Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Detta är en studie med syfte att undersöka hur sex stycken yrkesverksamma gymnasielärare på två olika gymnasieskolor i Jönköpings kommun ser på religionsundervisning. Syftet är att se hur dessa lärare jobbar utifrån ämnets syfte kring förståelse och tolerans då i kontrast till främlingsfientlighet och religionsfobi. Undersökningen genomfördes genom att varje lärare fick ett antal frågor och deras svar har sedan sammanställts och tolkats. Resultatet visar att de sex lärarna var väldigt eniga om att religionsämnet är viktigt för att balansera de olika media bilderna eller andra informationsspridare som finns ute på internet. Religionsämnets syfte i att arbeta med förståelse var något som lärarna såg som centralt i sin uppgift däremot arbetade de på skiftande sätt några av dem arbetade med varje religion för sig för att få ett djup där medans flertalet lärare arbetade tematiskt med flera religioner för att kunna belysa likheter och skillnader.

Denna uppsats undersöker om populärkulturen påverkar framställningen av religiösa myter på film. Studien utfördes för att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns i filmernas händelseförlopp och hur hjälten gestaltas i filmerna. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med hjälp av en komparativ närläsning av materialet. Empirin som användes i studien var Disneys Moana och Hercules som båda baseras på religiösa myter. Efter den komparativa närläsningen användes Campbells teoretiska hjälteresa som teori. Undersökningens resultat var att de två filmerna har ett mycket liknande händelseförlopp och struktur trots myternas olikheter. Undersökningen identifierade att hjältarna framställs mycket olika trots ett liknande händelseförlopp och hjälteresa.

No description available.

En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med språkligmedvetenhet. Studien har utförts på en förskola med 12 barn i en femårsgrupp. Med metoden stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de två aktuella förskollärarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare främjade barns språkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man på den aktuella förskolan aktivt arbetade med språklig medvetenhet så ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i åtanke så kom jag också fram till hur man som förskollärare kan främja barns språkliga medvetenhet och utveckling genom att på ett professionellt sätt utgå ifrån deras egna  rfarenheter. Detta är också någonting som jag vill belysa och lyfta fram som positivt genom min studie.

<p>Denna uppsats behandlar Nietzsches proklamation: Gud är död! och tolkningen av dessa ord av Heidegger och Lévinas. Den slutsats som tas är att med Gud avser Nietzsche att Gud som "dör" är inget annat än en objektiverad och begreppsliggjord Gud av det moderna västerländska subjektet, en tom metafysisk konstruktion. Vidare försöker uppsatsen visa hur Gud levandegörs igen med termer som kan accepteras inom vetenskapsfilosofin och det görs genom tänkare som Derrida och Marion verksamma inom postmodernismen. Detta görs genom att påvisa människans sätt att leva är relevant i förhållandet till tron och att människan inte har "Alfa-Omegaperspektiv". Människan måste erkänna att andra perspektiv kan uttrycka sanningar ur sitt perpektiv och vara universiella sanningskandidater.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

This paper explores the representation of the Rohingya minority group in Rakhine State, Myanmar, through the methods of corpus-assisted discourse studies. The research is based on the NOW Corpus, curated and designed by Mark Davies at Brigham Young University. On the basis of concordance and collocation analysis, this paper draws several important conclusions, arguing that online media have in general depicted the Rohingya people as a homogenous, passive group of victims, while minimizing agency of the Myanmar Security Forces and Government of Myanmar, their persecutors. In addition, the data reveals that the representation of the Rohingya people focuses heavily on depicting them as Muslims and creating a sharp dichotomy between Muslims and Buddhists in Myanmar. This in turn neglects opportunities for Buddhist and non-minority supporters of the Rohingya people to be heard. This suggests that more should be done to counteract the homogenous representation of the Rohingya people, and provide more well-balanced online journalism which accepts the divisiveness of creating such religious dichotomies.