No description available.

Trots det välstånd som finns i västerlandet mår många fysiskt och psykiskt dåligt. Vad kan detta bero på? Cecilia Medler, forskare vid Stockholms universitet, menar att människor ohälsa beror på att de inte längre har existentiella svar på livet. Aaron Antonovsky har en teori om KASAM,som står för Känslan av sammanhang, och innebär att en människa som känner en känsla av sammanhang ofta klara sig genom livet med  bättre hälsa. Om människor i allmänhet mår ganska dåligt, hur är det då med människor som genomgår en kris? Kan en tro  skapa känsla av  begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och ge en djupare känsla av sammanhang? Uppsatsens syfte kan därmed formuleras till att undersöka om det uppfattas, och i så fall på vilket sätt,  att tro bidrar till Antonovskys tre bärande begrepp i KASAM (Känsla av sammanhang);nämligen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Uppsatsen frågeställning är: att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tre religiösa individer uppfattar och beskriver trons roll i en livskris. De frågor som lyfts i uppsatsen har tidigare inte studerats så mycket. Den forskning som finns har haft ett annat perspektiv och fokus. Det har handlat om frågor gällande om tro kan minska stressorer, validiteten hos Antonovskys KASAM samt om teorierna om KASAM är kultur­bundna eller ej. De studier som ligger närmast uppsatsens syfte och empiri har återfunnits i C-uppsatser. Dessa har handlat om trons betydelse för att ta sig ur missbruk samt om det finns ett samband mellan KASAM och styrkan i tron.  Den metod som valts är materialinsamling via halvstrukturerade intervjuer. Tre personer har intervjuats vilka har en uttalad kristen tro samt genom gått en kris. Intervjusvaren har sedan sammanställts och satts i förhållande till vald teori och uppsatsens frågeställning. Intervjuerna har genomförts utgående från en intervjuguide. Intervjuguidens utformning har styrts av Antonovskys teori om KASAM  samt tron förstådd som livsåskådning. De teorier som använts i uppsatsen är Bråkenhielm perspektiv på livsåskådning, Kallenbergs diskussion om kriser samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). De slutsatser som dras i studien är att de personer som intervjuats upplever att deras tro har varit ett stöd vid genomgången livskris och efteråt. Intervjusvaren visar att respondenterna med utgångspunkt i sin tro kunde hitta sätt att både begripa, hantera och känna meningsfullhet i krisen och i livet. Den slutsats som dras i uppsatsen är att för dessa personer utgjorde tro en resurs och en tillgång för att, utifrån Antonovskys begrepp, uppleva en känsla av sammanhang.

