Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någonavgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genomenkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För attförankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berörämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som harbetydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde viintervjuer med två pedagoger. I dessa intervjuer framkom deras synpunkter kring motoriken,lärandet och på vilket sätt de ansåg att motoriken hade betydelse för lärandet. Vi delade ävenut 60 enkäter till föräldrar där vi ställde öppna frågor om deras tankar och värderingar kringderas barns motoriska utveckling. Svaren från intervjuerna och enkäterna resulterade i ettskapande av ett brädspel med tillhörande delar, där den psykosociala miljön och motorikenhar centrala betydelser. Spelet blev här en form av analys av det insamlade materialet, däranvändarna är barn i åldern 3-6år. I analysen framkom att informanterna anser att motorikenhar ett betydande värde för barns lärande och deras utveckling av de estetiska språken. Dettaavspeglas även i spelet.

<p>Validerat; 20130414 (global_studentproject_submitter)</p>

Geografiämnet är brett och ger ett holistiskt perspektiv på livet på jorden vilket skapar stora möjligheter för lärare att göra ämnet relevant och intressant för eleverna. Geografiämnet var under 1900-talet uppdelat i natur- och kulturgeografi på gymnasiet, detta har satt spår i läroplaner, läroböcker och samhället. Dagens miljöproblematik skapar möjligheter för ämnet att växa men istället ser vi ett geografiämne som minskar i timantal. I denna uppsats genomförs en frågeundersökning med gymnasieelever om deras bild av geografiämnet och en samtalsintervjuundersökning med deras lärare om undervisning och genomförande av geografiundervisningen. Det visar sig att eleverna har dåliga förkunskaper från högstadiet men att de uppskattar ämnet och lär sig mycket, speciellt om relationen människa och miljö. Lärarna vill gärna visa på sambandet mellan natur- och kulturgeografi men de flesta delar ändå upp dessa i olika moment. Samtliga lärare använder sig av mycket blandat material, lite lärobok och mycket hemsidor och bilder. Både användandet av praktiska moment och ämnesövergripande arbete varierar. Detta verkar bero på geografiämnets status på respektive skola och om lärarna vågar se möjligheterna och bryta gamla vanor när de planerar. För om det lilla geografiämnet ska leva upp till sin stora potential måste lärarna våga tänka nytt och inspirera kommande generationer.

Syftet med uppsatsen har varit attundersöka Östers Ifs talangutvecklingsmiljö.Detta har gjorts genom en fallstudie på fotbollsföreningen Östers IFvia Henriksens holistiska Athletic Talent Development Modell. En kvalitativ metod via semi-strukturerade intervjuer på olika roller inom föreningen har tillämpats för att få en djupare förståelse på hur föreningen arbetar kring talangutvecklingsmiljön. Resultatet visar att Östers IF har ett holistiskt perspektiv på sin talangutvecklingsmiljösamtidigt som de aktivt arbetar mot framtida utmaningar gällande att förbereda spelare för transaktionen från junior till senior.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i den svenska förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare skattar positivt respektive negativt vid inskolning, samt vilka förslag på förbättringar som vårdnadshavare ger i relation till inskolning i den svenska förskolan. I studien används en kvantitativ metod i form av en survey, digital enkätundersökning, besvarad av 102 vårdnadshavare som skolat in sitt barn under året 2021. Studiens resultat har analyserats med utgångspunkt i det holistiska perspektivet. Tidigare forskning visar att vårdnadshavare betonar vikten av att skapa och stärka relationen mellan hem och förskola. Forskningen visar även att uppmuntran, tid och kontinuitet ses som centrala delar för att bygga, säkra och bibehålla genuina relationer samt att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger påverkas av båda parter. Studiens resultat uppmärksammar att det är av betydelse för vårdnadshavare att utbyta information och återkoppling, samt att de ges tid för att skapa relationer med sitt barns pedagoger vid inskolningen. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan vårdnadshavares deltagande i ett introduktionssamtal innan inskolningen och deras skattade trygghet. Studien finner även att de vårdnadshavare vars trygghet är skattad lägst, har gemensamma förbättringsåtgärder i egenskap av önskan om mer kommunikation och ett större visat intresse av pedagogerna inför barnet. / KeywordsFeeling of safety, holistic perspective, introduction meeting, schooling

