationsmedel och att det är viktigt att bilden är utformad så att åskådaren förstår vilken vetenskaplig fakta den innehåller. Bildspråket är det språk som ligger barn närmast när de ska uttrycka sig. Det är viktigt att man utgår från detta språket när de kommer till skolan, eftersom de inte är mogna för det teoretiska symbolspråket ännu. Det ska ske en progression av den bildspråkliga utvecklingen hos barnet. De börjar med att konfronteras med konkret material, övergår sedan till egna generaliserande minnesbilder. Genom att jämföra dessa med kamraternas i en diskussion, inser eleverna att allas bilder står för en och samma sak. Man närmar sig symbolen. I detta skedet träder pedagogen in och ställer utvecklande frågor på en nivå som ligger aningen över elevens. På detta sätt introducerar pedagogen eleven in i den matematiska teoretiska symbolvärlden. Eleverna känner att begreppen blir deras och de har fått erfarenheter av begreppet på flera olika sätt. Just att elever saknar erfarenheter till begrepp är en orsak, tror jag, till varför så många elever associerade utan matematiskt innehåll i min enkät. De kan inte skapa en bild till något som de inte har upplevt eller känner till. Jag tror också att antingen så har deras tidigare undervisning skett på ett språk som har legat på för hög nivå för dem eller så har inte de tidigare erfarenheterna passat just dem. Man behöver konfronteras med ett begrepp på olika sätt och om de inte har mött"sitt"sätt så kan de inte heller få förståelse för begreppet. Barn behöver möta matematiken på sitt språk och skaffa sig en bra grund att utveckla sina vidare kunskaper på.

I kursplanens kunskapskrav i matematik för årskurs 3 står det att eleverna skakunna kommunicera matematiska tillvägagångssätt på ett övervägandefungerande sätt. I tidigare forskning framkommer det att lärare inte låtereleverna använda sig av kommunikation och samarbete inom matematiken.Frågeställningarna för det här arbetet är Hur används samarbetsstrategier ochkommunikation i matematikundervisningen? Hur bidrar detta användande tillatt stärka elevers ämnesspråk? Arbetet är en kvalitativ studie där frågorna harbesvarats genom semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare F-3.Resultatet i arbetet visar att EPA och APE är strategier som flertalet av deintervjuade lärarna förespråkar. Det har även framkommit att eleverna på flerasätt kan använda varandra för att utöka sitt lärande. Ytterligare en sak somresultatet visade var att det som lärare är viktigt att använda sig avämnesspråket för att ge eleverna en möjlighet att utveckla sitt språk.

I en studie av Granklint Enochson Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem. Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden. 75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien. Undersökningen görs utifrån en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Enkäten är utformad som en figurfråga där konturen av en kropp finns uppritad med tillhörande naturvetenskapliga begrepp till matspjälkningprocessen. Eleverna har både skrivit och ritat om vad som händer i kroppen när de äter ett äpple. Undersökningen ställs i kontrast till betygskriterier för biologi i årskurs sex och till Granklints Enochsons studier som riktar sig mot niondeklassare. Resultatet pekar på att tillförandet av artefakterna inte bidrar till att eleverna visar mer kunskap om matspjälkningen i jämförelse med tidigare forskning. Däremot kan vi skönja att artefakterna (orden) bidrar med en större begreppsanvändning hos eleverna.

No description available.