Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av språk används i läromedel i matematik. Den forskningsfråga som studien söker svar på är: Hur används informellt språk, formellt språk och symbolspråk i två läromedel inom matematik riktade mot årskurs 5? Studien bygger på delar av den forskning som finns inom området matematiska språk och vardagsspråk. Vidare genomförs en läromedelsanalys där två tryckta läromedel analyseras med hjälp av en innehållsanalys som fokuserar på språket. Resultatet av analysen visar att det är vanligt att det informella språket, det formella språket och symbolspråket kombineras i någon form tillsammans med något av de andra språken. Genom analysverktyget som används i studien kan lärare få ett hjälpmedel och kunskaper att själva kunna göra en likadan analys av läromedel inom matematik. Resultat av lärarnas analys kan vara en hjälp för att underlätta deras val av material som kan komplettera det läromedel som lärarna arbetar med.

För att kunna erbjuda en främjande läsutveckling för andraspråkselever krävs mycket arbete och en medvetenhet om alla enskilda elevers behov. Det finns många olika undervisningsmetoder i samspel med varierade tillämpningar som används i läsundervisningen, frågan är vilka som anses speciellt främjande. Genom semi-strukturerade intervjuer och undersökning av tidigare forskning som berör området har vi undersökt lärares uppfattningar om vad som främjar andraspråkselevers läsutveckling i de lägre årskurserna. Lärarnas generella uppfattningar om andraspråkselevers läsutveckling, lärarnas arbetssätt och lärarnas val av material i läsundervisningen har varit det centrala i vår studie. De teoretiska perspektiv som vi tagit ut som analysverktyg bygger på olika tankar och angreppssätt till vad som anses betydelsefullt för läsundervisningen. Utifrån resultatet av vår studie såg vi att de flesta lärarna vi intervjuade hade en samsyn om vad som ansågs främjande för andraspråkselevers läsundervisning. Användning av olika dimensioner av stöttning låg som grund för lärarnas uppfattningar, arbetssätt och val av material för att kunna erbjuda en gynnsam läsundervisning. Vår studie visade att läraren anser att läraren måste vara medveten om andraspråkselevernas behov för att kunna utforma en strukturerad undervisning och således att erbjuda anpassat material till eleverna som motsvarar deras nuvarande kunskapsnivå men samtidigt utmanar för utveckling. I intervjuerna synliggjordes det hur interaktionen mellan olika parter kan bidra till en ökad och mer djupgående förståelse för olika texter och som på så sätt bidrar till en utveckling av andraspråkselevers läsning. Ytterligare en aspekt som synliggjordes var betydelsen av modersmålet och hur det kan användas som en resurs för utveckling av andraspråket. Modersmålet fungerar, enligt respondenterna, som ett verktyg för att kunna utveckla förståelsen av olika typer av texter då man tar tillvara på samt uppmuntrar användandet av elevernas starka språk.

Syftet med detta examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare arbetar med utvecklingen av ämnesspråk. Studien baseras på fyra olika intervjuer utförda på fyra olika skolor med sex olika lärare, som alla undervisar i de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4-6. Materialet transkriberades för att kunna ligga till grund för den analys som återfinns i arbetet. Tidigare forskning på området ämnesspråk och språkinriktad undervisning belyser att skolspråket ofta är mer abstrakt och för att elever ska kunna gå från ett vardagsspråk till ämnesspråk måste de vara förtrogna med begreppen.Vi undersöker vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning i ämnesspråk samt vilken problematik de möter i klassrummet. Vidare undersöker vi även vilka metoder som är gynnsamma samt hur de arbetar kring den problematik som finns.Vårt resultat visar att lärares erfarenheter påminner om varandras, att ämnesspråk är något alla elever ofta upplever som svårt. Resultatet visar även att utvecklingen av ämnesspråk är starkt sammankopplat med en elevs vardagsspråk samt att problematik grundar sig även till viss del i hur utvecklat språket är. Det framkommer även att de fyra olika ämnenas språk är mer eller mindre svåra beroende på elevernas erfarenheter. Lärarna uttryckte även att eleverna behöver arbeta med begrepp på olika sätt och behöver möta dem i olika sammanhang för att kunna bli förtrogna med dem. Hur de olika lärarna arbetar med ämnesspråk och begrepp skiljer sig åt men de lyfter att de måste anpassa sin undervisning helt och hållet till de olika nivåerna eleverna befinner sig på.

