Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet. Resultatet visar att många barn som befinner sig i kris ofta visar hur de känner sig på ett eller annat sätt, som förskollärare ska man observera barn extra mycket om barnets personlighet plötsligt förändras. Studien visar att det vi förskollärare och andra som jobbar med barn kan göra är att lyssna på barnen och acceptera det de säger. Det är viktigt att alltid anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om ett barn far illa. Samarbetet mellan socialtjänsten och förskolan verkar variera beroende på vem som är handläggare på socialtjänsten. Socialtjänsten har medel som kan hjälpa barn i kris och det är därför viktigt att man vet vilka medel som finns att få för att kunna utnyttja resurserna på bästa sätt.

<p>In this examination paper I have studied how teachers can help children who are in crises. For example when children end up between parents divorce or someone close to them dies. The purpose of this essay is to know more about how children react in crises and how we as teachers can help them in the best way possible. I have also looked at school’s crise plans to see how and if they work. The method I have used is studying literature and interviews with teachers and a councelor. The results have shown that it is important with communication and to find different ways for children to work with crises. It is also important with a well worked out crise plan and that the staff is educated in conflict management.</p>

In this examination paper I have studied how teachers can help children who are in crises. For example when children end up between parents divorce or someone close to them dies. The purpose of this essay is to know more about how children react in crises and how we as teachers can help them in the best way possible. I have also looked at school’s crise plans to see how and if they work. The method I have used is studying literature and interviews with teachers and a councelor. The results have shown that it is important with communication and to find different ways for children to work with crises. It is also important with a well worked out crise plan and that the staff is educated in conflict management.

No description available.

Att externa kriser utanför ett samhällssystem kan leda till en policyförändring är något som ofta hävdas i policylitteraturen. Idag möts Europa och Sverige av den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Detta har satt stora krav på hur man ska hantera flyktingmottagandet på ett så effektivt sätt som möjligt. I denna uppsats utförs en analys av regeringens argument för att införa en mer restriktiv flyktingpolitik. Studien undersöker hur regeringen argumenterar för införandet av åtgärderna, varför de införs, och ämnar således ge en djupare förståelse av varför krisen ledde till en förändring i politiken. Uppsatsen ansats är att belysa resultatet utifrån teori om policyförändring och undersöka mekanismen mellan kris och förändring. För att urskilja vilka huvuddragen i regeringens argument är och huruvida dessa stämmer överens med uppsatsens olika antaganden om hur en kris leder till förändring har argumenten för policyförändringen granskas kritiskt. Detta har gjorts genom att studera publicerat material där åtgärderna presenteras och diskuteras utifrån olika vinklar. Studiens resultat tyder på att regeringens argument för de restriktiva åtgärderna inte bara kan antas bero på att en extern kris gör det resursmässigt omöjligt att implementera den tidigare policyn utan det finns flertal argument som pekar på en annan mekanism.

No description available.

Trots det välstånd som finns i västerlandet mår många fysiskt och psykiskt dåligt. Vad kan detta bero på? Cecilia Medler, forskare vid Stockholms universitet, menar att människor ohälsa beror på att de inte längre har existentiella svar på livet. Aaron Antonovsky har en teori om KASAM,som står för Känslan av sammanhang, och innebär att en människa som känner en känsla av sammanhang ofta klara sig genom livet med  bättre hälsa. Om människor i allmänhet mår ganska dåligt, hur är det då med människor som genomgår en kris? Kan en tro  skapa känsla av  begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och ge en djupare känsla av sammanhang? Uppsatsens syfte kan därmed formuleras till att undersöka om det uppfattas, och i så fall på vilket sätt,  att tro bidrar till Antonovskys tre bärande begrepp i KASAM (Känsla av sammanhang);nämligen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Uppsatsen frågeställning är: att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tre religiösa individer uppfattar och beskriver trons roll i en livskris. De frågor som lyfts i uppsatsen har tidigare inte studerats så mycket. Den forskning som finns har haft ett annat perspektiv och fokus. Det har handlat om frågor gällande om tro kan minska stressorer, validiteten hos Antonovskys KASAM samt om teorierna om KASAM är kultur­bundna eller ej. De studier som ligger närmast uppsatsens syfte och empiri har återfunnits i C-uppsatser. Dessa har handlat om trons betydelse för att ta sig ur missbruk samt om det finns ett samband mellan KASAM och styrkan i tron.  Den metod som valts är materialinsamling via halvstrukturerade intervjuer. Tre personer har intervjuats vilka har en uttalad kristen tro samt genom gått en kris. Intervjusvaren har sedan sammanställts och satts i förhållande till vald teori och uppsatsens frågeställning. Intervjuerna har genomförts utgående från en intervjuguide. Intervjuguidens utformning har styrts av Antonovskys teori om KASAM  samt tron förstådd som livsåskådning. De teorier som använts i uppsatsen är Bråkenhielm perspektiv på livsåskådning, Kallenbergs diskussion om kriser samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). De slutsatser som dras i studien är att de personer som intervjuats upplever att deras tro har varit ett stöd vid genomgången livskris och efteråt. Intervjusvaren visar att respondenterna med utgångspunkt i sin tro kunde hitta sätt att både begripa, hantera och känna meningsfullhet i krisen och i livet. Den slutsats som dras i uppsatsen är att för dessa personer utgjorde tro en resurs och en tillgång för att, utifrån Antonovskys begrepp, uppleva en känsla av sammanhang.

