Denna studie fokuserar på lärare i gymnasie- och grundskolan i årskurserna 7-9. Studiens syfte är att undersöka lärares åsikter om att organisera idrott och hälsa i block, teman eller områden, som vi valt att kalla kunskapsområden. Två frågeställningar utformades utifrån syftet och innefattar vilka svårigheter och möjligheter lärarna anser om användningen av kunskapsområden och hur ramfaktorer försvårar och underlättar användningen av kunskapsområden i undervisningen. För att samla in lärares åsikter har enkät använts som metod. Studiens resultat visar på att de flesta lärarna i studien någon gång eller ständigt organiserar ämnet utifrån kunskapsområden. Lärarna anser att det finns en hel del möjligheter både för sin egen och elevernas vinning. Undervisningen får en röd tråd och lärarna kan lättare se en progression i elevernas utveckling samt att eleverna får större möjligheter att nå högre kunskapskrav. Svårigheter och ramfaktorer som lärare nämner i studiens resultat är främst kopplat till lokaler, personal och tidsbrist.

<p>Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.</p>

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.