The purpose of this study is to analyse and compare how religious and non-religious world views are described and represented in three Swedish textbooks. The main question of this study is: How do three textbooks for the first stage of religious studies in high school represent non-religious and religious world views based on the text analysis tools: ethos, modality and transitivity? The three textbooks that are being analysed and compared were produced in the years of 2000, 2002 and 2009. The textbooks are used when teaching the first stage of religious studies in Swedish high school. The text analysis that I´ve chosen to use in this study is a part of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The critical discourse analysis is one of several different ways to approach the discourse analysis in general. The purpose of the critical discourse analysis is to create social transformation by recognizing unequal power relations. To fulfill this purpose Fairclough uses, among others, three tools to analyse texts. They are ethos, modality and transitivity. Which therefore are the tools I´ve chosen to use as well. In addition to using Faircloughs critical discourse analysis as a method, I´m using it as a theory. Therefore are my method and my theory combined. The method is the text analysis itself and the theory is what this analysis is based on. The results, analysis and the conclusions are answered by using this particular theory and method. The headline Result and analysis contains both these parts combined. Other than that this part contains general summaries and quotes from the textbooks, which are analysed by the help of these described tools. The conclusions in this study show that the textbooks tend to make sweeping statements about religious and non-religious world views. The majority of the used quotes from the textbooks also tend to present texts like they are the only truth. The fact that the quotes are subjective can tend to form and affect the students. The representation of religious and non-religious world views in the textbooks varies. Religionskunskap för gymnasiet: kurs A is the textbook that is the most concerned with defining and representing the religious and non-religious world views. The other textbooks that I´ve researched do not care about defining and presenting the different world views as much as the previous mentioned book. The religious world views are more referred to than the non-religious world view in all the researched textbooks. All of these books are also providing more space for, and are focusing more on, the religious world views rather than the non-religious world views. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka och jämföra hur tre svenska läroböcker framställer religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Uppsatsens frågeställning var: Hur framställer tre läroböcker för gymnasiets första del i religionskunskap icke-religiös respektive religiös livsåskådning utifrån textanalysverktygen etos, modalitet och transitivitet? De tre läroböckerna som har undersökts och jämförts syftar till den första kursen i religionskunskap på gymnasiet. De är producerade åren 2000, 2002 och 2009. Läroböckerna undersöktes genom en kritisk diskursanalytisk textanalys, utarbetad av Norman Fairclough. Faircloughs kritiska diskursanalys är ett av flera angreppssätt inom diskursanalys. Syftet med den kritiska diskursanalysen är att uppmärksamma ojämlika maktförhållanden. De valda textanalytiska verktyg som kommer användas för att undersöka läroböckernas framställning av religiös respektive icke-religiös livsåskådning var: etos, modalitet och transitivitet. Uppsatsens metod och teori fungerar som en paketlösning i den kritiska diskursanalysen och separeras inte från varandra i uppsatsen. Genom uppsatsens metod och teori har resultatet, analysen och slutsatserna arbetats fram. I kapitlet Resultat och analys är just resultat och analys kombinerade. Kapitlet innehåller sammanfattningar och citat ur läroböckerna som analyseras utifrån de nämnda textanalytiska verktygen. Resultatet och analysen slogs ihop till ett kapitel som består av generella sammanfattningar av hela läroböckerna där citat har lyfts ur läroböckerna och analyserats utifrån uppsatsens teori. Textanalysen visar slutsatser om att de tre läroböckerna tenderar till att generalisera om livsåskådningar i sina texter. De visar även ansatser till att presentera text som om det vore den enda sanningen, vilket kan påverka och forma elevernas bild av religiösa respektive icke-religiösa livsåskådningar. Ytterligare slutsats som drogs var att de tre läroböckerna lägger olika stor vikt vid att framställa och definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet: kurs A är den lärobok som lägger störst vikt vid att definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Den livsåskådning som får störst plats i de tre läroböckerna och som redogörs för mest är religiös livsåskådning.

The aim of this essay is to explore what understandings of love are expressed in Karin Boye’s 1934 novel Crisis and how these understandings relate to the protagonist’s reevaluation of her world and life views. The essay makes use of a method of close-reading and interpretation of the novel through four analysis questions related to the essay’s aim. By focusing on three Greek definitions of love (eros, agape and philia) and the concept ‘livsåskådning’, which explains the functional aspects of world and life views, the study analyses how godly and personal love influences the protagonist’s religious beliefs. At first, the protagonist’s main goal is to submit to the Christian God and consequently she understands love as complying to the Bible’s commandments. When experiencing the personal love for a fellow female student she finds herself no longer willing to suppress her own self and her own will. Thus, the society’s Christian morals are challenged by a modern, individual-focused perspective. This leads to a personal crisis in which the protagonist’s life and world views are re-evaluated.    By desiring the fellow student, the personal eros urges the protagonist to discover the world and life through her own experience rather than trusting the flawed written word. God and his promised impartial love, agape, are discovered as exclusively focused on obedience and punishment, which leads the protagonist to declaring God’s fall. However, the analysis of the novel shows that a union of eros and a true impartial agape is possible as eros shows the way of loving the world and its creations. This result demonstrates that the novel’s understanding of love differs from most known Christians theologians, who either describe eros as formed through or as incompatible with agape. Therefore, the essay contributes with a different perspective on how godly and personal love can affect life and world views.

