<p>Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningen</p><p>gör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.</p><p>Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv och</p><p>framtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetar</p><p>traditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. De</p><p>har länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att starta</p><p>upp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan och</p><p>sedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan.</p>

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningen gör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget. Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv och framtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetar traditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. De har länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att starta upp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan och sedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan.

Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ”Naturen omkring oss”. De ämnena som vi valt att integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild.   I Litteraturgenomgången har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet. Vi har också skrivit om för- respektive nackdelar med ett tematiska arbetssätt i Litteraturgenomgången. Dessutom har vi skrivit om det tematiska arbetets historia.   Den metod som vi valt att använda oss av är textanalys. Vilket innebär att vi kritiskt granskar, analyserar och värderar litteratur och forskning som gjorts i och på ämnet. Sedan kommer vi i Resultat och Analys presentera vårt tematiska arbete ”Naturen omkring oss”. Vi motiverar sedan varför vi valt att lägga upp arbetet som vi gjort med hjälp av den befintliga litteraturen och forskningen.   I vår studie har vi kommit fram till att de största fördelarna, enligt författarna, med att arbeta tematiskt är bland annat att elevinflytandet ökar, ett sammanhang och en helhetssyn skapas för ämnena i skolan och gör att elevernas känner att de hör ihop. Några nackdelar med ett tematiskt arbetssätt kan enligt författarna vara att ämnets status försämras eftersom vanliga ämnesspecifika lektioner inte används. Även att elever som är i behov av tydlig struktur kan uppleva detta arbetssätt som problematiskt.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare ser på arbetssättet temaarbete. Vi ville få en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, och vad lärare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssättet. Som forskningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att få trovärdiga och innehållsrika svar. För att vi skulle få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssätt som har funnits med i alla läroplaner och som även finns med i arbetssättet temaarbete och de är: elevinflytande, ämnesövergripande, åldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer. Dessa begrepp är genomgående i vårt arbete gällande både teorin och undersökningen. I vår undersökning intervjuade vi aktiva lärare om vad de har för syn på temaarbete. Lärarna var överens om vilka förutsättningar som behövs för att arbeta tematiskt och de menar att de viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Lärarna upplevde att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre och det har gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan på grund av den nya läroplanen Lgr11. De menar att den är väldigt styrande och att man inte enbart kan lägga tid på planering utan att det är mycket runt om just undervisningen i klassrummet. Det finns fördelar och nackdelar med alla arbetssätt, men genom granskning av arbetssättet temaarbete ser vi det som en användbar metod som gynnar fler elever än missgynnar.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ forskningsmetod och behandlar området musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien är musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken används som ett mål i sig eller som ett medel för andra ämnen. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien är att musiken använts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns språk, sociala förmågor, förmåga att uttrycka känslor, som underhållning och för att måla till. Musiken i de tematiska arbetena har också använts som mål för att utvidga barns musikaliska vyer samt utveckla barns förmåga att klappa takter och urskilja ljud. I de tematiska arbeten som undersökts fungerade musiken både som mål och medel. När musik är ett mål i sig har den använts både medvetet och omedvetet av förskollärarna. Det som varit avgörande för hur medvetet musiken använts är förskollärarnas eget intresse för musik.

<p>Sammanfattning</p><p>I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten</p><p>är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur</p><p>elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda</p><p>in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att</p><p>undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och</p><p>undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och</p><p>lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att</p><p>utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till</p><p>arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har</p><p>utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet.</p><p>Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för</p><p>vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar</p><p>elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka</p><p>till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i</p><p>förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra</p><p>med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet.</p><p>Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande</p>

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om pedagoger i förskolan använder sig av musik för att främja barnens matematikinlärning och i sådana fall på vilket sätt de gör det, eller om de använder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollärare och intervjuerna utfördes både enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt våra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv inställning till ämnesintegrerat arbete.

Sammanfattning I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet. Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet. Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande

Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan. Studien utgår från dessa frågeställningar: - Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet? - Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9? - Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande?   Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde. Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie. Den nackdel som nämns mest frekvent är att tiden inte räcker till för samplanering kring ett ämnesövergripande arbetsområde samt att rektorerna inte alltid ser att de behöver skjuta till tid genom att dra ner tid på något annat.

Denna studie fokuserar på lärare i gymnasie- och grundskolan i årskurserna 7-9. Studiens syfte är att undersöka lärares åsikter om att organisera idrott och hälsa i block, teman eller områden, som vi valt att kalla kunskapsområden. Två frågeställningar utformades utifrån syftet och innefattar vilka svårigheter och möjligheter lärarna anser om användningen av kunskapsområden och hur ramfaktorer försvårar och underlättar användningen av kunskapsområden i undervisningen. För att samla in lärares åsikter har enkät använts som metod. Studiens resultat visar på att de flesta lärarna i studien någon gång eller ständigt organiserar ämnet utifrån kunskapsområden. Lärarna anser att det finns en hel del möjligheter både för sin egen och elevernas vinning. Undervisningen får en röd tråd och lärarna kan lättare se en progression i elevernas utveckling samt att eleverna får större möjligheter att nå högre kunskapskrav. Svårigheter och ramfaktorer som lärare nämner i studiens resultat är främst kopplat till lokaler, personal och tidsbrist.