<p>Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.</p>

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.

Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att tematiskt arbete kan vara ämnesintegrerat eller ämnesbundet. Kunskap kan med fördel förmedlas i ett sammanhang för att lärandet ska upplevas som meningsfullt och lustfyllt för alla elever. Vidare visar det att det finns många anpassningar som pedagoger kan göra för att elever i behov av särskilt stöd ska kunna delta. Två betydelsefulla anpassningar ligger i miljön och i gruppindelningen. Viktiga slutsatser i studien är att alla elever klarar av det tematiska arbetet om det finns en tydlig struktur samt att arbetsmetoden motiverar och inspirerar dem att vilja lära sig och inhämta ny kunskap.Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att tematiskt arbete kan vara ämnesintegrerat eller ämnesbundet. Kunskap kan med fördel förmedlas i ett sammanhang för att lärandet ska upplevas som meningsfullt och lustfyllt för alla elever. Vidare visar det att det finns många anpassningar som pedagoger kan göra för att elever i behov av särskilt stöd ska kunna delta. Två betydelsefulla anpassningar ligger i miljön och i gruppindelningen. Viktiga slutsatser i studien är att alla elever klarar av det tematiska arbetet om det finns en tydlig struktur samt att arbetsmetoden motiverar och inspirerar dem att vilja lära sig och inhämta ny kunskap.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

Being a student in the educational system is in itself a challenging exercise, considering the various parts that may matter in different extent for the students. There is a syllabus, there are different backgrounds and contexts for each student and there is also the knowledge in the subject to consider. This study sets out to explore to which extent teachers and students reflect about the transition from public school to upper secondary school/high school, specifically in the context of History as subject. What do they think about it and how do they work with it? By interviewing five teachers and letting 94 students in upper secondary school completing a survey about this subject (the transition), I can conclude that the matter is complex, both for students and teachers, however still a significant and important issue to discuss. The teachers shows tendencies in favouring the chronological time line as educational instrument, while implementing the eventual lack of such time line in the public school. Still they have none or little insight in the syllabuses for the public school, raising yet another issue – to what extent should teachers care for syllabuses which they don’t, formally, have to recognize as part of their assignments as upper secondary school teachers? The teachers are generally aware of the difficulty that the transition implies and the students are neither overwhelmingly satisfied nor dissatisfied, which means that work could and should be done to ensure an education that is easing the students way to knowledge.

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ”Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?” och ”Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll?”. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen. Det framkom även att viljan finns hos pedagogerna att i större utsträckning undervisa ämnesintegrerat. Genom våra intervjuer fick vi fram att det behövs mer tid till planering och att det är svårt att integrera matematik med andra ämnen om man inte har djupare ämneskunskaper eller mer erfarenhet av matematik.

Syftet med vår studie är att undersöka tematiskt arbete och projekt som arbetssätt i förskolan. Undersökningens frågeställningar är: Arbetar förskolor i den undersökta kommunen med tematiskt arbete och projekt? Vad innebär tematiskt arbete och projekt som arbetssätt för verksamma pedagoger? Vilka samband finns det med mellan pedagogers attityder kring kunskap, erfarenhet, trygghet och att vilja arbeta med tematiskt arbete och projekt? Utifrån en kvantitativ metod kan vi undersöka tematiskt arbete och projekt i förskolan från fler pedagogers och olika förskolor, för att kunna dra generella slutsatser för fler pedagoger i den undersökta kommunen. Med hjälp av en digital enkät har vi undersökt vilka faktorer som kan påverka pedagogers attityder om tematiskt arbete och projekt som arbetssätt i förskolan, samt vilka samband som går att urskilja mellan olika faktorer, attityder och att vilja arbeta med tema och projekt. Den sociokulturella teorin utgör ramverket för vår studie. Resultatet visar att det finns ett starkt positivt samband mellan kunskap och erfarenhet och att vilja arbeta med tematiskt arbete och projekt i förskolan. Tematiskt arbetssätt innebär att undervisningen utgår ifrån barnens intresse, att den följer en röd tråd, olika ämnen från läroplanen integreras i ett ämnesövergripande arbete i form av tema och projekt, samt att lärandet sker i samspel mellan vuxna och barn. Utifrån resultatet av 52 pedagoger från förskolor i den undersökta kommunen, kan vi konstatera att tematiskt arbete är ett vanligt arbetssätt och majoriteten av pedagogerna har positiva attityderna om tematiskt arbete och projekt som arbetssätt.

För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang – en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema. I vår kvalitativa studie har vi intervjuat åtta lärare som undervisar i grundskolans tidigare år om deras tankar kring undervisning om naturvetenskapen. De visar ingen didaktisk medvetenhet om NOS men tillämpar det i stor utsträckning i ett temaarbete kring Linné-året 2007. I en analys (efter Lederman 2004) visar vi att de konkretiserar de mänskliga aspekterna av naturvetenskapen så att eleverna får uppleva hur en forskare arbetar. / Enabling all pupils to acquire scientific literacy it is suggested to start from their experiences, where science content will make sense within the context. In this context it is of importance that the human aspect of Science is shown, making it is possible to show that science isn’t merely facts. Pupils are in need of learning about Science, called nature of science, NOS. Our task is to find out how teachers pursue nature of science in inquiry based education on Carl Linnaeus. In the qualitative study we interviewed eight teachers in early primary school on their thoughts on teaching about Science. They do not show any didactic awareness of NOS though they use it in large extent in working with Linnaeus. In analysis (from Lederman 2004), we can show that teachers engage in the humanistic aspect of science, in which pupils experiences the work of a scientist.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .

Den här rapporten fokuserar på ämnesövergripande undervisning i relation till skolmiljön, både den fysiska och psykosociala. Är utformningen av skolmiljön en förutsättning för genomförandet av ett ämnesövergripande arbetssätt? Finns det en eller flera möjliga optimala miljöer och hur ser de i sådana fall ut? / A conversational environment in interaction with pedagogyEducational methods in a meaningful context with a physical environment as part of a pleasurable learning experience