<p>Mitt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i gymnasieungdomars livsfrågor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att få svar på detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med åtta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala när ungdomarna resonerar kring livsfrågor. Resultatet av min empiriska undersökning stämmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ämnesområdet.</p><p>När ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrågor befinner de sig ofta i den egna sfären. De livsfrågor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmärksammar är framförallt kärlek, identitet, orättvisor men också familj och vänner, ångest och stress samt döden. Flertalet av dem betonar familj och vänner, att skolan är en faktor som skapar ångest och när det gäller livet efter döden visar ungdomarna på variationsrikedom och för fram olika teorier, med rötter i såväl västerländska som österländska religiösa traditioner.</p><p>Flera av ungdomarnas tankar anger en öppenhet inför ett liv efter döden, där de intar en sökande inställning och närmar sig en privatreligiös hållning. Trots att ungdomarna explicit framhåller religionens perifera betydelse kan den implicit uttydas i deras resonemang om döden. När ungdomarna resonerar och samtalar om religion sätter många av dem likhetstecken mellan religion och kristendom, vilket till viss del kan bero på den geografiska kontexten. Vidare knyter de religion främst till strikta regler som på ett negativt sätt begränsar individens frihet.</p>

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i gymnasieungdomars livsfrågor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att få svar på detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med åtta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala när ungdomarna resonerar kring livsfrågor. Resultatet av min empiriska undersökning stämmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ämnesområdet. När ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrågor befinner de sig ofta i den egna sfären. De livsfrågor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmärksammar är framförallt kärlek, identitet, orättvisor men också familj och vänner, ångest och stress samt döden. Flertalet av dem betonar familj och vänner, att skolan är en faktor som skapar ångest och när det gäller livet efter döden visar ungdomarna på variationsrikedom och för fram olika teorier, med rötter i såväl västerländska som österländska religiösa traditioner. Flera av ungdomarnas tankar anger en öppenhet inför ett liv efter döden, där de intar en sökande inställning och närmar sig en privatreligiös hållning. Trots att ungdomarna explicit framhåller religionens perifera betydelse kan den implicit uttydas i deras resonemang om döden. När ungdomarna resonerar och samtalar om religion sätter många av dem likhetstecken mellan religion och kristendom, vilket till viss del kan bero på den geografiska kontexten. Vidare knyter de religion främst till strikta regler som på ett negativt sätt begränsar individens frihet.

No description available.

Litteraturstudien undersöker olika forskares tolkningar av begreppet livsfrågor samt närliggande begrepp så som existentiella frågor och livsåskådning. Syftet är att undersöka vad religionsdidaktisk forskning anser att livsfrågor är, och hur man kan koppla dessa tolkningar till läroplanen för grundskolan 2011, utifrån de didaktiska frågorna vad och varför? Detta examensarbete är en kvalitativ litteraturstudie, med en systematisk metod när det kommer till sökningsprocessen, vilket innebär att samla in information från vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar som berör det valda området. Materialet som valdes ut till denna studie var, Falkevall (2010), Livsfrågor och religionskunskap- en belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik, Gunnarsson (2009), Livsfrågor och livsåskådning, Grönlien Zetterqvist (2009), En vidlyftig begreppsflora? Närläsning av en sjuttiontalsdialog, samt Axelson (2008), Film och mening- en receptionstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Resultatet är indelat efter forskarnas/författarnas namn. Fokus i resultatet är att redovisa varje forskares/författares tolkningar och resonemang kring begreppet livsfrågor och närliggande begrepp, där framgår det att en del resonemang är likartade men att det finns olika uppfattningar kring begreppen. I den jämförande analysen är fokus på att se likheter och/eller skillnader i författarnas resonemang, vilket visar att tolkningar kan göras för att se mer likheter i forskarnas/ författarnas tankar och resonemang kring begreppen. Diskussionen berör hur kopplingar till läroplanen och dess begreppsflora tolkas med utgångspunkt i den sammanfattande bilden av forskarnas/författarnas bild av begreppen.

