Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

<p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus.</p></p> / <p>The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus. / The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.