No description available.

No description available.

The aim of this study is to investigate immigrant students’ attitude towards religion in the Swedish upper secondary school. A qualitative method is applied using semi-structured interviews. Five students with an immigrant background were interviewed for this study and the data was analysed using a hermeneutic approach. The results show that students with immigrant background have a positive attitude towards religion. The majority of the participants in this study practice religion in their day to day lives. The most influential factors were family and friends, whereas media is not mentioned as an influential factor among the participants. In examining the most influential factors it was found that the majority of the participants have a positive attitude due to family and friends. In conclusion, according to the students’ perspectives, parents and friends do impact on their attitudes regarding religion.

No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen är att presentera tendenser hos svenska gymnasieungdomar i hur de väljer vänner. Strävan har varit att finna mönster utifrån religion som faktor. Motivet till studien går delvis att finna i den demografiförändring som har skett i Sverige. År 1988 var antalet medlemmar i Svenska kyrkan över 90 procent och 2017 var det nere på under 60 procent. Andra orsaker till studiens relevans är den politiska strävan i att blanda människor från olika kulturer, detta i syfte att uppnå en god integration. Tidigare forskning pekar däremot i en motsatt riktning där människor tycks föredra att umgås med likasinnade. En demografiförändring präglar också den svenska skolan. Gymnasieungdomar möter sannolikt ett mer heterogent klassrum idag än tidigare i svensk historia. Följaktligen undersöktes tendenser hos gymnasieungdomar med fokus på att kunna se deras inställning till andra trosuppfattningar än deras egna. Materialinsamlingen gjordes genom en digital enkät. Enkätens respondenter var svenska gymnasieungdomar i årskurs tre som var 18 år fyllda. Svaren som avgavs visade indikationer på trendbrott jämfört med tidigare forskning. Visserligen tycks en majoritet av respondenterna umgås mestadels med andra som har liknande trosuppfattning men samtidigt ansågs religionen endast vara av liten betydelse. Slutsatser som diskuteras utifrån resultatet berör bland annat vanan av andra religioner, att det är en naturlig del av uppväxten att möta olika trosuppfattningar. Om de tendenser som går att utröna i materialet kvarstår även när respondenterna blir äldre så påstås en attitydförändring ha ägt rum.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats försöker besvara om det finns ett samband mellan religiösa normer kring kön och amerikanskt bistånd. Den önskar även lyfta fram den problematik detta kan innebära samt hur detta påverkar kvinnor i Afrika söder om Saharas möjlighet till en minskad risk för HIV samt ett liv bort från fattigdom. Det problem som uppsatsen önskar lyfta fram är att då religion får makt i samhället kan den påverka politik, vilket kan i få stora konsekvenser. Den söker även klarlägga hur denna politik, framförallt i förhållande till kvinnor, hindrar dessa från utveckling. Genom jämförande litteraturstudier med material från internationella organisationer såväl som från det amerikanska biståndsorganet, forskare och samhällsdebattörer försöker detta klargöras. Diskussionen leder slutligen till en slutsats att den kristna religionens normer kring kön och sexualitet spelar roll och påverkar det amerikanska biståndsarbetet med att bekämpa fattigdom och spridningen av HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara. Den kristna tron får makt över dessa aspekter, vilket bidrar till att kvinnokroppen blir politisk, genom den makt som religion kan legitimera. De religiösa ledarna och de som lobbar för att påverka amerikansk biståndspolitik har till sist en viktig roll i spridningen av sjukdomen i Afrika då deras ovilja att uppmuntra till ett användande av preventivmedel, gör att medlen för att stoppa sjukdomen inte når de drabbade afrikanska samhällena. Det innebär dessutom att kvinnor inte tillgodoses med självbestämmande, makt över sin egen kropp och familjeplanering, vilket ytterligare hindrar fattigdomsbekämpningen. Implikationerna av denna slutsats blir avslutningsvis att en förändring av synen på kvinnokroppen och preventivmedel inom kristen etik, vilken under lång tid talat om och arbetar för fattigdomsbekämpning, skulle kunna öka möjligheterna för minskad fattigdom i Afrika söder om Sahara där det finns en stark koppling mellan fattigdom och HIV/AIDS.