<p>Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra världskriget. Sveriges ledning fick några bråda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlämnade begäran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begäran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Många ansåg att begäran stod helt i strid med Sveriges tidigare deklarerade neutralitet. Transporten av Engelbrechtdivisionen har efter andra världskrigets slut varit mycket diskuterad. Det har då handlat mycket om Sveriges neutralitet och politikernas beslut och agerande. Hur diskuterade, beslutade och agerade Sveriges ledning inför beslutet om att tillåta dessa transporter? När och på vilket sätt? Följande arbete granskar detta.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera den beslutsprocess som fördes i samband med det svenska godkännandet av transiteringen av den tyska Engelbrechtdivisionen genom Sverige 1941. Frågeställningarna i denna uppsats analyserar vad det fanns för ledarskap, politiskt samförstånd och beslutsenheter, i den beslutsprocess som föranledde det svenska bifallandet av transitering av den tyska Engelbrechtdivisionen genom Sverige 1941.</p><p> </p><p>Metoden i denna uppsats är en kvalitativ metod, genom kvalitativa textanalyser av vald litteratur. De kvalitativa textanalyserna har genomförts genom att i litteraturen leta efter de ovan nämnda begreppens (ledarskap, politiskt samförstånd och beslutsenheter) innehåll och mening utifrån fallstudien som genomförs på midsommarkrisen i Sverige 1941. Metoden, teorin och analysverktyget som används i uppsatsen kommer att utgå från Bengt Sundelius, Eric Stern och Fredrik Bynander (2000) som i tre steg går ut på att först återskapa och sedan i ett fjärde steg analysera midsommarkrisen, med hjälp av ovanstående analysverktyg.</p><p> </p><p>Det viktigaste resultatet av denna uppsats är att det under midsommarkrisen 1941 fanns ett utpräglat ledarskap, där den innersta kretsen av politiker i Sveriges regering hanterade krisen till stor del själva. Den enighet och samverkan som var ledorden när samlingsregeringen bildades 1939 visade sig här spela en stor roll vad gäller det politiska samförståndet. De beslutsenheter som fanns under midsommarkrisen var ofta grupper som var både formellt och informellt sammansatta.</p>

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra världskriget. Sveriges ledning fick några bråda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlämnade begäran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begäran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Många ansåg att begäran stod helt i strid med Sveriges tidigare deklarerade neutralitet. Transporten av Engelbrechtdivisionen har efter andra världskrigets slut varit mycket diskuterad. Det har då handlat mycket om Sveriges neutralitet och politikernas beslut och agerande. Hur diskuterade, beslutade och agerade Sveriges ledning inför beslutet om att tillåta dessa transporter? När och på vilket sätt? Följande arbete granskar detta.   Syftet med denna uppsats är att analysera den beslutsprocess som fördes i samband med det svenska godkännandet av transiteringen av den tyska Engelbrechtdivisionen genom Sverige 1941. Frågeställningarna i denna uppsats analyserar vad det fanns för ledarskap, politiskt samförstånd och beslutsenheter, i den beslutsprocess som föranledde det svenska bifallandet av transitering av den tyska Engelbrechtdivisionen genom Sverige 1941.   Metoden i denna uppsats är en kvalitativ metod, genom kvalitativa textanalyser av vald litteratur. De kvalitativa textanalyserna har genomförts genom att i litteraturen leta efter de ovan nämnda begreppens (ledarskap, politiskt samförstånd och beslutsenheter) innehåll och mening utifrån fallstudien som genomförs på midsommarkrisen i Sverige 1941. Metoden, teorin och analysverktyget som används i uppsatsen kommer att utgå från Bengt Sundelius, Eric Stern och Fredrik Bynander (2000) som i tre steg går ut på att först återskapa och sedan i ett fjärde steg analysera midsommarkrisen, med hjälp av ovanstående analysverktyg.   Det viktigaste resultatet av denna uppsats är att det under midsommarkrisen 1941 fanns ett utpräglat ledarskap, där den innersta kretsen av politiker i Sveriges regering hanterade krisen till stor del själva. Den enighet och samverkan som var ledorden när samlingsregeringen bildades 1939 visade sig här spela en stor roll vad gäller det politiska samförståndet. De beslutsenheter som fanns under midsommarkrisen var ofta grupper som var både formellt och informellt sammansatta.

ABSTRACT The purpose of this essay has been to analyse an incident that received huge attention in the media that took place on February 24 2011 involving the famous fashion designer John Galliano. Galliano who at the time served as a creative director at French luxury fashion house Dior hurled anti-Semitic remarks during an altercation to a couple at Paris café La Perle. We intended to do a study of the material in two parts. The primary focus of our thesis was to analyse six different newspaper articles that involved the incident. We chose to analyse three articles from Great Britain and three from the United States to get a versatile image of the incident. The purpose of the study was to see how the journalists argued for the incident, and see if the varied even though they were based on the same story. The secondary study was to analyse how Dior are working on maintaining their image and which strategies they chose to for its crisis management regarding the incident as an attempt to protect its image. It was performed by analyse statements by the management of Dior in the media. To answer the research questions, we have used the method of qualitative rhetorical content analysis. The method is used to study the argument in various forms of communications. The selected newspapers are The Telegraph (London) and The New York Times (New York). The incident did not just affect Galliano and Dior. The general perception was that the incident left the fashion business in imbalance.  Regarding the crisis management of Dior, these result was that the most startling ones.