Haidi Thun (2010). Koppla på hjärnan! En studie kring hur Educational Kinesiology och Brain Gym används i arbetet med barn och deras lärande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt arbete har varit att ta del av fyra pedagogers erfarenheter av att arbeta med Educational Kinesiology och Brain Gym med elever i åldrarna 6-12 år. Jag har genom min empiri försökt närma mig en förståelse för Educational Kinesiology och Brain Gyms fördelar alternativt nackdelar. Metoder jag använt har varit i form av intervju, observation, elevstudier och enkät. Educational Kinesiology och Brain Gym bygger på att genom enkla övningar kunna stimulera höger och vänster hjärnhalva att samarbeta lösa upp eventuell hjärnstress och blockeringar som kan sätta stopp för en människas optimala utveckling och kunskapsinhämtning. Jag har fokuserat på metodens inverkan i samband med elevers läs- och skrivinlärning men även fått en inblick i några av metodens övriga konsekvenser. Parallellt med min undersökning har jag testat några utvalda övningar på egna elever och VFT-elever under fyra veckors tid för att se vilken respons jag skulle få. Jag har överlag mött en positiv syn på metoden men insett att det också finns en viss skepsis kring dess effekter. Vad gäller forskning är det ett komplicerat område att göra mätbara resultat på. I slutändan handlar det i grunden om att se till hela individen ur ett holistiskt perspektiv och hitta nya verktyg för pedagoger att använda i mötet med sina elever.

Bakgrund: Venösa bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som orsakas av bakomliggande faktorer. Det är framförallt äldre personer som har en ökad risk för sårbildning. Sjuksköterskan är ansvarig för att utföra en bedömning av såret inför val av behandling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors bedömning av venösa bensår hos patienter inom hemsjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Data samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Sjuksköterskans tillvägagångssätt vid bedömning, sjuksköterskan och patienten tillsammans i en bedömning, sjuksköterskans behov av erfarenhet, stöd och utveckling i bedömning. Sårets egenskaper och fastställande av bakomliggande orsak var av stor betydelse. Likaså poängterades vikten av att göra en helhetsbedömning av patienten, vilket visade sig både ha positiva och negativa sidor relaterat till patientens hemmiljö. Kontinuerlig utbildning och stöd från kollegor ansågs vara till stor hjälp vid bedömning av patienter med venösa bensår. Slutsats: Det konstaterades att bedömningen av venösa bensår upplevs svår, innehåller flera moment samt att praktiken inte alltid stämmer överens med teorin. För att försäkra att patienten får de bästa förutsättningarna till en god sårläkning bör sjuksköterskan se till hela människan och varje patients enskilda behov. / Titel: Nurse's assessment of venous leg ulcers in home based care Background: Venous leg ulcers is not an illness, but a symptom caused by underlying factors. It is mostly elderly people which have an increased risk for ulceration. The nurse is responsible for making the assessment of the ulcer, before choice of treatment. Aim: To describe nurse's assessment of venous leg ulcers in patients within home based care. Method: The study is qualitative interview study with an inductive approach. Data was collected through six semi- structured interviews. The material was analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories: Nurses approach to assessment, the nurse and the patient together in an assessment, nurses needs for experience, support and development in assessment. The ulcer's characteristics and determination of underlying cause were of great importance. Similarly, the importance of making a comprehensive assessment of the patient was emphasized, which proved to have both positive and negative sides related to the patient's home environment. Continuous education and support from colleagues were of great help in assessing patients with venous ulcers. Conclusion: It was confirmed that the assessment of venous leg ulcers is experienced complex, containing several moments, and that practice and theory are not always consistent. To ensure that the patient gets the best prerequisites for good wound healing, the nurse should look after the entire person and patient's individual needs.