Livsåskådningskunskap? Är det en benämning som kan ersätta den nuvarande beteckningenreligionskunskap för religionsundervisningen i den gymnasiala skolan i Sverige? Genomtiderna har religionsämnet bytt namn ett flertal gånger, och idag pågår en debatt där det lyftsfram att religionskunskap bör byta namn igen och denna gång till livsåskådningskunskap.Syftet med denna uppsats är att genom en semistrukturerad intervjustudie utröna hurreligionslärare på gymnasial nivå väljer att definiera och presentera livsåskådningar iundervisningen. Vidare söker den att undersöka hur religionslärare förhåller sig tillstyrdokumenten i livsåskådningsundervisningen. Slutligen eftersträvar den att utreda hurstort utrymme livsåskådningar ges i undervisningen och analysera om det har någotsamband med lärares sätt att redogöra för livsåskådningar och förhållandet tillstyrdokumenten. Resultatet visar att det existerar en variation inom samtligaundersökningsområden, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Alla lärareundervisar om livsåskådningar men presenterar och definierar begreppet olika.Styrdokumenten är något som alla intervjuade lärare har läst och har som grund iutformningen av undervisningen. Resultatet av intervjustudien visar även attlivsåskådningar, i de flesta fall, får lika stort utrymme som etik medan religion är det somfår störst utrymme. Undersökningen visar avslutningsvis att det finns ett samband mellanpresentation, styrdokument och utrymme. Det är ett samband som gäller för de flesta avlärarna i studien, men inte för alla.

"Gudomlig anatomi" meaning “Divine anatomy”, is an art-scientific study of the divine portrayedthrough the human body. In this essay, I examine the form and perception of beauty in directrelation to ideals surrounding the body and its consciousness. I have selected two works of art togive examples of how the body can be depicted and at the same time give rise to strong existentialthoughts and symbolic interpretations. I also explore how beauty has been portrayed, why it isportrayed as it is and what the body's function in that portrayal is. I bring forth ideas about thedivine and the role of man in direct relation to the works selected. The conclusion is that man's pursuit of beauty, perfection and divinity does not seem to change, but that perception and ideals change and thus the form of expression of what is portrayed. / ”Gudomlig anatomi” är en konstvetenskaplig undersökning om det gudomliga porträtterat genom människokroppen. I denna uppsats undersöker jag skönhetens form och perception i direkt relationtill ideal kring kropp och medvetande. Jag rör mig in i existentiella termer och drar paralleller tillexterna vetenskapliga grenar, såsom psykologi och filosofi. Detta gör jag för att formulera ett starkt argument för vad skönhet som begrepp är och har varit, både i och utanför konstvärlden. Sedan drar jag in mitt fokus på konstens värld, där jag analyserar vilka tidigare teorier som existerat kring just denna sorts undersökning. Jag har valt ut två konstverk för att ge exempel på hur kroppen kan avbildas och samtidigt ge upphov till existentiella tankar och symboliska tolkningar. I både teoriavsnittet, analysdelen och diskussionen utforskar jag hur skönheten har porträtterats, varför den porträtteras som den gör och vad kroppens funktion i detta är. Likaså tar jag upp ideér kring det gudomliga och människans roll i direkt relation till verken som valts ut. Jag utgår också från perspektivläran, både i analysen som i diskussionen och min slutsats är delvis byggd på dess principer. Jag vill undersöka vad intentionen av skapandet är och har varit för det mänskliga medvetandet, både för konstnärerna, för betraktaren samt vad det tänkta resultatet av upplevelsen av dessa verk var. Slutsatsen är att människans jakt på skönhet, perfektion och gudomlighet inte tycks ändras, men att perceptionen och idealen förändras och därmed uttrycksformen av vad som porträtteras.