I det här examensarbetet undersöks varför betygsdifferentieringen är större inom svenskämnet i jämförelse med övriga ämnen när det kommer till elevers genus och socioekonomiska bakgrund. Det tycks vara något “särskilt med svenskämnet” som är särskilt utmanande när det kommer till det kompensatoriska uppdraget och elevers olika språkerfarenheter. Vi närmar oss problemområdet genom att undersöka hur svenskämnet påverkas av en differentierad undervisning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer tar vi del av fyra lärares erfarenheter och berättelser om sin undervisning. Vi använder oss av teoretiska begrepp som ämnesparadigm, polyparadigm och normkritisk teori för att analysera materialet. Lärarna resonerar om de strategier de använder för att differentiera sin svenskundervisning och om de utmaningar de upplever och identifierar i spänningsfältet mellan läroplan och elevers utvidgade eller begränsade koder. I resultatet går det att urskilja differentiering som en strategi lärarna använder för att redan i planeringen förbereda för de olika svårigheter som kan uppstå i undervisningen, och därmed ge alla elever bästa möjliga förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Samtidigt är differentiering normerande till sin karaktär då det innebär att man kategoriserar eleverna på olika sätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är därför en förutsättning för en lyckad differentierad undervisning. Vår slutsats är att det i svenskämnet tycks finnas erfarenheter och förmågor som premieras mer än andra och att dessa bidrar till normeringen av en idealelev, samtidigt som skolans resurser inte räcker för att understödja varje elevs utveckling.

Detta är en kvalitativ observationsstudie vars syfte har varit att bidra med kunskap om hur lärare från förskoleklass till och med årskurs 6 arbetar med språket i undervisningen i de samhällsvetenskapliga ämnena (SO).  Studien utgår från antagandet att språkinriktad undervisning gynnar alla elever. Forskningsfrågorna som ställdes handlade om att få syn på vilka språkliga aktiviteter som pågick under en So-lektion, hur lärare synliggjorde och bearbetade ämnesbegreppen i SO, vilken möjlighet elever gavs att vara språkligt aktiva och stöttningsgraden i undervisningen. För att behandla studiens syfte och forskningsfrågor användes en kvalitativ forskningsmetod som bestod av strukturerade och ostrukturerade observationer, där tio lärare i årskurs F-3 och 4–6 observerades. Den insamlade datan har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska relationella perspektivet. Analysen genererade i tre teman med utgångspunkt från SIOP-modellen (Sheltered Instruktion Observation Protocol) och handlade i stora drag om vilka språkliga aktiviteter som förekom i So-undervisningen, hur ämnesbegrepp behandlades och vilken typ av stöttning som förekom.  Studiens resultat visar på att det förekom en mängd olika språkliga aktiviteter i undervisningen men att kvaliteten på de språkliga aktiviteterna i undervisningen varierade. Dialogisk undervisning var vanligt förekommande liksom exempel på kamratlärande eller samarbetslärande. Studien synliggör dialogens betydelse i språkinriktad undervisning, lärarens roll i genomförandet av språkliga aktiviteter och olika typer av stöttning i undervisningen.  Studiens resultat skulle kunna tyda på att språkinriktad undervisning skapar bättre förutsättningar för lärande och utveckling i So-undervisningen.