Vi har skrivit en kunskapsöversikt med syftet att undersöka om och hur lärares kunskaper- och undervisning om hållbar utveckling skiljer sig. Vi ville undersöka om skillnaderna har betydelse för den holistiska undervisning som ESD förespråkar. Därför undersökte vi även vad skillnaderna innebär för det holistiska perspektivet i ämnesintegrerade samarbeten. Metoden har inneburit att söka efter forskning i databaserna ERC, ERIC och SwePub vilket resulterade ifyra forskningsstudier. Tre av studierna undersöker lärarnas undervisning och en av studierna lärarnas kunskaper. Samtliga studier är genomförda i en svensk kontext. I resultatdelen behandlas bl.a. lärares kunskaper om hållbar utveckling, metoder i undervisningen samt vilken betydelse skillnader i lärares undervisning har i ämnesintegrerade samarbeten. I slutdiskussionen görs en summering av resultatet i relation till kunskapsöversiktensfrågeställningar. Slutsatsen innebär att både lärares kunskaper och metoder kan skilja sig och påverka möjligheterna för en holistisk undervisning. Samtidigt innebär skillnaderna en potential att främja en holistisk förståelse genom ämnesintegrerade samarbeten. Det förs även en diskussion om yrkesrelevansen för samhällskunskapslärare samt metod och urval. Ett resultat av sökprocessen är att samhällskunskapslärares undervisning i hållbarhetsfrågor inte har undersökts vilket används för att motivera framtida forskning.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskning / Stress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.

The study aimed to explore the experiences of dual career (DC) among Swedish student-eSport players from a holistic perspective, and focused on the challenges faced in DC, the coping strategies used, and how DC influenced the student-eSport players. Interviews were conducted with 7 student-eSport players enrolled in an upper secondary school or university providing DC supportive resources. The participants were all males between 16 and 22 years of age (M= 18, SD= 2.16). The works of Stambulova et al. (2015) and Henriksen (2010) served as foundations in creating the two semi-structured interview guides used by the authors. The authors performed a thematic analysis of the data to identify experiences relevant to the concepts of dual career and athlete talent development. The results showed that the participants’ experienced challenges related to eSports, school, and their private lives. Their private lives were perceived to be the most challenging due to the need of balancing their time between their meaningful relationships and DC demands. Coping strategies claimed to be used were time management, physical activity, and relying on their supportive network. The supportive network encompassing the coach, school environment, friends, partner, and family were identified as a coping resource in congruence with the participants’ individual skills. Positive influence of DC on the student-eSport players was found in both academical and eSport, but negative in private life due to experiencing a lack of time to dedicate to family and friends. The results of the study reveal that Swedish student-eSport players’ DC experiences share similarities with those experienced by student-athletes in traditional sports, and highlights challenges and positive benefits associated with combining eSports with studies. / Studiens syfte var att utforska erfarenheterna av dubbla karriär (DC) bland svenska eSport-spelare ur ett holistiskt perspektiv, och fokuserade på att undersöka utmaningar som uppstod, coping-strategier som användes, och hur DC påverkade student-eSport spelarna. Intervjuer utfördes med 7 student-eSport spelare antagna på gymnasier eller universitet som erbjuder DC stöttande program. Deltagarna var män och var mellan 16 och 22 år gamla (M = 18, SD = 2,16). Arbetena av Stambulova et al. (2015) och Henriksen (2010) agerade grunder i skapandet av de två semi-strukturerade intervjuguiderna som användes av författarna. Författarna genomförde en tematisk analys av materialet för att identifiera erfarenheter relaterade till koncepten av dubbla karriärer och talangutveckling. Resultatet visade att student-eSport spelarna upplevde utmaningar relaterade till eSport, akademiskt och i sitt privatliv. Privatlivet upplevdes som det mest krävande på grund av att svårigheter med att balansera sin tid mellan sina meningsfulla relationer och kravställningar i DC. Copingstrategier som användes av deltagarna var tidshantering, fysisk aktivitet, samt att använda sig av sitt stödjande nätverk. Det stödjande nätverket innehållandes tränare, skolmiljö, vänner och familj fungerade även som en coping-resurs i samverkan med deltagarnas individuella kunskaper. Det inflytande DC hade på student-eSport spelarna var både positivt och negativt på olika områden. Positivt inflytande identifierades i både akademisk och eSport men negativt i privatlivet på grund av brist på tid att ägna till familj och vänner. Studiens resultat visar att svenska student-eSport spelares upplevelser av DC delar likheter med de upplevda av student-atleter i traditionella idrotter, och framhäver de utmaningar och positiva fördelar relaterade till att kombinera eSport med studier.