<p>Syftet med denna uppsats är att studera varför människor väljer att gå med i ett samfund.Undersökningen är gjord i Kalmar stad och empirin bygger på kvalitativa intervjuer frånrepresentanter inom de olika samfunden. Målsättningen är att skapa en förståelse för de olikasamfundens organisationer och studera huruvida människor ser sig som sekulariserade ellerej. Det har också varit vår avsikt att studera medlemmarna och deras aktivitet i de olikasamfunden, samt avgöra huruvida sekulariseringen påverkat deras intresse för samfunden.Våra förhoppningar är att studien bidrar till att diskussioner kan uppkomma ur resultatet.Resultatet i vår undersökning visar på en ökad andlighet hos människor i Kalmar stad.Ökningen kan ses som en motsägelse till sekulariseringen och tyder på att samhället idag ärmer öppet mot religiösa samfund. Man kan se tydliga resultat på att samfunden har gjort småbetydelsefulla förändringar för att kunna nå ut till dagens samhällsmedborgare, utan att haförändrat sina grundpelare i någon större utsträckning. Man kan se att respekten församfunden i Kalmar stad har ökat.</p>

No description available.

No description available.

<p>This essay examines the processes of interpretations of hadith within a group of muslim women in Stockholm, Sweden. The readings and interpretation of hadith took place in a smaller mosque. The practices of interpretation was studied by the authour through observations and further discussed with informants in interviews. Meaningmaking processes which connected the hadith readings with the everyday life of the group participants; related to questions of moral and etics, relations between men and women and other specific issues, has been highlightened through the observations. The material from observations and interviews has been examined hermeneutically through a narrative model of analysis, revealing structures of interpretation which includes local perspectives as well as connections to a global islamic discourse. The analysis shed a light on the interconnections between the sayings of the Prophet, the religious self and the everyday life of the participants of the group.</p>

No description available.

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att genomföra en kvalitativ undersökning kring om KDE kan ersätta Windows XP som användargränssnitt för normalanvändare på en persondator. Vi ville även ta fram de fördelar och nackdelar som KDE har i jämförelse med Windows XP, med eventuella förslag till förbättring.</p><p>Metod</p><p>Primärdata hämtades genom att testa operativsystemet på 25 personer som fick "tänka högt". Detta för att få en anblick om var det kan finnas problem. Även sekundärdata i form av litteratur inom området, tidskrifter, artiklar, rapporter och information från Internet har använts.</p><p>Slutsats</p><p>Resultatet visade klart och tydligt att testpersonerna var nöjda med Linux KDE efter det att de testat det men majoriteten skulle ej kunna tänka sig ersätta Windows XP med Linux KDE. Alltså är inte Linux KDE en möjlig ersättare till Windows XP.</p>

<p>Abstract: Uppsatsens syfte är att analysera John Marsdens sju böcker om ett fiktivt krig i Australien utifrån frågeställningarna: Vilket av böckernas två teman dominerar, är det kriget eller vuxenblivandet och hur konstruerar Marsden Ellie och de övriga ungdomarna? Som metod har Maria Nikolajevas teorier för textanalys tillämpats. Analysen visar att Marsden flätar samman sina båda teman och att krigstemat är förutsättningen för temat att bli vuxen. Ellie och de andra ungdomarna har flera olika egenskaper och utvecklas på olika sätt i böckerna, men de har också en given roll i som följer dem genom hela boksviten.</p>

<p>Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att, med hjälp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda på gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna på en enkät med öppna frågor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och arbetsklimat är deras främstautvecklingsbehov. Kommunikation och arbetsklimat är faktorer som både kan ha en positiv och negativ inverkan på organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfällen, olika former av gruppövningar med gruppen. Gruppen består av sju kvinnor varav totalt fem har medverkat vid de olika gruppövningstillfällena. Vid de respektive träffarna har tre till fyra personer deltagit. Huvudresultatet i uppsatsen visar att gruppen som helhet inte har utvecklats (med hjälp av pedagogiskt drama som metod). Trots huvudresultatet framkommer viss utveckling hos de individer som medverkat vid gruppövningstillfällena. Om dessa beror på pedagogiskt drama eller andra faktorer är svårt att utläsa.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel. Vid ett tillfälle visade pojkarna dock olika gester i användandet av samma replik, vilket kan ses som en nytillkommen kunskap om hur vi använder oss av tyst kunskap. Slutsatsen av denna studie kan sammanfattas med, i enlighet med Polanyis teori, att människan vet mer än hon kan uttala.</p>

<p>I uppsatsen jämförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översättning Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Syftet är att undersöka skildringen av språket och personligheten hos den 15-årige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda på om läsaren lär känna samma person i de båda böckerna.</p><p>Översättarens strategier samt relationen mellan källtext och måltext analyseras och diskuteras utifrån teorier inom Translation Studies, med tillämpning av begrepp som språkliga normer, domesticering & främmandegörning och kompensation. Dessutom ingår kommentarer från en intervju med översättaren.</p><p>Analysen visar att huvudpersonens speciella språk framhävs tydligare i översättningen än i originalet, men att hans personlighet framstår som mindre konsekvent i översättningen. Med frasen ”göra jämmer” som uttryck för pojkens språk och beteende sätter översättaren sin prägel på den svenska boken.</p>