The purpose of this study is to highlight how some mathematics teachers, in Sweden, in grades 7–9 work on language development in their teaching. Many of today's math tasks contain a lot of text and it turns out that there is a strong connection between students' mathematical ability and students' reading ability. To highlight how mathematics teachers can work with this, in their teaching, a qualitative study was conducted. Three mathematics teachers and one mathematics developer were interviewed. Variation theory was used to analyze the result. The results show that teachers work in different ways when they introduce new concepts in teaching, but that it is precisely the meaning of the concepts and a deeper understanding that are important for the students' knowledge development. Furthermore, the results show that mathematics has a complicated language, and that training is required to be able to read mathematical texts. The results revealed the importance of working multimodal in the classroom to enable all students' learning. The outcome is that reading comprehension must be integrated in mathematics teaching, since this support students to improvement of a deeper mathematical understanding.

I dagens globala samhälle förflyttar sig människor mellan länder i högre utsträckning än någonsin och under läsåret 2021/2022 hade 28,6% av alla grundskoleelever i Sverige ett annat modersmål än svenska. Detta ställer höga krav på skolan som har i uppdrag att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Idag uppnås inte detta då flerspråkiga elever generellt presterar på en lägre nivå i NO-ämnena. Tidigare forskning pekar på att ett sociokulturellt förhållningssätt är gynnsamt för flerspråkiga elever. Genom undervisning där de får rika tillfällen att använda språket kan de utveckla språkförmågan samtidigt som de får en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Flerspråkiga elevers lärande gynnas också av en kognitivt utmanande undervisning där de får stötning genom flera olika modaliteter. Dessutom visar forskningen att elevers minoritetsspråk är en resurs för lärande som bör utnyttjas i undervisningen.   Genom elevintervjuer av sex elever vid två olika tillfällen och observationer av två NO-lektioner, undersöker studien hur flerspråkiga elever använder vardags- och skolspråket i NO-undervisningen och vilken stöttning de får från läraren för att utveckla den språkliga förmågan samt ämneskunskaperna i NO. Empirin har samlats in genom ljudupptagning och fältanteckningar. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorier om vardags- och skolspråk, diskursiv rörlighet samt fyrfältsmodellen används som analysverktyg. Resultatet av studien visar att eleverna främst använder sig av vardagsspråket men att de till viss del använder sig av skolord när de för stöd för detta. Vidare visar resultatet även att eleverna ofta kopplar ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter. Slutligen synliggör studien att läraren använder sig av flera olika modaliteter för att stötta eleverna och att lärarens språkanvändning är det största och viktigaste stödet.

Vårt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt språk i fokus. Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på om användandet av matematiskt språk i undervisning kan hjälpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utsträckning lärare använder matematiskt språk i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer med lärarna och undervisning med observation och diagnostiska test i årskurs tre. Vi har själva undervisat i en sekvens av lektioner och mätt elevernas kunskap i begreppsanvändning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gång. Vårt resultat visar inte någon stor ändring hos eleverna men alla intervjuade lärare anser att matematiskt språk är viktigt för begreppsutveckling i matematik.

SammanfattningI denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet. Resultatet för studien grundas av tidigare forskning och teori där flera studier visar att språket har en viktig och betydande roll för matematik, och att det är genom språket elever skapar förståelse för matematik. Studiens resultat visar att lärarna anser att språket har en betydande roll för matematik, och att de använder språket på olika sätt i matematikundervisningen. Det visar sig att lärarna ser vikten av att använda sig av både vardagsspråk och matematiskt språk i undervisningen i syftet av att finna kopplingar mellan språken. / AbstractThis study examines how some teachers see and use the language of mathematics teaching. The study examines how the mathematical concepts and communication are used in mathematics education to support pupils' learning of the subject from a number of the teacher's perspective. Moreover investigated how laboratory materials affect pupils' learning of mathematical concepts.The method used in the study is interviews with six primary school teachers. The interviews focused on teachers' working to make use of everyday language, mathematical concepts, communication and laboratory materials in the teaching of mathematics, and how these elements can be important for the development of the subject.The results of the study based of previous research and theory which several studies show that language is an important and significant role in mathematics, and it is through language students an understanding of mathematics. Study results show that the teachers believe that language has a significant role in mathematics, and that they use language in different ways in mathematics teaching. It turns out that the teachers see the importance of making use of everyday language and mathematical language in teaching in the aim of finding links between languages.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig.