Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA. Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre. Inställningen för naturvetenskapliga ämnen skiljer sig beroende på vilket ämne det handlar om, och kemi står väldigt högt i kurs för elever som arbetat med NTA. Slutligen får elever som arbetat med NTA en mer negativ, men realistisk, syn på sin förmåga att nå uppnåendemålen för årskurs 9. Totalt sett kan resultatet uttydas som att NTA ger eleverna bättre förutsättningar inom kemi, medan det inom övriga naturvetenskapliga ämnen inte går att påvisa en tydlig skillnad.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i F-6 använder undersökande arbetssätt i No-undervisningen, de möjligheter och utmaningar de ser med detta samt hur ofta lärarna erbjuder eleverna att arbeta undersökande. För att uppnå syftet intervjuades sex lärare om inom vilka områden de använder undersökande arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar de ser, vilka förutsättningar som finns i de skolor där lärarna arbetar samt hur mycket tid av undervisningen som ägnas åt undersökande arbetssätt. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållet i intervjuerna färgkodades och delades in i kategorier som knöt an till studiens frågeställningar. Resultatet visar att fem av lärarna använder undersökande arbetssätt hela undervisningstiden medan en av dem använder det ungefär 75 % och resterande tid med läroböcker. Lärarna ser fördelar med undersökande arbetssätt då eleverna når djupare kunskaper, att det finns större möjligheter att anpassa efter individen samt att det stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Några utmaningar som nämns är att läraren måste vara väl förberedd och ha goda kunskaper i ämnet och att det kan vara svårt att möta upp flera nivåer hos elevgruppen. Lärarna önskar att de hade tillgång till mer laborativt material, men är relativt nöjda med de förutsättningar som finns. / <p>Inriktning NO</p>

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11 2016) anges bland annat för biologi att ämnet syftar till att utveckla elevers kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Eleverna ska få möjlighet att ställa frågor om människan och naturen utifrån egna upplevelser och aktuella händelser; dessutom anges i syftestexten för fysik, att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Genom utomhusundervisning ges möjlighet för eleverna att skapa autentiska situationer och därigenom upplevelser och erfarenheter. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka, vad som karaktäriserar forskningen om utom-husundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien har avgränsats till att gälla undervisning anpassad till elever i åldrarna sex till nio år. Med hjälp av sökord och urvalskriterier gjordes en litteratursökning i databasen Primo, där tio vetenskapligt granskade artiklar slutligen valdes ut. Därefter gjordes en kartläggning av de utvalda artiklarna för att få fram en övergripande bild av innehållet. Kunskapsöversikten visar både att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning och att elevernas förmåga att sätta kunskap i ett sammanhang ökar genom undervisningen. Resultatet visar även att det finns brister i lärarutbildningen, med följden att verksamma lärare upplever en osäkerhet och bristande kunskaper inför att bedriva utomhusundervisning. Lärar-studenter har en positiv attityd till utomhusundervisning, men menar bland annat, att antalet tillfällen att själva få pröva på och leda utomhusaktiviteter är för få i utbildningen.

<p>Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.</p>

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.

<p>Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.</p>

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena.

Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv i forskningen samt hur det speglas från lärare inom naturvetenskapliga ämnen och teknik i deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt. Undersökningen sågs från ett intersektionellt perspektiv med tonvikt på genus men beakta specifikt klass och etnicitet. Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nå lärarnas egna lösningar runt de föreställningar de har av genusproblematiken utifrån problemfrågorna. Resultatet av litteraturstudien visar att det har hänt mycket under de senaste åren inom de aktuella problemområdena både nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bättre resultat teoretiskt och har generellt högre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen. När det gäller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart. I den verklighet som läraren befinner sig är det svårare att få läroplansmålen kring jämställdhet förankrade i deras undervisning. En lydelse är att gamla mönster präglar skolmiljön om att flickor är på ett visst sätt och pojkar är på ett annat sätt. Generellt har lärarna en likstämmig lösning om flickornas situation i skolan som att ha mindre grupper där flickorna kan höras och synas mer. En viktig aspekt i studien som saknas är perspektivet från kvinnliga lärare. Resultatet hade då kanske sett annorlunda ut.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena. / <p>Naturvetenskap</p>