Med jämna mellanrum uppstår diskussioner där islams/muslimernas närvaro uppfattas vara problematisk, vilket brukar aktualisera begreppet islamofobi. Att fastställa vad som tillhör en hatisk och tillika sinister inställning gentemot muslimer och vad som utgör en uppriktig men likväl välvillig kritik av särskilda föreställningar inom islam tycks emellertid vara ett brydsamt företag. Ett utredande av begreppets innebörd är följaktligen angeläget. Uppsatsens syfte är att systematisera och kategorisera vad forskare menar med islamofobi när de använder begreppet. Uppsatsens frågeställning lyder: Vilka variationer finns det vid definitionen av islamofobi och hur kan dessa kategoriseras? Uppsatsen är en begreppsutredande studie och materialet består av 74 vetenskapliga artiklar med ”islamophobia” i titeln. Sammanfattningsvis har materialet indelats i fem olika kategorier; de som lämnar begreppet odefinierat, en definition av islamofobi som följer den definition som görs i the Runnymede Trusts rapport, islamofobi som känsla, islamofobi som rasism och slutligen ifall det är muslimer och/eller islam som är måltavlan för islamofobi. Att begreppet islamofobi inrymmer en mångfald av definitioner torde vara problematiskt utifrån ett forskningsperspektiv.Nyckelord: islamofobi, begreppsutredning, begreppsanalys.

Sweden today is a quite multicultural country with people from all over the world. A large part of the population is descended from the Middle East, from where culture and religion can be foreign to us Swedes. Due to lack of knowledge regarding these religions stereotypical images can easily arise which can lead to fear or even hatred for the alien religion or the people belonging to the foreign religion.    This paper aims to investigate how Swedish school books of the subject religion depict the phenomena of Islam phobia and anti-Semitism in their work over the past 40 years. This paper also intends to examine the similarities and differences in the depiction. My main question of this paper is "How is anti-Semitism and Islam phobia depicted in the school books?" Method used for this study is a content analysis. Content analysis is a form of text analysis that is used to describe characteristics of the messages embedded in texts.     The terms anti-Semitism and Islam phobia origin portrayed both as consequences of historical reference that led to negative attitude against the specific religion and this, in turn, can lead to racism and discrimination.

No description available.

No description available.

Undersökningar visar att många människor har negativ inställning till muslimer. Har det skett någon förändring sedan 2006 då Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Är det så att man inte tänker på människornas religiösa bakgrund längre eftersom dagens skola oftast är mångkulturell och mångreligiös och vi är vana vid mångkulturella klasser? Eller tänker vi fortfarande på skillnader istället för likheter?  Antalet muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, då 15 människor uppgav att de var muslimer. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever omvårdnadsprogrammen på komvux och på gymnasiet tycker om muslimer. Vidare vill jag ta reda på om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan åldrar. Det är också intressant att se vad lärarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna. För att ta reda på det har jag gjort en enkätundersökning i sex olika klasser på omvårdnadsprogrammet, tre på komvux och tre på gymnasiet, och genomfört fyra lärarintervjuer i dessa skolor. Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning är att eleverna är positivt inställda till muslimer. Orsaken till de positiva attityderna kan vara specifik för just dessa elever på dessa skolor. Hade jag gjort den här undersökningen och jämfört olika program hade jag säkert fått ett annat resultat. Resultaten skiljer sig lite mellan dessa två skolor och det är de äldre generationerna som har en något mer positiv inställning till muslimer. Lärarna arbetar utifrån den humanistiska människosynen och det verkar påverka eleverna positivt. De kämpar med att få bort de eventuella negativa inställningarna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället? Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år. Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras

No description available.

I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning. Debatten kring religiöst betingade fenomen som bärandet av slöjor i skolan och hur vidare det skall få finnas religiösa friskolor eller inte, har tagit sig in i religionsdebatten. Allt sedan invandringen från muslimska länder har ökat, har även landets nationalistiska åsikter växt sig starka. Hur är det att leva som muslimsk ungdom i dagens mångkulturella Sverige, att inte enbart ta del av de ovanstående debatterna, utan även att vara en del av den minoritet som debatterna berör? Denna uppsats baseras på individuella intervjuer, vars syfte är att belysa kunskapen om muslimska ungdomars uppfattningar av den svenska skolan och religionsundervisningen.

Islamophobia as a concept has grown in popularity but is still controversial. This essay categorizes and analyses 153 scientific articles’ definition of the concept Islamophobia. It proposes two different categories which the definitions can be put in. First there is micro-islamophobia which includes definitions that defines islamophobia as an emotional or cognitive phenomenon. The focus here is on an individual level. The second category is macro-islamophobia, which focuses more on a structural level, and includes definitions of islamophobia as an ideology/discourse or islamophobia as racism. The essay concludes that these two different ways of defining islamophobia are complementary rather than competing. Negative emotions or cognitions do not appear from nowhere and an ideology needs a foundation in individuals.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har porträtterats i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan åren 1994-2010. Vidare är syftet att se hur läromedlen stämmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förändrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som läromedlen skapar för läraren. Metoden som jag använder mig utav är sakorienterad hermeneutik och urvalet är gjort för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika författare under de årtal som undersökningen är avgränsad till. Den teoretiska grunden består av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men även av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen. Resultatet av undersökningen visar på att muslimer i de äldre läroböckerna beskrivs som oförnuftiga, samtidigt som det finns beskrivningar av muslimen som en individ vars identitet är helt fylld av Koranen och islam. Vid sidan av detta går det även att se hur Gud görs främmande för kristna och judiska läsare genom en selektiv översättning av den muslimska trosbekännelsen. Kvinnoförtryck och fundamentalism görs i läroböckerna till centrala element av islam, men samtidigt finns det från 1997 och framåt i de undersökta böckerna uttryck av antiislamofobiska, antirasistiska och antikulturalistiska budskap. Läroböckerna kantas även av problematiska generaliseringar som ibland är positiva och ibland är negativa. Läroböckerna bekräftar dels Huntingtons teori samtidigt som de visar tecken på att de kan vara påverkade av Saids analys av orientalismen. Angående föreställningen om ett Eurabien finns det vissa delar av läromedlen som är i samklang med teorin. När det gäller läromedlens roll i skapandet eller motverkande av islamofobi var det en omöjlighet att ge ett svar på var läromedlen vilar då det finns ett flertal olika tendenser som pekar åt olika riktningar, men det är tänkbart att de både kan skapa och motverka islamofobiska åsikter. Vad som dock kan sägas är att de nyare läroböckerna innehåller färre negativa skildringar av islam och muslimer än de äldre läroböckerna.